Stick ut, passa in

Tänk att få sitt alster spelat i radion. Hamna på en rotationslista. Vilken dröm! Hamnar man på A-listan spelas man ett flertal gånger i veckan på landets alla P4 stationer. D, inte fullt lika ofta. 


Vilka spelas där? Darin? Japp. ABBA? Absolut. Ett okänt lokalt band från Gotland? Va! Och förresten är låten 5,44 lång Funkar inte. 

Vem väljer musiken? Publiken? Vad krävs för att få hamna på listan?
Är en låt över 4,30 verkligen för lång? Det tycker radion.  

Betyder det att skivsnurrarna blivit musikproducenter? Att man petar i det som skapas och säger, 

”skapa om, stick inte ut, om du vill bli spelad hos oss.” 

De hungriga artisterna lyssnar. De är ”nästan” intresserade av att spela oss!” Man hackar i sitt verk. Spettar bort det man var stolt över. Slipar ner för att passa in. Glömmer ursprungsidén. Med tungan mellan tänderna, fokuserade, formar man konsten som begärt.
En fundering. Ställs samma krav på alla artisters material som skickas till radion? 

”Tjena Björn och Benny. Hörni, vi gillar verkligen den här senaste. Kanon. Men den är 4,43. Funkar inte gubbs. Kan ni sno ner den typ 15 sek så kör vi den direkt. Ni sjunger Screw i låten också. Lite otrevligt ord. Dubbelkolla om det behövs. Ok? Bra platta annars! Hälsa tjejerna. Tjing!” 

Är det tillräckligt lättsmält nu? Från chili till vanilj. Som okryddad Potatismos. Kan spelas i en taxi. I en galleria. Så slätstruket att man vill slå en bildörr över handen för att få känna något, vad som helst. 

Arrangör efter ett stand-upgig. 

”Var det verkligen nödvändigt att säga blindstyre? Det hade blivit mycket roligare om du sagt det på något annat sätt. Vår publik är liksom inte sån.” 

”Självklart. Person med funktions-nedsättning hade satt lite mer spett i det här skämtet…! Och så enkelt att säga också.” 

Åh gud! Finns det något fönster där man kan säga ”skitstövel” utan att bli ryckt i örat? Där man får visa sin konst som den är skapad utan att vara tvungen att släta ut den för att inte trampa på en tå eller snudda någons känsliga nerv. 

Musiken som spelas på radio är oftare än inte radioedits. Special-mixade, avtrubbade, nedslipade versioner som aldrig annars skulle fått etertid.  

Att gå på stand-up idag är som att i en timma se rakt ner i en tallrik filmjölk. Ovässat. Man försöker rita spännande tavlor med trubbiga pennor. 

Underhåll oss. Men stick inte ut för mycket är du snäll. Alla ska kunna ta till sig. 

Vi har just gjort det själva, DeLyttasKapell. En radioedit av ”Bäst att du går”. Klippt den en gnutta. Vill ni höra den ”på riktigt”? Sök upp oss på Spotify. Där klipper vi inget! 

Jag har pausat stand-upen. Den är jobbigare att sälja ut. Det är svårt att få inspiration när klimatet gör att publiken sneglar sig omkring i lokalen innan man skrattar.  

”Någon som kände sig träffad av det där? Är det ok om jag fnissar lite annars?” 

Men gott folk, rätt vad det är reser vi oss. Tar ner fingret ur luften. Struntar i åt vilket håll det blåser och ”ba kör!”

Johan Seige medlem i den Gotländska orkestern DeLyttasKapell

Roxys kulturtips!

Aqua Ladies utställning

SISTA DAGEN 2 DECEMBER!
Utställare: Carin Haack, Bettan Mannby.
Maud Gabrielsson, Elisabeth Söderberg,
Rosel Åkerblom och Mia Enström

Öppet 12.00–16.00. Caféet är också öppet.
Kopparviksvägen 7 Visby