{"id":1032,"date":"2023-11-21T12:00:04","date_gmt":"2023-11-21T11:00:04","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/kiruna\/blog\/2023\/11\/21\/geologin-ar-berg-grunden-for-verksamheten\/"},"modified":"2023-11-21T12:00:04","modified_gmt":"2023-11-21T11:00:04","slug":"geologin-ar-berg-grunden-for-verksamheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/blog\/2023\/11\/21\/geologin-ar-berg-grunden-for-verksamheten\/","title":{"rendered":"Geologin \u00e4r (berg) grunden f\u00f6r verksamheten"},"content":{"rendered":"<div>\n<nav class=\"breadcrumbs\" aria-label=\"Br\u00f6dsmulor\">\n<ol class=\"breadcrumbs__list\">\n<li class=\"breadcrumbs__item \">\n                                    <a class=\"breadcrumbs__item__link\" href=\"https:\/\/lkab.com\/\"><\/p>\n<p><svg class=\"icon\" aria-hidden=\"true\">\n    <use xlink:href=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/themes\/bz-app-theme\/assets\/images\/iconSpritemap.bb582dd900f837123397.svg#home\"\/>\n<\/svg><br \/>\n                    <\/a><\/p>\n<\/li>\n<li class=\"breadcrumbs__item \">\n                                    <a class=\"breadcrumbs__item__link\" href=\"https:\/\/lkab.com\/nyheter\/\"><\/p>\n<p><svg class=\"icon icon--small\" aria-hidden=\"true\">\n    <use xlink:href=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/themes\/bz-app-theme\/assets\/images\/iconSpritemap.bb582dd900f837123397.svg#chevron_right\"\/>\n<\/svg><br \/>\n                        Nyheter<br \/>\n                    <\/a><\/p>\n<\/li>\n<li class=\"breadcrumbs__item breadcrumbs__item--current\">\n                                    <a class=\"breadcrumbs__item__link\" href=\"https:\/\/lkab.com\/nyheter\/geologin-ar-berg-grunden-for-verksamheten\/\" aria-current=\"page\"><\/p>\n<p><svg class=\"icon icon--small\" aria-hidden=\"true\">\n    <use xlink:href=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/themes\/bz-app-theme\/assets\/images\/iconSpritemap.bb582dd900f837123397.svg#chevron_right\"\/>\n<\/svg><br \/>\n                    Geologin \u00e4r (berg) grunden f\u00f6r verksamheten<br \/>\n                    <\/a><\/p>\n<\/li>\n<\/ol>\n<\/nav>\n<header class=\"article-header\">\n<\/header>\n<div class=\"image-block\" data-column-content=\"block\">\n<figure class=\"image image--align-center\" data-column-content=\"container\">\n<div class=\"image__wrapper\" data-column-content=\"image-wrap\">\n            \n        <\/div><figcaption class=\"image__caption\" data-column-content=\"caption\">Jo Miles, f\u00e4ltgeolog som arbetar med kartl\u00e4ggningen av fyndigheten Per Geijer. <br \/><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<p class=\"preamble\">\n    1,9 miljarder \u00e5r. Ungef\u00e4r s\u00e5 gammal \u00e4r berggrunden och v\u00e5ra fyndigheter. Det g\u00f6r berggrunden s\u00e4rskilt intressant fr\u00e5n ett geologiskt perspektiv. Den inneh\u00e5ller n\u00e4mligen flera ol\u00f6sta g\u00e5tor, ouppt\u00e4ckta skatter och nycklar till d\u00e5tiden.\u2013 V\u00e5rt arbete handlar till stor del om att g\u00f6ra ett utredningsarbete \u2013 f\u00f6r att kunna svara p\u00e5 fr\u00e5gan om varf\u00f6r det ser ut som det g\u00f6r, s\u00e4ger Jo Miles, f\u00e4ltgeolog som arbetar med kartl\u00e4ggningen av fyndigheten Per Geijer. \u00a0\u00a0\u00a0\n<\/p>\n<p class=\"paragraph\">\n    Geologi handlar kort och gott om l\u00e4ran om jorden, om uppkomsten, sammans\u00e4ttningen och f\u00f6r\u00e4ndringen av jordskorpans berg- och jordarter. Det r\u00e4cker som oftast inte med att referera till skapelsef\u00f6rlopp om tusentals \u00e5r inom geologin, snarare till miljoner eller som i Skandinaviens fall \u2013 till miljarder \u00e5r. F\u00f6r\u00e4ndringar kan d\u00e4remot upptr\u00e4da snabbt, fr\u00e5n en dag till en annan vilket inneb\u00e4r att spelplanen helt pl\u00f6tsligt ritas om. Det \u00e4r framf\u00f6r allt sant n\u00e4r det handlar om vulkanutbrott men n\u00e4r vi talar om mineral och bergarter, om mineraliseringar och om hur de bildats. D\u00e5 beh\u00f6vs flera nollor adderas till entalet.