{"id":4251,"date":"2025-02-24T08:40:39","date_gmt":"2025-02-24T06:40:39","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/gotland\/blog\/2025\/02\/24\/fler-kvinnor-pa-vd-posten-pa-gotland-men-fortfarande-manlig-dominans\/"},"modified":"2025-02-24T08:40:39","modified_gmt":"2025-02-24T06:40:39","slug":"fler-kvinnor-pa-vd-posten-pa-gotland-men-fortfarande-manlig-dominans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/gotland\/blog\/2025\/02\/24\/fler-kvinnor-pa-vd-posten-pa-gotland-men-fortfarande-manlig-dominans\/","title":{"rendered":"Fler kvinnor p\u00e5 vd-posten p\u00e5 Gotland \u2013 men fortfarande manlig dominans"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Bara 20 procent av svenska aktiebolag leds av en kvinna. Men p\u00e5 Gotland \u00e4r andelen n\u00e5got h\u00f6gre. Det visar siffror fr\u00e5n Bolagsverket. <\/p>\n

27 procent av aktiebolagen p\u00e5 Gotland hade en kvinna som verkst\u00e4llande direkt\u00f6r vid \u00e5rsskiftet. Det inneb\u00e4r att p\u00e5 varje kvinnlig vd g\u00e5r knappt tre m\u00e4n. Det \u00e4r ungef\u00e4r lika stor andel som \u00e5ret innan, vilket \u00e4r p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5 historiskt sett. <\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

<\/p>\n

Det \u00e4r fortfarande m\u00e4n som \u00e4r vd i fyra av fem bolag i Sverige, men p\u00e5 Gotland \u00e4r det allts\u00e5 en h\u00f6gre andel kvinnor p\u00e5 vd-posten. <\/p>\n

I riket som helhet \u00e4r 21 procent av vd:arna som \u00e4r under 50 \u00e5r kvinnor, medan motsvarande siffra f\u00f6r direkt\u00f6rerna som \u00e4r \u00e4ldre \u00e4r 20 procent. P\u00e5 Gotland \u00e4r det ingen st\u00f6rre skillnad i andel kvinnliga vd:ar i de olika \u00e5ldersgrupperna. <\/p>\n

Regionala skillnader kan till en del f\u00f6rklaras med att n\u00e4ringslivet ser olika ut p\u00e5 olika platser och olika branscher ser olika ut n\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhet. Det \u00e4r till exempel vanligare med kvinnliga f\u00f6retagare inom utbildningssektorn \u00e4n i byggbranschen. <\/p>\n

Sverige sjunker p\u00e5 topplistan<\/h3>\n

2006 toppade Sverige World Economic Forums j\u00e4mst\u00e4lldhetsrankning, som m\u00e4ter j\u00e4mdst\u00e4lldet inom bland annat n\u00e4rings- och arbetslivs, utbildning och det politiska systemet. 2023 placerade sig Sverige f\u00f6rst p\u00e5 femte plats. Och n\u00e4r EU:s institut f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet presenterade sitt Gender Equality index f\u00f6r 2024 konstaterade de att Sverige visserligen fortfarande ligger i topp i EU, men att utvecklingen mot j\u00e4mst\u00e4lldhet g\u00e5r l\u00e5ngsammare. Fr\u00e4mst inom den ekonomiska sektorn, dit n\u00e4ringslivet r\u00e4knas.<\/p>\n

Men att sl\u00e5 fast att utvecklingen stannat upp \u00e4r sv\u00e5rt, s\u00e4ger Klara Regn\u00f6<\/strong>, lektor vid M\u00e4lardalens universitet. Hon sammanfattade forskningsl\u00e4get p\u00e5 uppdrag av J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten h\u00e4rom \u00e5ret. <\/p>\n

\u2013 Det finns ganska f\u00e5 aktuella unders\u00f6kningar, men bland dem kunde jag inte hitta st\u00f6d f\u00f6r att s\u00e4ga att det g\u00f6rs fler insatser f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet i alla fall. Snarare \u00e4r det s\u00e5 att f\u00e4rre uppfattar att det finns ett aktivt j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete i f\u00f6retagen nu, s\u00e4ger hon. <\/p>\n

\u2013 Samtidigt har Sverige samma lagstiftning och samma j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiska m\u00e5l som tidigare, s\u00e5 p\u00e5 det viset \u00e4r det sv\u00e5rt att s\u00e4ga att arbetet avtagit. Men j\u00e4mst\u00e4lldhet m\u00e5ste vara en aktuell fr\u00e5ga f\u00f6r att det ska h\u00e4nda n\u00e5gonting. N\u00e4r det gjorts satsningar eller kommit uppdrag fr\u00e5n regeringen s\u00e5 h\u00e4nder det saker. Det kan man se g\u00e5r i v\u00e5gor.<\/p>\n

D\u00e4remot \u00e4r det tydligare vilka faktorer som bidrar till lyckat j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete i f\u00f6retagen. En s\u00e5n sak \u00e4r att fr\u00e5gan inte bara blir en fr\u00e5ga f\u00f6r kvinnorna i organisationen.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r viktigt att det blir en fr\u00e5ga som \u00e4r angel\u00e4gen f\u00f6r hela organisationen, till exempel att j\u00e4mst\u00e4lldhet ses som en kvalitetsfr\u00e5ga, eller en fr\u00e5ga lika m\u00f6jligheter eller om l\u00f6nsamhet och knyts till k\u00e4rnverksamheten. Sedan \u00e4r det viktigt att man inser att det m\u00e5ste till ett aktivt arbete. Organisationer \u00e4r ofta bra p\u00e5 att driva f\u00f6r\u00e4ndringsarbete: man s\u00e4tter upp m\u00e5l, genomf\u00f6r insatser och utv\u00e4rderar. Det beh\u00f6ver man g\u00f6ra f\u00f6r att lyckas med j\u00e4mst\u00e4lldheten ocks\u00e5, s\u00e4ger Klara Regn\u00f6<\/strong>.<\/p>\n