{"id":789,"date":"2025-12-01T16:44:00","date_gmt":"2025-12-01T15:44:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/haparanda\/blog\/2025\/12\/01\/hogre-elpriser-an-i-november-i-fjol-har-ar-laget-pa-elmarknaden-i-haparanda\/"},"modified":"2025-12-05T09:32:43","modified_gmt":"2025-12-05T08:32:43","slug":"hogre-elpriser-an-i-november-i-fjol-har-ar-laget-pa-elmarknaden-i-haparanda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/haparanda\/blog\/2025\/12\/01\/hogre-elpriser-an-i-november-i-fjol-har-ar-laget-pa-elmarknaden-i-haparanda\/","title":{"rendered":"H\u00f6gre elpriser \u00e4n i november i fjol: H\u00e4r \u00e4r l\u00e4get p\u00e5 elmarknaden i Haparanda"},"content":{"rendered":"
\n

 <\/p>\n

Dyrare el \u00e4n f\u00f6rra m\u00e5naden \u2013 och dyrare \u00e4n f\u00f6r ett \u00e5r sedan, l\u00e4gre konsumtion \u00e4n vanligt och st\u00f6rre import \u00e4n export under 24 timmar. H\u00e4r \u00e4r Newsworthys m\u00e5nadsrapport om elmarknaden.<\/p>\n

Den offentliga debatten om elmarknaden \u00e4r polariserad och inte s\u00e4llan infekterad. I ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6ra fakta till bordet tar vi varje m\u00e5nad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du beh\u00f6ver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion p\u00e5 elmarknaden.<\/p>\n

1. Elpriserna \u00f6kade i Haparanda i november<\/h3>\n

Spotpriset \u2013 allts\u00e5 priset som elbolagen k\u00f6per in elen f\u00f6r \u2013 gick upp i november i elomr\u00e5de\u00a01<\/em> som Haparanda tillh\u00f6r. M\u00e5nadspriset var 37 \u00f6re per kilowattimme<\/span>, vilket \u00e4r 23 \u00f6re dyrare \u00e4n i oktober. Det h\u00f6gsta priset i elomr\u00e5det hittills noterades i december 2022, d\u00e5 en kilowattimme kostade 206 \u00f6re. F\u00f6r ett \u00e5r sedan \u2013 i november 2024 \u2013 kostade en kilowattimme 25 \u00f6re.<\/p>\n

<\/figcaption><\/picture><\/a><\/figure>\n

 <\/p>\n

Sverige \u00e4r sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsomr\u00e5den. Det produceras generellt mer el \u00e4n det f\u00f6rbrukas i de norra delarna medan det \u00e4r tv\u00e4rtom i de s\u00f6dra delarna. Mellan omr\u00e5dena finns det begr\u00e4nsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elomr\u00e5dena \u00f6kat.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Elpriset<\/picture><\/a><\/figure>\n

Det \u00e4r inte bara prisskillnaderna mellan prisomr\u00e5dena som har \u00f6kat de senaste \u00e5ren, \u00e4ven inom omr\u00e5dena pendlar priserna mer \u00f6ver tid. Sedan oktober s\u00e4tts priserna varje kvart. Dyraste timmen i november i Haparanda intr\u00e4ffade mellan klockan 15 och 16 den 21\u00a0november, d\u00e5 kostade en kilowattimme i snitt 241 \u00f6re. Som l\u00e4gst var snittpriset per timme i omr\u00e5det \u22125 \u00f6re. Under november var timpriset negativt under 35 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv m\u00e5naderna.<\/p>\n

Om man tittar p\u00e5 m\u00e5nadsmedelpriset brukar de svenska elomr\u00e5dena oftast tillh\u00f6ra de med l\u00e4gst spotpriser i en europeisk j\u00e4mf\u00f6relse. V\u00e4rt att notera \u00e4r att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror p\u00e5 nationella avgifter och skatter samt elbolagens p\u00e5slag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna n\u00e4rmare det europeiska snittet efter skatter och p\u00e5slag.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Elpriset<\/picture><\/a><\/figure>\n

2. Konsumtionen: L\u00e4gre elf\u00f6rbrukning \u00e4n vanligt i november<\/h3>\n

Under november f\u00f6rbrukades det ungef\u00e4r 11\u00a0900 gigawattimmar el i Sverige. Det \u00e4r ungef\u00e4r tre procent mindre \u00e4n snittet<\/span> f\u00f6r m\u00e5naden. Konsumtionen p\u00e5verkas mycket av hur varmt det \u00e4r i landet, enligt SMHI inleddes november milt, innan kylan kom. I den norra delen av landet blev m\u00e5naden sammantaget kallare \u00e4n normalt, medan det i de v\u00e4stra delarna och s\u00f6dra Norrland var n\u00e5got varmare \u00e4n normalperioden 1991-2020.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Mest<\/picture><\/a><\/figure>\n

