{"id":1722,"date":"2025-05-13T06:01:00","date_gmt":"2025-05-13T04:01:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/business\/blog\/2025\/05\/13\/solceller-i-fonster-kan-gora-byggnader-till-kraftverk\/"},"modified":"2025-05-13T06:01:00","modified_gmt":"2025-05-13T04:01:00","slug":"solceller-i-fonster-kan-gora-byggnader-till-kraftverk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/business\/blog\/2025\/05\/13\/solceller-i-fonster-kan-gora-byggnader-till-kraftverk\/","title":{"rendered":"Solceller i f\u00f6nster kan g\u00f6ra byggnader till kraftverk"},"content":{"rendered":"
\n
<\/a><\/div>\n
\n

Forskning vid Lule\u00e5 tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till l\u00e4gre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el \u2013 utan att st\u00e4nga ute dagsljuset.<\/strong><\/p>\n

Traditionella solceller av kisel dominerar marknaden, men deras tillverkningsprocess kr\u00e4ver stora resurser och \u00e4r sv\u00e5ra att anv\u00e4nda p\u00e5 ytor som f\u00f6nster och fasader.<\/strong> Nu riktas forskarnas blickar mot tunna, halvgenomskinliga solceller som skulle kunna integreras i byggnader d\u00e4r de b\u00e5de sl\u00e4pper igenom ljus och producerar el. <\/p>\n

\u2013 Solceller beh\u00f6ver inte bara sitta p\u00e5 taket. Om vi kan bygga in dem i glaspartier eller fasader \u00f6ppnar det f\u00f6r helt nya till\u00e4mpningar. Byggnader har enorma ytor som vi hittills inte utnyttjat f\u00f6r energiproduktion. Med den h\u00e4r tekniken kan varje f\u00f6nster bli en liten elproducent, s\u00e4ger Pankaj Kumar som nyligen disputerat i experimentell fysik vid Lule\u00e5 tekniska universitet.<\/p>\n

Pankaj Kumar har i sin doktorsavhandling fokuserat p\u00e5 ett material som kallas antimonsulfid. Det \u00e4r en oorganisk kemisk f\u00f6rening av antimon och svavel som effektivt f\u00e5ngar upp solljus och omvandlar det till el. Dessutom \u00e4r materialet giftfritt, billigt och finns naturligt i jordskorpan. En utmaning med m\u00e5nga befintliga solcellstekniker \u00e4r att de bygger p\u00e5 komponenter som \u00e4r antingen giftiga, dyra eller instabila. F\u00f6r att l\u00f6sa detta har forskarna vid Lule\u00e5 tekniska universitet arbetat med att ers\u00e4tta b\u00e5de de ljusabsorberande och ledande skikten med mer milj\u00f6v\u00e4nliga alternativ. <\/p>\n

Genom att experimentera med olika tillverkningsmetoder och lagerstrukturer har de utvecklat solceller med f\u00f6rb\u00e4ttrade egenskaper. Bland annat lyckades forskarna ers\u00e4tta farliga material med gr\u00f6nare alternativ, f\u00f6rb\u00e4ttra solcellernas h\u00e5llbarhet och n\u00e5 rekordresultat f\u00f6r extremt tunna och halvgenomskinliga solceller. De nya materialen uppn\u00e5dde till exempel en genomsnittlig ljusgenomsl\u00e4pplighet (AVT) p\u00e5 \u00f6ver 20 procent samtidigt som solcellen producerade el. Det inneb\u00e4r att solcellerna \u00e4r tillr\u00e4ckligt genomskinliga f\u00f6r att fungera som f\u00f6nsterglas, ett viktigt steg mot praktisk anv\u00e4ndning i byggnader.<\/p>\n

I avhandlingen presenteras flera olika tekniker f\u00f6r att skapa tunna och j\u00e4mna filmer av antimonsulfid. Med hj\u00e4lp av s\u00e5 kallad sputtring, en teknik d\u00e4r materialet frig\u00f6rs fr\u00e5n en k\u00e4lla med hj\u00e4lp av joniserad gas och avs\u00e4tts som en tunn film, lyckades Pankaj Kumar ta fram solceller med god verkningsgrad \u00e4ven vid mycket tunna skikt.<\/p>\n

Tekniken \u00e4r \u00e4nnu inte redo f\u00f6r marknaden, men forskningen forts\u00e4tter nu med fokus p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e5llbarheten \u00f6ver tid. <\/p>\n

\u2013 Vi m\u00e5ste t\u00e4nka nytt kring hur vi producerar och anv\u00e4nder el i vardagen. De h\u00e4r solcellerna visar att det g\u00e5r att f\u00f6rena energieffektivitet med h\u00e5llbarhet och estetik. Framtidens byggnader ska kunna producera sin egen el utan att g\u00f6ra avkall p\u00e5 design eller ljusinsl\u00e4pp. Mina resultat visar att vi \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g dit, s\u00e4ger Pankaj Kumar.<\/p>\n

L\u00e4s mer:
<\/strong>Avhandlingen Development of Thin Film Semitransparent Sb2<\/sub>S3<\/sub> Solar Cells<\/a> <\/p>\n

Kontakt:
<\/strong>Pankaj Kumar, fil dr. i experimentell fysik.
076 916 56 40
pankaj.kumar@associated.ltu.se <\/a>
(pratar engelska)<\/em><\/p>\n<\/div>\n

\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2013
Klicka h\u00e4r \u2013 l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a><\/p>\n

K\u00e4lla: LTU (Lule\u00e5 Tekniska Universitet)
\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2013<\/p>\n