|Aldrig mer densamma| En ljus vårkväll i Malmö, för många år sedan, pratade jag …

|Aldrig mer densamma|
En ljus vårkväll i Malmö, för många år sedan, pratade jag förtroligt om livet med två goda vänner, tillika lärarkollegor, över en ostbricka och en flaska vin. “Vad drömmer ni om i framtiden?”, frågade jag. Det var tyst en lång stund innan han svarade: “Jag drömmer om att bilda en fin, liten familj.” Vi tittade på varandra lite förvånat, hon, min bästis och jag. Det var oväntat på något sätt, de flesta var singlar och helt tillfreds med det. Vi umgicks varje helg, dagligen på jobbet och hade hur roligt som helst. De var min familj i södern. Tiden gick och jag lämnade mina vänner och stan, med mycket vånda och sorg och flyttade upp, hem till Lappland efter många år. Vår mycket intelligenta, bestämda, engagerade och fantastiskt roliga vän hittade till sist sin stora kärlek. Hans dröm gick i uppfyllelse. Han blev pappa och fick dessutom två bonusbarn, en fin och rätt stor familj kom att utgöra hjärtat i hans liv. Men så kom den ikapp. Den svarta ryttaren utan nåd, rättvisa och empati. Cancern. Den obarmhärtiga djävulen som stal livet för en annan god, ung vän för bara två och ett halvt år sedan och som berövade två barn och en man deras högt älskade. Fridstöraren som slog ned som en bomb i min kropp och i vårt fina liv. Allt gick så overkligt snabbt. Nu finns han inte mer. Kvar på jorden står en 1,5 åring, de två bonusbarnen och hans livs stora kärlek med en blytung sorg och saknad. Igår fick jag min fjärde kur cellgifter. Samtidigt kom en familj in, mamman var döende och fick sin sista kur. Bredvid satt barnet och pappan och grät. Läkaren meddelade att palliativa var redo att ta emot henne. Vi andra cancerpatienter i den stora cytosalen grät tyst, tårar och snor droppade ner i tidningarna. Där och då förstod jag att jag aldrig mer kommer att vara densamma, den lyckligt ovetandes och oskuldsfulla, som går obekymrat genom livet. Jag kommer att vara en annan, på gott och ont. Vila i frid min vän, mina tankar går till din familj. ❤
Varför “svärtar” jag ner mitt konto med oinspirerande sorg? En av tre får cancer men alla drabbas. Jag vet att du finns här. Du som har blivit sjuk och du som har förlorat en eller flera som du älskade.

#fuckcancer

 Detta inlägg finns i sin helhet på Instagram-kontot glesbygdsromantik

Källa: glesbygdsromantik