Tolv frågor om ekonomin

Här kommer tolv frågor från vår läsare och kommunens svar.

Är kommunens ekonomi uppdelad i en driftbudget och en investeringsbudget?

Ja, det stämmer.

Vilken är omslutningen för respektive budget 2020?

Driftbudget uppgår till 4,8 miljarder kronor. Investeringsbudget 872 miljoner kronor för 2020.

Vilken är fördelningen på de olika verksamhetsområdena?

Driftbudgeten fördelas enligt följande:
• 1,8 miljarder kr: barn och utbildningsförvaltning
• 1,7 miljarder kr: socialförvaltning
• 323 miljoner kr: kultur och fritidsförvaltning
• 241 miljoner kr: kommunstab
• 191 miljoner kr: stadsbyggnadsförvaltning
• 108 miljoner kr: kollektivtrafik
• 100 miljoner kr: arbetsmarknadsförvaltning
• 58 miljoner kr: räddningstjänst
(samt 9,4 mkr överförmyndarnämnd, 3,2 mkr valnämnd, 2.5 mkr kommunrevision)

Hur stor del av driftbudgetens kostnader utgörs av personalkostnader?
(bilersättningen, kostförmån, traktamente, arvoden)

Det håller kommunen på att fastställa för 2020. Under 2019 uppgick personalkostnader m.m. till 3,5 miljarder kronor.

Ingår någon del av investeringskostnaderna i driftbudgeten?

Alla investeringar kostar i någon form, förutom själva uppförandet. Ett nytt badhus, en ny skola kostar i drift; för uppvärmning, personal, avskrivning etc. Investeringar
bidrar till driftkostnader.

Ingår överskottsmålet i driftbudgeten?

Ja, det räknas in. Detta enligt styrande dokument för god ekonomisk hushållning
och beslut i fullmäktige om ett tvåprocentigt överskottsmål av resultatet varje år.

Varför detta överskottsmål?

Enligt kommunallagen ska kommuner ”upprätta budgeten så att intäkterna
överstiger kostnaderna”. Överskott är nödvändigt för att finansiera ny och
underhålla befintlig infrastruktur och kommunala fastigheter, pensionsåtaganden
samt att ha en beredskap för oförutsedda utgifter, som till exempel vikande skatteintäkter. Kort och gott alltså för att långsiktigt kunna leverera välfärd och samhällsbyggnad. Kommunen har råd att investera för 400–500 miljoner per år. För 2020 är investeringar planerade till 872 miljoner kr så därför behöver man låna till investeringar.

Hur stor är kommunskulden och vilken är den årliga ränte- och amorteringskostnaden? Vilken är räntan?

Kommunskulden uppgår till 800 miljoner kronor, kommunens snittränta är 0,30 procent. 2019 betalade kommunen 2,6 miljoner kronor i räntekostnad, ingen amortering görs i nuläget.

Vad beräknas det ekonomiska resultatet bli 2020?

87 miljoner kronor, det är lägre än överskottsmålet.

Hur stort är det statliga bidrag kommunen erhåller 2020?

Det är inte helt fastställt än, i dagsläget är det 612 miljoner kronor i generella
statsbidrag. Därutöver har diskuterats ytterligare generella statsbidrag från
regeringen, efter riksdagens beslut om vårbudgeten i april vet vi om och hur
mycket extra pengar vi får.

Den kommunala skatteutjämningen innehåller flera poster: Hur är detta fördelat?

Kommunen får sammanlagt 612 miljoner kronor i utjämningssystem och övriga statsbidrag. Utjämningssystemet är väldigt komplext. Kort kan det beskrivas
att det består av två olika delar: kostnadsutjämning och inkomstutjämning.
Luleå kommun behöver betala in ytterligare 80 miljoner kronor mer i kostnadsutjämningen efter lagändringen 2019.

Delar av kommunägda Lulebos fastighetsbestånd har sålts ut till privata ägare. Vilken blev köpesumman och hur har kommunen använt denna intäkt?

Luleåbo sålde 2015 och 2016 totalt cirka 3 000 lägenheter till en sammanlagd
köpeskilling om cirka 2 miljarder kronor. Lulebo har använt cirka en miljard
till att amortera lån, bygga till exempel lägenheter på Kallkällan, Bergnäsets
trygghetsboende, renoverat fastigheter samt delat ut 400 miljoner kronor till
ägaren. Av summan har kommunen till exempel rustat upp lekplatser och
skolgårdar samt planerar att bygga nytt badhus på Hertsön.