|Gå när alla andra springer| När jag var nybliven lantis kikade Amanda förbi, …

|Gå när alla andra springer|
När jag var nybliven lantis kikade Amanda @explorealittlemore förbi, tillsammans med kollegan Alice, för att göra en intervju för @levpodcast. Vi pratade om mitt “avhopp” från ekorrhjulet, med projektledararbete och vackert nybygge i tätorten till det betydligt lugnare och enklare livet på gården Åkerhult, i glesbygden. Det blev ett mycket speciellt samtal; opretentiöst, avslappnat och såpass äkta att jag glömde bort mikrofonen, till skillnad mot många tidigare intervjuer. Jag tänker ofta på Amandas kloka ord: “Det krävs mod att gå när alla andra springer.” Precis så är det. Aldrig var det någon som ifrågasatte att jag ofta arbetade (ohälsosamt) mycket och tog (rejäla) banklån för att kunna studera Dundrets krusiga spegelbild i vattenytan genom våra panoramafönster. Det var inom normen. Men när jag valde att flytta in i kärlekens 80 kvm omoderna hus, på hans och svågerns egnahemsjordbruk och släktgård, långt ute på landsbygden och dessutom tillbringade mycket tid tillsammans med vårt barn, ja då var det en del som satte kaffet i vrångstrupen: “Har det snurrat för henne?!” Jag kan förstå dem, för kontrasten var stor mot mitt tidigare liv, då jag bland annat bodde tretton år i Malmös södra innerstad och reste som en besatt. Jag bröt nu mot flera normer, inte minst den urbana. Jag som ägde två halvdöda krukväxter blickade nu ut över tolv hektar åkrar, ängar och skog. På något sätt tror jag att det var meningen att jag skulle upptäcka odlarglädjen, innan vårt liv ställdes på sin spets med cancerdiagnosen. Jag vill dela något som jag har lärt mig den hårda vägen. Det e n d a som verkligen betyder något är dina relationer, din inställning och din passion. För när livet var som allra värst; med dödsångest på cellgifter och kortison, så slöt våra kära upp och grävde, byggde växthus och lekte med vårt barn. Varje dag har vi pysslat om våra plantor, som vi följt från frö till skörd. Även i de svåraste stunderna gav de mig och min lilla trädgårdsmästare så mycket glädje, kunskap, energi och god mat. Lyckan, som jag tidigare har sökt i fjärran, odlar vi nu under våra fötter. 🌱 Tack kära Amanda! Snart är köksträdgården grävd.

 Detta inlägg finns i sin helhet på Instagram-kontot glesbygdsromantik

Källa: glesbygdsromantik