{"id":6973,"date":"2026-10-21T09:46:00","date_gmt":"2026-10-21T07:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/boden\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-troll-harjade-i-boden\/"},"modified":"2026-10-21T09:46:00","modified_gmt":"2026-10-21T07:46:00","slug":"laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-troll-harjade-i-boden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/boden\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-troll-harjade-i-boden\/","title":{"rendered":"L\u00e4skiga sagor och sedesl\u00e4rande historier \u2013 troll h\u00e4rjade i Boden"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Tomtar och troll, drakar och d\u00f6da som g\u00e5r igen. Sverige \u00e4r fullt av s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga varelser, och m\u00e5nga av dem finns beskrivna lokalt. Mellan 1925 och 1929 skrev folkminnesinsamlare ner sju s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Boden.<\/p>\n

Det finns 11\u00a0548 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen
\nnedtecknade i Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke<\/a>. <\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de \u00e4ldsta \u00e4r daterade s\u00e5 tidigt som 1839.
\nVarelserna kunde orsaka olycka f\u00f6r vanligt folk, men ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till i vardagen f\u00f6r den som hade rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.<\/p>\n

<\/p>\n

I Bodens kommun finns f\u00e5 nedtecknade s\u00e4gner. Det betyder inte att ber\u00e4ttelserna inte f\u00f6rekom h\u00e4r, utan beror
\nsannolikt p\u00e5 att de inte har samlats in eller \u00e4nnu inte har digitaliserats.
\nI Isofs arkiv finns \u00e4nnu m\u00e5nga ber\u00e4ttelser som inte har digitaliserats, men som ibland g\u00e5r att l\u00e4sa i inscannade dokument.<\/p>\n

Det finns hittills sju s\u00e4gner i databasen som kan kopplas till Bodens kommun. Fyra handlar om troll och j\u00e4ttar.<\/p>\n

I \u00d6verlule\u00e5 socken<\/strong> ber\u00e4ttades det \u00e5r 1929 om troll och j\u00e4ttar. Troll och j\u00e4ttar bodde ofta i berg, stora stenar och i skogar. S\u00e4gner om dessa varelser kan till exempel f\u00f6rklara varf\u00f6r ett stort stenblock eller berg ligger d\u00e4r det ligger \u2013 f\u00f6r att en j\u00e4tte kastat det. Trollen kunde lura in m\u00e4nniskor i berget eller byta ut barn mot sina egna.<\/p>\n

Det var tre j\u00e4ttar som erbj\u00f6d sig att bygga kyrkan i Gammelstad d\u00e5 den skulle upp. Det skulle dom g\u00f6ra f\u00f6r ingenting, bara dom kunde s\u00e4ga namnet p\u00e5 dom innan dom hade f\u00e5tt upp tuppen p\u00e5 kyrkan. D\u00e5 var det en som gick ute och fick h\u00f6ra k\u00e4ringarna till dom h\u00e4r j\u00e4ttarna som gr\u00e4lade p\u00e5 dom och sa: “Du J\u00e4mn, du Skrubb, du \u00c4ster.” D\u00e5 gick den h\u00e4r tillbaka, och d\u00e5 h\u00f6ll just j\u00e4ttarna p\u00e5 att s\u00e4tta upp kyrktuppen. D\u00e5 ropa han: “Skrubb, J\u00e4mn och \u00c4ster, s\u00e4tt spiran mer till v\u00e4ster.” D\u00e5 kasta j\u00e4ttarna ner tuppen, och han kom aldrig upp. S\u00e5 har jag h\u00f6rt ber\u00e4ttas.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gnerna kunde ocks\u00e5 handla om maran och varulven. Maran red m\u00e4nniskor och djur om natten, s\u00e5 att de vaknade utmattade. H\u00e4star ridna av maran var svettiga och tovade i manen p\u00e5 morgonen. Ofta var maran en levande kvinna med en f\u00f6rbannelse \u00f6ver sig. Varulven var ofta en man som f\u00f6rvandlade sig till varg. Den h\u00e4r ber\u00e4ttades i Edefors socken<\/strong> \u00e5r 1928:<\/p>\n

Det var i en by ett folk som hade en ko, som var alldeles sj\u00f6bl\u00f6t om morgonarna av det hon hade svattats p\u00e5 natten. D\u00e5 tog dr\u00e4ngen och gick i ladug\u00e5rden en natt och hade ett ljus med sej. N\u00e4r klockan var tolv \u00f6ppnades gluggen, och s\u00e5 b\u00f6rjade skoveln att r\u00f6ras, och s\u00e5 h\u00e4rs och tv\u00e4rs \u00f6ver ryggen p\u00e5 kon och banka och banka. Dr\u00e4ngen fram med handyxan och h\u00f6gg av handtaget p\u00e5 skoveln. Och p\u00e5 morgonen fick dom h\u00f6ra, att grannmora brutit av sej n\u00e4sbenet.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

De kallas ocks\u00e5 vittror och levde osynliga under jorden, ofta rakt under g\u00e5rden. Den som h\u00e4llde ut hett vatten eller byggde p\u00e5 fel plats kunde bli sjuk. De kunde ocks\u00e5 byta ut ett od\u00f6pt barn mot ett av sina egna, en bortbyting. S\u00e5 h\u00e4r kunde det l\u00e5ta n\u00e4r man i Edefors socken<\/strong> ber\u00e4ttade om dem \u00e5r 1928:<\/p>\n

