{"id":2109,"date":"2026-10-21T07:46:00","date_gmt":"2026-10-21T07:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/jokkmokk\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-troll-och-de-underjordiska-harjade-i-jokkmokk\/"},"modified":"2026-10-21T07:46:00","modified_gmt":"2026-10-21T07:46:00","slug":"laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-troll-och-de-underjordiska-harjade-i-jokkmokk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/jokkmokk\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-troll-och-de-underjordiska-harjade-i-jokkmokk\/","title":{"rendered":"L\u00e4skiga sagor och sedesl\u00e4rande historier \u2013 troll och de underjordiska h\u00e4rjade i Jokkmokk"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Tomtar och troll, drakar och d\u00f6da som g\u00e5r igen. Sverige \u00e4r fullt av s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga varelser, och m\u00e5nga av dem finns beskrivna lokalt. \u00c5r 1933 skrev folkminnesinsamlare ner tv\u00e5 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Jokkmokk.<\/p>\n

Det finns 11\u00a0548 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen
\nnedtecknade i Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke<\/a>. <\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de \u00e4ldsta \u00e4r daterade s\u00e5 tidigt som 1839.
\nVarelserna kunde orsaka olycka f\u00f6r vanligt folk, men ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till i vardagen f\u00f6r den som hade rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.<\/p>\n

<\/p>\n

I Jokkmokks kommun finns f\u00e5 nedtecknade s\u00e4gner. Det betyder inte att ber\u00e4ttelserna inte f\u00f6rekom h\u00e4r, utan beror
\nsannolikt p\u00e5 att de inte har samlats in eller \u00e4nnu inte har digitaliserats.
\nI Isofs arkiv finns \u00e4nnu m\u00e5nga ber\u00e4ttelser som inte har digitaliserats, men som ibland g\u00e5r att l\u00e4sa i inscannade dokument.<\/p>\n

Det finns hittills tv\u00e5 s\u00e4gner i databasen som kan kopplas till Jokkmokks kommun. De \u00e4r upptecknade av en folkminnesinsamlare. De handlar om troll och j\u00e4ttar och om de underjordiska.<\/p>\n

I Jokkmokks socken<\/strong> ber\u00e4ttades det \u00e5r 1933 om troll och j\u00e4ttar. Troll och j\u00e4ttar bodde ofta i berg, stora stenar och i skogar. S\u00e4gner om dessa varelser kan till exempel f\u00f6rklara varf\u00f6r ett stort stenblock eller berg ligger d\u00e4r det ligger \u2013 f\u00f6r att en j\u00e4tte kastat det. Trollen kunde lura in m\u00e4nniskor i berget eller byta ut barn mot sina egna.<\/p>\n