<br \/>\u2013 En stor del av v\u00e5rt arbete handlar om att utreda varf\u00f6r det \u00e4r som det \u00e4r, vad det beror p\u00e5 och p\u00e5 vilket s\u00e4tt saker och ting h\u00e4nger ihop, s\u00e4ger Jo Miles, f\u00e4ltgeolog som arbetar med kartl\u00e4ggningen av fyndigheten Per Geijer och forts\u00e4tter;<br \/>\u00a0\u2013 Nutiden \u00e4r nyckeln till d\u00e5tiden f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 uppkomsten och processerna. Man kan s\u00e4ga att vi f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4gga ett pussel och att vi hela tiden bygger p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else om fyndigheten.\n<\/p>\n<div class=\"image-block\" data-column-content=\"block\">\n<figure class=\"image image--align-center\" data-column-content=\"container\">\n<div class=\"image__wrapper\" data-column-content=\"image-wrap\">\n            <img decoding=\"async\" class=\"image__image\" src=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-scaled.jpg\" srcset=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-scaled.jpg 2560w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-695x480.jpg 695w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-1564x1080.jpg 1564w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-768x530.jpg 768w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-1536x1061.jpg 1536w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Jo-och-Johan_1-2048x1414.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 100vw, 750px\" alt=\"\" loading=\"lazy\" width=\"2560\" height=\"1768\" data-column-content=\"image\"\/>\n        <\/div><figcaption class=\"image__caption\" data-column-content=\"caption\">Johan Hilmo, f\u00e4ltgeolog och en del av prospekteringsteamet f\u00f6r Per Geijer-fyndigheten, tillsammans med Jo Miles studerar en borrk\u00e4rna fr\u00e5n det s\u00e5 kallade sidoberget.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<h2 class=\"heading\" id=\"\">\n    Unders\u00f6kning av berggrunden<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"paragraph\">\n    LKAB har ett s\u00e5 kallat unders\u00f6kningstillst\u00e5nd av Per Geijer-fyndigheten vilket inneb\u00e4r att LKAB har m\u00f6jlighet att kartl\u00e4gga berggrundens egenskaper. Det g\u00f6rs alltid i ett f\u00f6rsta skede, l\u00e5ng innan det ens kan bli tal om n\u00e5gon gruva, f\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur fyndigheten \u00e4r beskaffad, hur stor den \u00e4r och om den \u00e4r brytv\u00e4rd.\u00a0Det g\u00f6rs genom bland annat unders\u00f6kningsborrningar d\u00e4r borrk\u00e4rnorna g\u00f6r pusselbygget \u00f6ver fyndigheten m\u00f6jlig. Varje borrk\u00e4rna inneh\u00e5ller n\u00e4mligen en bit viktig och avg\u00f6rande information \u2013 som har betydelse f\u00f6r helheten. Med andra ord; varje borrk\u00e4rna \u00e4r en ledtr\u00e5d n\u00e4rmare l\u00f6sningen, f\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de d\u00e5tiden och framtiden. \u00a0<br \/>\u2013 Eftersom vi har att g\u00f6ra med s\u00e5 v\u00e4ldigt gammalt berg \u00e4r det mycket i uppkomsten av fyndigheten som vi aldrig riktigt kan veta med s\u00e4kerhet. Det handlar till exempel om hur jordens plattor var placerade vid bildningen och de finns inte l\u00e4ngre kvar f\u00f6r oss att unders\u00f6ka, s\u00e4ger Jo Miles.