<\/p>\n
Ulf Smedberg brinner f\u00f6r att ta hand om det som m\u00e5nga kanske tycker \u00e4r skr\u00e4p fr\u00e5n havet \u2013 den illaluktande svarta sl\u00e4ken. \u00c5r efter \u00e5r samlar han med sina maskiner upp det fr\u00e5n Gotlands str\u00e4nder \u2013 till gl\u00e4dje f\u00f6r m\u00e5nga badg\u00e4ster. Men det \u00e4r inte bara badande gotl\u00e4nningar och turismen som gynnas.<\/p>\n
Att samla upp och l\u00e5ta sl\u00e4ken avvattna och kompostera en bit bort fr\u00e5n stranden g\u00f6r \u00e4ven att betydligt mindre metan avg\u00e5r \u00e4n om det hade legat kvar i vattenbrynet. Metan \u00e4r en stark v\u00e4xthusgas. R\u00e4knat per utsl\u00e4ppt ton och i ett 100-\u00e5rsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 g\u00e5nger mer till v\u00e4xthuseffekten \u00e4n koldioxid.<\/p>\n
\u2013 Att minska alla typer av v\u00e4xthusgaser \u00e4r viktigt i klimatarbetet. Metanavg\u00e5ngar utg\u00f6r drygt 10 procent av Sveriges territoriella v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp, s\u00e4ger Agneta Green energi- och klimatsamordnare p\u00e5 l\u00e4nsstyrelsen och sitter i juryn som utser m\u00e5nadens klimathj\u00e4lte.<\/p>\n
Efter att sl\u00e4ken avvattnats och f\u00f6rkomposterats i 2-3 m\u00e5nader anv\u00e4nds den som jordf\u00f6rb\u00e4ttring p\u00e5 \u00e5kermark, och tillf\u00f6r d\u00e5 v\u00e4rdefull n\u00e4ring och mull\u00e4mnen. N\u00e4ring f\u00f6rsvinner annars varje \u00e5r fr\u00e5n v\u00e5ra marker med sk\u00f6rdade gr\u00f6dor, och kan \u00e4ven f\u00f6ras vidare ut i havet via dr\u00e4nering, vilket p\u00e5 sikt utarmar jorden. Detta har lett till att v\u00e5ra gr\u00f6dor \u00f6ver tid har f\u00e5tt ett s\u00e4mre inneh\u00e5ll av mikron\u00e4rings\u00e4mnen. Eftersom sj\u00f6gr\u00e4s och alger tar upp mycket mikron\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n havet kan sl\u00e4ke spela en viktig roll i att \u00e5terf\u00f6ra n\u00e4ring fr\u00e5n havet till \u00e5krarna. Det minskar ocks\u00e5 behovet av andra g\u00f6dningsmedel och minskar d\u00e4rmed risken f\u00f6r \u00f6verg\u00f6dning av \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n
En aspekt som ofta lyfts n\u00e4r man pratar om sl\u00e4ke \u00e4r att det kan inneh\u00e5lla tungmetaller som vi m\u00e4nniskor inte vill f\u00e5 i oss. Sj\u00f6gr\u00e4s och alger kan ta upp tungmetaller precis som de tar upp nyttiga n\u00e4rings\u00e4mnen, men halterna \u00e4r i regel l\u00e5ga och varierar mellan olika arter. \u00c5lgr\u00e4s inneh\u00e5ller exempelvis n\u00e5got h\u00f6gre halter kadmium \u00e4n alger och andra arter men oftast inneh\u00e5ller sl\u00e4ken en blandning av arter och halten av kadmium inneb\u00e4r d\u00e5 inte n\u00e5gon risk.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r gr\u00f6dor att ta upp just kadmiumet som kan komma med sl\u00e4ke, eftersom det \u00e4r bundet i sulfidform och d\u00e5 otillg\u00e4ngligt f\u00f6r v\u00e4xterna. Halter av kvicksilver, bly och andra tungmetaller \u00e4r f\u00f6rsvinnande sm\u00e5 och inte heller n\u00e5got att oroa sig f\u00f6r. D\u00e4remot fungerar sl\u00e4ke lite olika p\u00e5 olika jordar och gr\u00f6dor tar upp n\u00e4rings\u00e4mnen olika. Potatis och rosor kan exempelvis vara k\u00e4nsliga f\u00f6r det salt som kommer med sl\u00e4ke, s\u00e4ger Ulf Smedberg.<\/p>\n
Det Ulf Smedberg med samarbetspartners g\u00f6r med v\u00e5ra gotl\u00e4ndska str\u00e4nder skapar m\u00e5nga merv\u00e4rden. Just nu rensas 25-30 km strand, men det finns m\u00e5nga fler str\u00e4nder som skulle beh\u00f6va rensas.<\/p>\n<\/div>\n