Förvänta dig ett kulturellt kosläpp

Jag har en Gert Fylking liknande figur inne i mitt huvud. Klädd i gå-bort-kostym och med slipsen nonchalant slängd över axeln ropar han ”ÄNTLIGEN”!  Han spatserar runt och sprätter konfetti. Han skrattar och krumbuktar. ”High-fivar” och dansar. Den här gången gäller det dock inte utnämningen av en pristagare à la Nobel. Nej å nej!  

På scenen står Diana Ross och sträcker ut sig i silverpaljett! Klappar händer och gråter som bara Diana kan. Glädjetårar i solskenet. Hon sjunger ”I’m coming out!”. Och jag vill att hela världen ska veta.  

Jag tror faktiskt hela himlen tittar på (som Marie Nilsson så förnämligt sjöng under julens ”Så mycket bättre”). Där sitter Prince, Michael, Gotlands Josa och Miles på första parkett. Willhelm Moberg bjuder upp Bodil Malmsten till en svängom och Astrid, allas vår Astrid plirar med de små glada ögonen. Hon viskar hemlighetsfullt i Allan Edwalls öra; Vad ska de nu hitta på? Di där nere på jorda.  

Nu, när det vänder.  

Vi har i två års tid suttit fängslade i Tengils kloaker. Gjort korta rymningsförsök bara för att åter kallas tillbaka av fängelsevakter och taggtråd. Vi har varit smitt-spridningens ansikte utåt. De farligaste och mest lockande av adamsäpplen.  

Ingen bransch har blött som vi. Nästan dött som vi. 

”Jorå, det rullar på” – en standardreplik i vokabuläret.   

Samtidigt, efter två års närings-förbud strömmar de motstridiga tankarna fram; 

Finns det fortfarande plats för mig?  

För många är det redan för sent. De som av nöd tvingades ta de lockade överenskommelserna – Lämna, lär om. Ta av dig dina vingar och byt din karriär. Här finns inget mer för dig att hämta!  

Sådant man sagt till oss i åratal blev nu en verklig dans på en knivsegg. Många kommer aldrig att återvända. Tomma teknikerbås och teatersalonger. Många mörka scenrum utan någon ljuskonst att fylla skuggorna med. Inga steg att dansa till. Det kommer bli ett hålrum att fylla.  

Den publika bilden av framgång blir viktig när bröd och smör ska på bordet. Flocken går dit majoriteten går. Följer tydliga regler. You’re in… or you’re out! Det är därför inte lätt för oss att ta av masken.  

Men hjälp och stöd behövs och det behövs nu! Nu! NU!!!  

Behövdes redan igår… och inte bara i pengar. Kommer behövas länge. Det kommer ta tid. 

Jag tror dock du kan förvänta dig ett kulturellt kosläpp denna sommar! 

Alla vi ”gypsies”, regnbågsfolk och nattfjärilar. Underhållningens- och de sköna konsternas gaseller. De seriösa liksom de klacksparkande kameleonterna.  

Det finns INGA som överlever som vi. 

Därför dansar Gert med Diana i min skalle. Därför spirar inspirationens blomma i min hals. Därför kommer idéernas blå fåglar flygande över blodröda solnedgångar och i norrsken av jade. Frihet- till slut!!  

Musikens gudinna! Min kärlek, mitt kall, mitt yrke, min passion och min glädje. Välkommen åter! Skapa en ny framtid och en ny vår!  

Finns ni där då? Kommer ni ut? Längtar ni som jag?

Karina Kampe, Artist & Sångskrivare

Roxys kulturtips!

Fotoutställning i Klintehamns bibliotek
19-20 februari, kl. 12:00-15:00  

Fåglar med ATTITYD

En utställning innan fåglarna lättar från Klintehamn.