Den 20\u00a0november konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under m\u00e5naden, det var ocks\u00e5 under det dygnet d\u00e5 m\u00e5nadens topptimme uppm\u00e4ttes, mellan klockan 17 och 18.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Elkonsumtionen<\/picture><\/a><\/figure>\n

3. Produktionen: En fj\u00e4rdedel fr\u00e5n vindkraft<\/h3>\n

Enligt de prelimin\u00e4ra siffrorna kom
\nungef\u00e4r 44 procent av elproduktionen under november fr\u00e5n vattenkraft, ungef\u00e4r 28 procent fr\u00e5n k\u00e4rnkraft
\noch runt 23 procent fr\u00e5n vindkraft.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Elproduktionen<\/picture><\/a><\/figure>\n

Under \u201dannat\u201d finns solkraft och kraftv\u00e4rme. F\u00f6r den senaste m\u00e5naden har vi \u00e4nnu inte statistik nedbruten p\u00e5 de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data \u2013 till och med september 2025 \u2013 har solkraften st\u00e5tt f\u00f6r ungef\u00e4r 2,7 procent av den totala produktionen det senaste \u00e5ret (h\u00e4r r\u00e4knas bara anl\u00e4ggningar anslutna till eln\u00e4ten).<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller kraftv\u00e4rme dominerar f\u00f6rnybara br\u00e4nslen. Icke-f\u00f6rnybara br\u00e4nslen \u2013 som till exempel kol, fossilgas och olja \u2013 stod f\u00f6r 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.<\/p>\n

Sammantaget inneb\u00e4r det att omkring 99 procent<\/span> av den svenska elproduktionen var fossilfri och 72 procent f\u00f6rnybar<\/span> (k\u00e4rnkraften exkluderad).<\/p>\n

<\/figcaption>\"Elproduktionen<\/picture><\/a><\/figure>\n

Produktionen av vindkraft \u00e4r sv\u00e5r att planera, den \u00e4r beroende av just vind. F\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla balansen justeras produktionen fr\u00e4mst av vattenkraft \u2013 som f\u00f6rutom att anv\u00e4ndas som baskraft ocks\u00e5 kan startas och stoppas p\u00e5 kort tid och m\u00f6ta variationer i efterfr\u00e5gan. Tittar man p\u00e5 produktionen timme f\u00f6r timme syns det i diagrammet h\u00e4r som en \u201dtaggigare\u201d kurva, medan k\u00e4rnkraftsproduktionen ligger stabil \u00f6ver tid.<\/p>\n

Vindkraften stod allts\u00e5 f\u00f6r cirka 23 procent av elproduktionen i november. Det motsvarar ungef\u00e4r 3\u00a0400 gigawattimmar, vilket \u00e4r drygt 1\u00a0100 gigawattimmar mindre \u00e4n samma m\u00e5nad i fjol. Sett till de senaste tolv m\u00e5naderna har d\u00e4remot vindkraftens produktion \u00f6kat j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan (+6 procent). J\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6r fem \u00e5r sedan har snittproduktionen fr\u00e5n vindkraft \u00f6kat med n\u00e4ra 50 procent.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Vindkraftens<\/picture><\/a><\/figure>\n

4. Export och import: Mer import \u00e4n export under 6 timmar i november<\/h3>\n

Det produceras som sagt mer el i Sverige \u00e4n det f\u00f6rbrukas, i alla fall om man tittar p\u00e5 m\u00e5nadsbasis \u2013 bara tv\u00e5 m\u00e5nader under de senaste elva \u00e5ren har Sverige importerat mer el \u00e4n landet exporterat. Under kortare tidsperioder h\u00e4nder det att Sverige har nettoimport. Under november importerade Sverige mer el \u00e4n man exporterade under 24 timmar<\/span>.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Sveriges<\/picture><\/a><\/figure>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 relativt ovanligt hela dygn d\u00e4r importen totalt \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n exporten, men det h\u00e4nde en g\u00e5ng under m\u00e5naden \u2013 den 19\u00a0november.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Sverige<\/picture><\/a><\/figure>\n

Under november exporterade Sverige mest el till Finland, medan den st\u00f6rsta importen kom fr\u00e5n Norge.<\/p>\n

<\/figcaption>\"Total<\/picture><\/a><\/figure>\n