Boca Juniors på La Bombonera

”Boca, mi buen amigo esta campaña volveremos a estar contigo, te alentaremos de corazón, esta es tu hinchada que te quiere ver campeón, no me importa lo que digan, lo que digan los demas, yo te sigo a todas partes, cada vez te quiero mas!!”

Det finns inte en enda människa som inte står eller hoppar och passionerat skriker ut orden och sin kärlek till sina blågula hjältar, när de springer ut på den gröna gräsmattan. Jag befinner mig mitt i hjärtat av fotbollen, i Argentina och Buenos Aires, och ska precis få bevittna en dröm för alla fotbollsälskare: Boca Juniors på sin mytomspunna hemmaarena,   La Bombonera.

Jag har varit mycket live-fotboll genom åren. Hårda engelska derbyn, klassiska Champions League-matcher i strålkastarljus, Sverige på mästerskap, Barcelona och Real Madrid i Spanien och mycket, mycket mer. Men det jag upplever just nu saknar motstycke. Redan vid inmarschen skanderas det sånger till en ljudnivå utöver det vanliga. Småbarn i spridda åldrar som bundits upp i stängslet med hjälp av tröjor, sjunger med i alla ramsor, och framförallt i de som vi i Europa hade klassat som barnförbjudna. Varje domslut som inte gynnar hemmalaget möts av bussvisslingsorkaner tillsammans med brutala hatramsor. Fina moment eller aktioner av en hemmaspelare däremot, belönas med otroliga jubel. När det blir en målchans gungar hela arenan,    och ibland är det svårt att stå kvar på sin plats utan att flyga framåt.

I den 29:e minuten händer det, 1-0 Boca Juniors, och arenan fullkomligt exploderar! Ett öronbedövande vrål tar sin början och ekar inom arenans höga murar. Trots att detta bara är en helt vanlig seriematch i den femtonde omgången, ser och känner man passionen och hur mycket detta betyder för alla. För detta är Boca Juniors. Deras lag. Maradonas lag. Men framförallt, Juan Román Riquelmes lag.

I den andra halvleken kvitterar motståndarlaget Argentinos Juniors till 1-1 och resultatet står sig tiden ut, trots en gedigen slutforcering av hemmalaget. Det näst största jublet under matchen sker i den 95:e minuten när en Boca Juniorspelare hoppar in med två sträckta sulor och sänker en motståndare som resulterar i rött kort. I de flesta andra länder och ligor möts sådant av missnöje, men här hyllas han som om han avgjort matchen. Och trots besvikelsen över resultatet firas spelarna efter slutsignalen som om de vunnit. Hur ska man någonsin kunna gå på en fotbollsmatch live igen?

/ Emil Björnström