Elvis och Jag!

Det var på den tiden när man inte behövde bilbäte i baksätet, Raketosten stod på köksbordet och en biobiljett kostade 3kr. När jag på 60-talet kom i kontakt med rock`n´roll för första gången så var det först genom The Beatles. Jag brukade dansa framför TV´n till deras svartvita uppträdanden sjungandes ”Yeah, yeah, yeah!”. Men det var när jag fick min första Elvis-platta som allt förändrades. Jag fick några av min morbrors avlagda Elvis-plattor, ”Blue Hawaii” och ”His hand in mine”, kanske idag inte de hetaste Elvis-vaxen, men ändå, Elvis! Ett album med Bill Haley and his Comets letade sig också in i den begynnande skivsamlingen. Men det var Elvis som kom att bli den störste idolen vid den här tiden. I och för sig så var allt som rockade min melodi. Som när jag efter en lasarettsvistelse 1969 fick en ”Da doo ron ron”-singel med Claes Dieden, då blev den etersövda polypoperationen snabbt glömd.

Min moster arbetade i en liten skivbutik vid den här tidpunkten. Där kunde man lyssna på skivor i specialbyggda lyssningsbås med telefonlursliknande hörlurar med spiralkabel. Alla nya rockplattor spisades med mycket intresse och nöje. De besöken var det närmaste en religiös upplevelse jag någonsin haft. Sedan blev födelsedagar och julaftnar synonyma med platta paket med företrädesvis en Elvis-platta i. Minns speciellt ”Elvis Presley – a portrait in music” och ”Aloha from Hawaii via satellite”. Jo, jag såg förstås den direktsända konserten från Hawaii också. Och ibland kom långväga presenter från släktingarna i Amerika. Till exempel albumet ”Separate Ways” med Elvis och ”the Loco-motion” med Grand Funk Railroad. Där och då började det att gro ett bredare intresse för Rockmusik. En av mina första egenköpta skivor var soundtracket till filmen ”Sista natten med gänget” som var ett dubbelalbum fylld till bredden med rock`n´rollhistoria.

Chuck Berry, Buddy Holly, Fats Domino och ett 30-tal andra rock`n´rollare. Jag har tydligen sagt en gång att jag ska dansa till alla låtar på ”American Graffiti”, som albumet heter på engelska, det gäller nog fortfarande…

En ny era börjar. När jag så fyllde 11 år fick jag en skiva med den hetaste nyheten från USA. Kiss platta ”Hotter than hell”! Då startade ett nytt kapitel i musiklyssnadet. Andra imagestarka band som The Sweet, Alice Cooper, The Stooges, The New York Dolls, T.Rex, och hårdare rockband som Deep Purple och Black Sabbath förde mig in i det senare 70-talets musikvärld. Köpet av det historiska livealbumet Kiss ”Alive” var en milstolpe och senare också ”Destroyer” på kassett direkt från släktingarna i USA. I övrigt så hittade jag nu band som AC/DC, The Sparks, Queen och Nazareth. En salig blandning, det fanns inga begränsningar i musiklyssnandet, något som har följt mig hela livet. 50-talsrock, Hårdrock, Glamrock, Punk, Heavy Metal, Jazz, Garagerock, Reggae, Ska, Rockabilly… Ja, allt som svänger.

Tack Elvis och tack Kiss för de fina ungdomsminnena och en grundläggande musikutbildning. Rock`n´Roll is here to stay!

Pelle Jansson, Konsert och Event Promotor

Roxys kulturtips!

UTSTÄLLNING 

Olja & Akryl
Bokcaféet Porten (innanför Österport)
Hela maj månad! Öppet Mån-fred 12.00-17.00
Lördag 11.00-15.00 Söndag Stängt

Autodidakta konstnären Bosse Bjällstrand