Med rätt att vara odödlig

”Skriv något är du snäll!” …och han skrev. Ord om förgänglighet, naturens skiftningar, kärlek, längtan och svek. Min pappa diktaren delade gärna sina ord i festliga sammanhang. Hurrarop och tänkvärdheter. Där satt han, långt in på småtimmarna, omringad av hänförda lyssnarskaror. Bevingade ord som blandades med de egna alstren. Öppna hjärtan och sinnen som fann en stund av insikt tillsammans.

”Så tag vara på stunden och njut av livet
och minns att nådatiden är kort
Lyckan är mått på det som du givit
Din stund på jorden, sen glöms du bort”

Där i metaforernas och strofernas land, där själar är nära. Där möttes man. Berördes man. I ord av Fröding, Bergman eller Slas.
Där lever han. Älskade, underbara pappa. Du finns inte mer. Men i en sak hade du fel! I det där om glömskan.

Även när minnena och vi som håller dem dör ut, kommer du leva. På pappersark och i skrivböcker kommer dina ord fortsatt leva kvar. Du lever också i mina sånger. I min konst och i den här texten jag sitter här och slipar på. Du gjorde dig själv odödlig genom att greppa pennan och öppna kreativiteten. Du drog mig med dig och liksom konstnärer har gjort i alla tider, karvade du ur en liten bit av oändligheten genom att ställa dig upp och säga, jag kan.

Då jag undervisar spirande musik-talanger i att skriva text, så börjar vi ofta med en övning vi kallar

”Objectwriting”. Mycket enkelt. Tio minuter, du, pennan och papperet (ej dator!). Vi väljer ett gemensamt ord. – Go! Sen ett djupdyk bland sinnen, minnen och en skattjakt utmed den fria tankens labyrint. Sluta inte skriva, stanna på stigen. När klockan ringer är målet nått. Med pennan längtande efter mer. Stopp!

Sen, LÄS! Vi läser för varann. Långsamt och smakande på orden. Tar in och låter tanken föras vidare. Inga filter. Inget är fel. Halva meningar, hela. Skrattar åt virrvarret. Gråter åt det sköra. En skärva fantasi. Ett frö.

Mandela sa, det är inte mörkret vi skyggar för, det är ljuset.

Jag tror inte att vi är satta på den här jorden för att vara mediokra, vanliga eller heller särskilt ”normala”. Vi har rätten att ha roligt och välja lustfyllt. Att sträcka ut i all vår fantastiska mänsklighet.

Att samlas med vänner runt poesi. Att lämna en lapp av kärlek på köksbordet till den du älskar. Att skriva ett handskrivet brev. Det är magi.

Det tog endast några få timmar att skriva sista kapitlet i min pappas bok. I livets slutskede blev han ett av alla sköra offer i det osynliga virusets väg. En av alla de gamla som vi misslyckats med att skydda. Varje siffra, ett liv.

Vi andra, vi står kvar. Med sorgen, saknaden. Ilskan. Det ofattbara.

Förtvivlat. Smärtsamt. Oförståeligt!

Jag greppar pennan i min hand.
Vad är ditt livselixir? Vad ger dig relevans? 
Så många uttryck, så mycket liv.
Du kan.

Karina Kampe, sångerska, låtskrivare & coach

Roxys kulturtips!

Mörkveden är en dansteaterföreställning för unga vuxna med masker, dans och nyskriven musik av Oliver&Simon.
På gården finns det höstmys och eldshow under fullmånens ljus.

Plats: Gotlands  Kulturum Specksrum 6 Visby
Tid: 31 oktober 18:30
Biljetter: Boka förköp på www.kfroxy.se/biljetter
120 kr ordinarie 90 kr Roxy medlem och 25 kr för dig under 25 år.
Endast 50 biljetter.