<br \/>Unders\u00f6kningen av berggrundens egenskaper handlar helt enkelt om att kartl\u00e4gga och best\u00e4mma bergarternas utbredning, den mineralogiska sammans\u00e4ttningen, \u00e5lder och eventuella strukturer. Det \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis det f\u00f6rsta kapitlet p\u00e5 en ny ber\u00e4ttelse om Per Geijer, om gamla processer och skeenden. Och precis som alla minnesv\u00e4rda ber\u00e4ttelser inneh\u00e5ller den sp\u00e4nning, dramatik och skiftningar.<br \/>\u2013 N\u00e4r vi unders\u00f6ker j\u00e4rnmalmen hittar vi ofta svaren i det omkringliggande berget. R\u00f6daktig sten \u00e4r till exempel en indikator p\u00e5 att vi n\u00e4rmar oss j\u00e4rnmalmen, s\u00e4ger Johan Hilmo, f\u00e4ltgeolog och en del av pospekteringsteamet f\u00f6r Per Geijer.<br \/>D\u00e4remot finns det s\u00e4llan ett enda svar och en enkel f\u00f6rklaring till varf\u00f6r saker och ting \u00e4r som de \u00e4r inom geologin. Uppt\u00e4ckter beh\u00f6ver ofta st\u00f6tas och bl\u00f6tas, resoneras om och inte minst k\u00e4nnas och upplevas.<br \/>\u2013 Det \u00e4r ett st\u00e4ndigt l\u00e4rande och vi beh\u00f6ver vara flera som diskuterar borrk\u00e4rnornas utseende och sammans\u00e4ttning, s\u00e4ger Johan Hilmo.\n<\/p>\n<h2 class=\"heading\" id=\"\">\n    Kartering av borrk\u00e4rnor<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"paragraph\">\n    Att vara geolog handlar inte bara om att anv\u00e4nda f\u00f6rv\u00e4rvade kunskaper och verktyg. Det handlar minst lika mycket om att om att anv\u00e4nda sinnena, syn, h\u00f6rsel och k\u00e4nsel. Hur en borrk\u00e4rna k\u00e4nns vid ber\u00f6ring av magnetpennan, ett slags teleskopiskt magnetverktyg, eller hur f\u00e4rgs\u00e4ttningen ter sig har betydelse f\u00f6r den data som sedermera f\u00f6rs in i systemet.<br \/>\u2013 Jag litar mycket mer p\u00e5 mina medarbetares bed\u00f6mningar, erfarenheter och kunskaper \u00e4n n\u00e5got system som kan g\u00f6ra uppskattningar, s\u00e4ger Laura Lauri, sektionschef f\u00f6r prospekteringsteamet.<br \/>D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs ocks\u00e5 diskussionerna och samtalen mellan medarbetarna, f\u00f6r att kvalitetss\u00e4kra informationen n\u00e4r borrk\u00e4rnorna kartl\u00e4ggs. I geologisammanhang kallas kartl\u00e4ggningen f\u00f6r kartering vilket g\u00f6rs enligt en rutin. Varje borrk\u00e4rna g\u00e5r allts\u00e5 genom samma typ av grundl\u00e4ggande och okul\u00e4ra unders\u00f6kning.<br \/>\u2013 Vi anv\u00e4nder oss av en del verktyg, en lupp, olika typer av h\u00e5rdhetsskrapor och vatten, s\u00e4ger Jo Miles. \u00a0<br \/>Just vattnet f\u00e5r f\u00e4rgerna att framtr\u00e4da b\u00e4ttre vilket g\u00f6r det l\u00e4ttare att studera borrk\u00e4rnan. D\u00e4remot \u00e4r det inte sant f\u00f6r j\u00e4rnmalmen eller specifikt f\u00f6r magnetitmalmen som \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00f6rk i tonen och som svartnar i kontakt med vatten.