Farmor tala om, att i Jokkmokkstrakten p\u00e5 ett st\u00e4le, va de en kvinna, som fick ett barn. \u00c5 efter f\u00f6delsen h\u00f6ll moden just p\u00e5 slumra till, \u00e5 just d\u00e5, fick han se en kvinna komma me ett barn. Modern f\u00f6rstod faran, att det vara fr\u00e5ga om bortbyting \u00e5 hon ropa: “Gu v\u00e4lsigna barne!” \u00e5 d\u00e5 sa den andra kvinnan: “s\u00e4ger du s\u00e5 f\u00e5r du b\u00e4gge barnen.” \u00e5 hon l\u00e4mnade kvar de andra barnet. De va tv\u00e5 flickor. \u00e5 de d\u00e4r barnen blev s\u00e5 lika, att de gick inte \u00e5 skilja dem \u00e5t, dom visste aldrig vilke, som va r\u00e4tta barnet. D\u00e5 kom de en g\u00e5ng en s\u00e5n d\u00e4r vandrande jude, som hade handel, \u00e5 d\u00e5 han fick h\u00f6ra de d\u00e4r om barna, s\u00e5 tala han om hur dom skulle g\u00f6ra. Han sa, att dom skulle g\u00f6ra en deg, \u00e5 s\u00e5 l\u00e4gga en orm p\u00e5 degen, \u00e5 s\u00e5 be flickorna b\u00e4ra ut ormen. D\u00e5 skulle dom nog f\u00e5 se vilket barn, som var de r\u00e4tta. De d\u00e4r folke gjorde s\u00e5. Men en av flickorna blev s\u00e5 r\u00e4dd ormen, att hon g\u00f6mde sig. Men den andre var inte alls r\u00e4dd ormar, hon bar ut den, \u00e5 d\u00e5 f\u00f6rstod dom ju att hon var fr\u00e4mmande barnet d\u00e5. Men kvinnan sa, “att ha ni haft henne s\u00e5 l\u00e4nge, s\u00e5 ska ni beh\u00e5lla henne sen \u00e5.” \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s forts\u00e4ttningen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gnerna kunde ocks\u00e5 handla om de underjordiska. De kallas ocks\u00e5 vittror och levde osynliga under jorden, ofta rakt under g\u00e5rden. Den som h\u00e4llde ut hett vatten eller byggde p\u00e5 fel plats kunde bli sjuk. De kunde ocks\u00e5 byta ut ett od\u00f6pt barn mot ett av sina egna, en bortbyting. Den h\u00e4r ber\u00e4ttades i Jokkmokks socken<\/strong> \u00e5r 1933:<\/p>\n

Min farmor hon tj\u00e4na en g\u00e5ng i Jokkmokk-trakten, \u00e5 d\u00e4r h\u00f6rde hon talas om en piga, som en dag fann en poda i lag\u00e5rn. \u00c5 hon tog ett r\u00f6tt band \u00e5 kn\u00f6t om benet p\u00e5 podan \u00e5 sa: “N\u00e4r du f\u00e5r sm\u00e5folk, s\u00e5 ska ja vara med.” Pigan s\u00e5g, att tiden snart va inne f\u00f6r podan. En dag kom en “m\u00f6kare” till pigan \u00e5 ba henne komma till dom, f\u00f6r hustrun kunde inte f\u00e5 barne, f\u00f6r de va bunde ett r\u00f6tt band om ben p\u00e5 henne. \u00e5 d\u00e5 pigan kom dit va b\u00e5de podan och m\u00f6karen i m\u00e4nniskoskepnad. Pigan tog bort bande s\u00e5 kvinnan skulle kunna f\u00f6da. D\u00e5 sa hon till henne, att d\u00e5 hon kom hem, s\u00e5 skulle hon g\u00e5 p\u00e5 vebacken, \u00e5 plocka […] \u00e5 l\u00e4gge i spisen p\u00e5 kv\u00e4llen, \u00e5 p\u00e5 morron skulle hon sj\u00e4lv stiga opp \u00e5 g\u00f6ra eld , s\u00e5 skulle hon f\u00e5 sin bel\u00f6ning. Pigan gjorde s\u00e5, \u00e5 p\u00e5 morron d\u00e5 hon skulle g\u00f6ra eld i spisen, va de […] pengar ist\u00e4llet f\u00f6r […]. Hur de underjordiska hade de hos sej fick hon inte tala om.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

Platsen har betydelse<\/h2>\n

Isofs arkiv inneh\u00e5ller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att digitalisera.
\nDe 11\u00a0548 s\u00e4gner som vi utg\u00e5r fr\u00e5n i den h\u00e4r artikeln st\u00e5r bara f\u00f6r en br\u00e5kdel av allt material. <\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt V\u00e4stsverige som \u00e4r \u00f6verrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det p\u00e5 att digitaliseringen utvecklades
\nvid myndighetens arkiv i G\u00f6teborg, som historiskt har fokuserat p\u00e5 v\u00e4stsvenska folkminnen.<\/p>\n

