50-talsfragment och framtidsflingor

”Il pleut” det regnar, börjar en fransk roman om författaren som flyktat till Oran  för att skriva  en ny historia, varvid skrivkramp uppträder. Sedan skriver han om sin ångest och sina svårigheter, och vips är det en färdig roman, som jag tyvärr glömt namnet på… 

Vid uppropet första skoldagen och när á Dagny kom till den femte Birgittan, suckade hon och erkände att hon inte skulle kunna hålla isär dem. En scen från kungadömet Sverige och sessornas på Haga barndomstid… Men du heter väl något mera? Jo. Elisabet, stammade hon fram! Men de andra birgittorna klarade sig medan hon Bjur blev helt omdöpt, i alla fall under skoltid. Förhoppningsvis fick hon inga djupare men av namnbytet! 

I trean fick vi ny fröken som i ungdomen medverkat i den svenska gymnastiktruppen vid Stockholmsolympiaden 1952. Hennes intresse fortlevande i läraryrket, teater var hennes andra stora lidelse. Nåväl, många extra gympatimmar fick vi och en stor årlig uppsättning med sedelärande barnpjäs. Alla i klassen hade någon roll; på scenen, som påklädare, snickare o s v. Lisa, den sötaste flickan i klassen, fick alltid rollen som prinsessa. Alla grabbar var jättekära i henne. Aldrig fick jag hjälterollen med en kyss eller en öm kram som tack på slutet 

Å, dessa heta tonårskärlekar! Vi danade på Borgen, pojkarna till vänster och flickorna med rosiga kinder och uppsprayat hår tätt sammanpackade på andra sidan golvet. När musiken spelade upp gällde det att ha bestämt sig var i flickhopen man skulle sikta. Ibland hann man inte fram, om det var en populär lättdansad brud man siktat på. Skötte man sig väl kunde kvällen sluta med att man ”fick damernas”, om modet räckte till bjöd man sedan upp till ”svarsdans”. Sedan om lyckan infann sig, kunde det bli sista dansen och kvällen var räddad! Men ofta hände det att man vid nästa danstillfälle var helt ute i kylan, dålig kontakt och ingen ”damernas”! Vilken katastrof! 

Men utanförskap kan också ha sina komiska poänger. Vid annonsering om att det var läge att få den tredje Comvid-sprutan, fick jag en tid en måndag; kl 14.04 skulle jag vara på plats på mass-vaccinationsstället. Flera parallella köer, ställde mig i den annonserade för förhandsbokade. Uppgav namn och aktuell vaccinationstid. Den ordentlige volontären bladade bland alla sina papper ett par-tre varv, samlade sig och meddelade: Du finns inte! Jag bad honom kolla på nytt, men beskedet blev detsamma: Du finns inte! Men, svarade jag; här står jag ju framför dig! Ja, ja, sa han litet överslätande: Du får väl gå in ändå! Så trots att jag befunnits icke-existerande fick jag utan nya besvär min tredje! Någon vecka senare upptäckte jag att min spruttid var bokad en vecka efter jag infunnit mig! I en fiktiv tidredovisning kan sägas att jag därmed bjöd igen på de tillfällen jag varit försenad genom livet!  

Nu gläds jag åt alla positiva gemensamma minnen vi tillsammans skapar – mina trogna, goda vänner och jag. Med prat, musicerande och jazzlyssnande, men inte så mycket dans!! 

Peranders Sandström,
Jazzklubbsfunktionär i karantän

Roxys kulturtips!

Vårröster
Kräklingbo Manskör med Jens Friis Hansen och gästartist Annika Fehling bjuder på VÅRRÖSTER

27 mars 15:00 Othems Bygdegård
Förköp ring 0705-88 33 55

30 mars 16:00 Dalhems Bygdegård
Förköp www.biljettkiosken.se