N\u00e4r en gumma skulle mj\u00f6lka en g\u00e5ng, fick hon se en ko med ett vackert stort juver. Hon mj\u00f6lkade den ocks\u00e5, f\u00f6r hon tyckte det var synd om henne. D\u00e5 kom en rysligt stor, svart k\u00e4ring och h\u00e4lsade och sa: “H\u00f6r du, du har tagit kon min.” – “N\u00e4”, sa gumman, “men jag har mj\u00f6lka’na, men I ska f\u00e5 igen mj\u00f6lken.” Men k\u00e4ringen ville inte ha igen kon, “f\u00f6r du har bett Gud v\u00e4lsigna kon”, sa hon. “Men n\u00e4r hon kalvat skall ni sn\u00f6ra kalven bakl\u00e4nges ut genom fusgluggen och inte se efter, om det \u00e4r oxe eller kviga. Kon f\u00e5r ni beh\u00e5lla.” Och det var bergk\u00e4llinga. Och gumman gjorde som hon sagt, och kalven f\u00f6rsvann. Men kon fick dom beh\u00e5lla.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Bodens kommun<\/figcaption>
All data har h\u00e4mtats fr\u00e5n Isofs arkivtj\u00e4nst samt S\u00e4genkartan<\/p>\n
\n
\nKopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n
\n

Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n

I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n

Platsen har betydelse<\/h2>\n

Isofs arkiv inneh\u00e5ller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att digitalisera.
\nDe 11\u00a0548 s\u00e4gner som vi utg\u00e5r fr\u00e5n i den h\u00e4r artikeln st\u00e5r bara f\u00f6r en br\u00e5kdel av allt material. <\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt V\u00e4stsverige som \u00e4r \u00f6verrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det p\u00e5 att digitaliseringen utvecklades
\nvid myndighetens arkiv i G\u00f6teborg, som historiskt har fokuserat p\u00e5 v\u00e4stsvenska folkminnen.<\/p>\n

\u2013 Arkivet h\u00e4r i Uppsala \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 stort, men vi har knappt b\u00f6rjat digitalisera det materialet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i sj\u00e4lva folktron, ber\u00e4ttar Tommy Kuusela.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r de underjordiska. Det handlar om v\u00e4sen som lever som m\u00e4nniskor, f\u00f6der barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast \u00e4r osynliga och lever under jorden,
\nn\u00e4ra m\u00e4nniskan. I Norrland \u00e4r de ofta stora som m\u00e4nniskor, medan de i s\u00f6dra Sverige oftare beskrivs som sm\u00e5 pysslingar.<\/p>\n

De underjordiska kunde ocks\u00e5 ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra ben\u00e4mningar anv\u00e4ndes l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

I de digitaliserade s\u00e4gner som g\u00e5r att knyta till Norrland \u00e4r det just vittrorna som dominerar.
\nI \u00c5ngermanland, H\u00e4lsingland och H\u00e4rjedalen handlar fler av de registrerade s\u00e4gnerna om dem \u00e4n om n\u00e5got annat v\u00e4sen.<\/p>\n

L\u00e4ngs kusterna \u00e4r det i materialet n\u00e5got vanligare med sp\u00f6ken \u00e4n i inlandet.
\nEn m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r ber\u00e4ttelserna om drunknade sj\u00f6m\u00e4n och fiskare som inte f\u00e5tt n\u00e5gon grav och d\u00e4rf\u00f6r sades g\u00e5 igen.<\/p>\n

S\u00e4gner om sp\u00f6ken och gastar, f\u00f6ljt av troll och j\u00e4ttar, \u00e4r vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Folktron lever vidare<\/h2>\n

Men s\u00e4gnerna handlade inte bara om skr\u00e4mmande varelser. De kunde ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin omgivning och s\u00e4tta upp regler f\u00f6r hur man skulle bete sig.<\/p>\n

\u2013 Det man kan s\u00e4ga \u00e4r att s\u00e4gnerna ofta anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rklara sin omgivning. Det som var of\u00f6rklarligt f\u00f6rklarade man genom folktron, s\u00e4ger Tommy Kuusela.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r g\u00e5rdstomten, som f\u00f6rekommer i stora delar av Norden.
\nHan tog hand om djuren och s\u00e5g till att ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden. Den som missk\u00f6tte sina sysslor kunde straffas. Men p\u00e5 Island saknas de h\u00e4r historierna helt,
\neftersom man inte har bondg\u00e5rdar p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rmed inget behov av en g\u00e5rdstomte. <\/p>\n

Och de \u00f6vernaturliga ber\u00e4ttelserna h\u00e4nger kvar \u00e4n i dag \u2013 men i modifierad form. <\/p>\n

Under h\u00f6sten har till exempel skr\u00e4ckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga p\u00e5 sociala medier.
\nInl\u00e4ggen spred falska rykten<\/a>
\nom att den v\u00e4lk\u00e4nda barnboksfiguren befann sig vid, eller var p\u00e5 v\u00e4g till, olika skolor och att n\u00e5got hemskt skulle intr\u00e4ffa d\u00e4r.<\/p>\n

Tommy Kuusela ser likheter med \u00e4ldre tiders folktro.
\nF\u00f6rr var skogarna och naturen fyllda av ok\u00e4nda v\u00e4sen. I dag kan skr\u00e4ckber\u00e4ttelserna i st\u00e4llet spridas genom internet.<\/p>\n

\u2013 Katten i hatten \u00e4r ju uppenbart \u00f6vernaturlig, men i de h\u00e4r klippen och i barnens f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld s\u00e5 blir den levande.
\nOch d\u00e5 blir f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00e4dda f\u00f6r att det ska h\u00e4nda saker. <\/p>\n

Han j\u00e4mf\u00f6r med de stora clownlarmen som spreds \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6r omkring tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De var bara aktiva n\u00e4r det var m\u00f6rkt och d\u00f6k upp p\u00e5 alla m\u00f6jliga konstiga platser.
\nPolisen \u00e5kte p\u00e5 j\u00e4ttem\u00e5nga larm men hittade inga clowner.<\/p>\n