\u2013 Arkivet h\u00e4r i Uppsala \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 stort, men vi har knappt b\u00f6rjat digitalisera det materialet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i sj\u00e4lva folktron, ber\u00e4ttar Tommy Kuusela.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r de underjordiska. Det handlar om v\u00e4sen som lever som m\u00e4nniskor, f\u00f6der barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast \u00e4r osynliga och lever under jorden,
\nn\u00e4ra m\u00e4nniskan. I Norrland \u00e4r de ofta stora som m\u00e4nniskor, medan de i s\u00f6dra Sverige oftare beskrivs som sm\u00e5 pysslingar.<\/p>\n

De underjordiska kunde ocks\u00e5 ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra ben\u00e4mningar anv\u00e4ndes l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

I de digitaliserade s\u00e4gner som g\u00e5r att knyta till Norrland \u00e4r det just vittrorna som dominerar.
\nI \u00c5ngermanland, H\u00e4lsingland och H\u00e4rjedalen handlar fler av de registrerade s\u00e4gnerna om dem \u00e4n om n\u00e5got annat v\u00e4sen.<\/p>\n

L\u00e4ngs kusterna \u00e4r det i materialet n\u00e5got vanligare med sp\u00f6ken \u00e4n i inlandet.
\nEn m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r ber\u00e4ttelserna om drunknade sj\u00f6m\u00e4n och fiskare som inte f\u00e5tt n\u00e5gon grav och d\u00e4rf\u00f6r sades g\u00e5 igen.<\/p>\n

S\u00e4gner om sp\u00f6ken och gastar, f\u00f6ljt av troll och j\u00e4ttar, \u00e4r vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Folktron lever vidare<\/h2>\n

Men s\u00e4gnerna handlade inte bara om skr\u00e4mmande varelser. De kunde ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin omgivning och s\u00e4tta upp regler f\u00f6r hur man skulle bete sig.<\/p>\n

\u2013 Det man kan s\u00e4ga \u00e4r att s\u00e4gnerna ofta anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rklara sin omgivning. Det som var of\u00f6rklarligt f\u00f6rklarade man genom folktron, s\u00e4ger Tommy Kuusela.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r g\u00e5rdstomten, som f\u00f6rekommer i stora delar av Norden.
\nHan tog hand om djuren och s\u00e5g till att ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden. Den som missk\u00f6tte sina sysslor kunde straffas. Men p\u00e5 Island saknas de h\u00e4r historierna helt,
\neftersom man inte har bondg\u00e5rdar p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rmed inget behov av en g\u00e5rdstomte. <\/p>\n

Och de \u00f6vernaturliga ber\u00e4ttelserna h\u00e4nger kvar \u00e4n i dag \u2013 men i modifierad form. <\/p>\n

Under h\u00f6sten har till exempel skr\u00e4ckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga p\u00e5 sociala medier.
\nInl\u00e4ggen spred falska rykten<\/a>
\nom att den v\u00e4lk\u00e4nda barnboksfiguren befann sig vid, eller var p\u00e5 v\u00e4g till, olika skolor och att n\u00e5got hemskt skulle intr\u00e4ffa d\u00e4r.<\/p>\n

Tommy Kuusela ser likheter med \u00e4ldre tiders folktro.
\nF\u00f6rr var skogarna och naturen fyllda av ok\u00e4nda v\u00e4sen. I dag kan skr\u00e4ckber\u00e4ttelserna i st\u00e4llet spridas genom internet.<\/p>\n

\u2013 Katten i hatten \u00e4r ju uppenbart \u00f6vernaturlig, men i de h\u00e4r klippen och i barnens f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld s\u00e5 blir den levande.
\nOch d\u00e5 blir f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00e4dda f\u00f6r att det ska h\u00e4nda saker. <\/p>\n

Han j\u00e4mf\u00f6r med de stora clownlarmen som spreds \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6r omkring tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De var bara aktiva n\u00e4r det var m\u00f6rkt och d\u00f6k upp p\u00e5 alla m\u00f6jliga konstiga platser.
\nPolisen \u00e5kte p\u00e5 j\u00e4ttem\u00e5nga larm men hittade inga clowner.<\/p>\n