<br \/>\u2013 Borrprover skickas ocks\u00e5 in till tv\u00e5 olika laboratorier d\u00e4r de krossas f\u00f6r att kunna studeras \u00e4nnu mer, p\u00e5 detaljniv\u00e5. Laboratorieresultaten ger oss v\u00e4ldigt exakta och tillf\u00f6rlitliga underlag, s\u00e4ger Jo Miles. \u00a0\n<\/p>\n<div class=\"image-block\" data-column-content=\"block\">\n<figure class=\"image image--align-center\" data-column-content=\"container\">\n<div class=\"image__wrapper\" data-column-content=\"image-wrap\">\n            <img decoding=\"async\" class=\"image__image\" src=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-scaled.jpg\" srcset=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-scaled.jpg 2560w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-720x480.jpg 720w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-1620x1080.jpg 1620w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-768x512.jpg 768w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-1536x1024.jpg 1536w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarna_1-2048x1365.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 100vw, 750px\" alt=\"\" loading=\"lazy\" width=\"2560\" height=\"1707\" data-column-content=\"image\"\/>\n        <\/div><figcaption class=\"image__caption\" data-column-content=\"caption\">Borrproverna fr\u00e5n Per Geijer \u00e4r komplexa och inneh\u00e5ller nycklar till d\u00e5tiden. Med hj\u00e4lp av vatten framtr\u00e4der f\u00e4rgerna mer. De m\u00f6rkbl\u00e5 inslagen \u00e4r hematit. <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<div class=\"image-block\" data-column-content=\"block\">\n<figure class=\"image image--align-center\" data-column-content=\"container\">\n<div class=\"image__wrapper\" data-column-content=\"image-wrap\">\n            <img decoding=\"async\" class=\"image__image\" src=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-scaled.jpg\" srcset=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-scaled.jpg 1707w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-320x480.jpg 320w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-720x1080.jpg 720w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-768x1152.jpg 768w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-1024x1536.jpg 1024w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_1-1365x2048.jpg 1365w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 100vw, 750px\" alt=\"\" loading=\"lazy\" width=\"1707\" height=\"2560\" data-column-content=\"image\"\/>\n        <\/div><figcaption class=\"image__caption\" data-column-content=\"caption\">Jo Miles visar upp tv\u00e5 av flera borrk\u00e4rnor fr\u00e5n det s\u00e5 kallade sidoberget och fr\u00e5n Per Geijer-fyndighetens h\u00e4ngv\u00e4gg. <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<h2 class=\"heading\" id=\"\">\n    En fyndighet blir till<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"paragraph\">\n    F\u00f6r en prospekteringsgeolog bottnar drivkraften s\u00e4llan i hur en fyndighet kan brytas och sedermera f\u00f6r\u00e4dlas till produkter. Drivkraften handlar snarare om att f\u00f6rst\u00e5 skapelsen, hur allt h\u00e4nger ihop och varf\u00f6r saker och ting ser ut som de g\u00f6r. Med andra ord; att l\u00f6sa g\u00e5tan. P\u00e5 samma s\u00e4tt som en detektiv arbetar.<br \/>\u2013 Vi p\u00e5b\u00f6rjade det h\u00e4r arbetet \u00e5r 2020 och har sedan dess borrat omkring 100 h\u00e5l. Det inneb\u00e4r cirka 100 kilometer borrk\u00e4rnor och vi bygger succesivt upp v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else om geologin, s\u00e4ger Laura Lauri och forts\u00e4tter;\u00a0<br \/>\u2013 Vi har b\u00f6rjat fr\u00e5n grunden och ser att vi har liknande fyndigheter i Svappavaara och Malmberget, med liknande bergarter.<br \/>Men omr\u00e5det \u00e4r annorlunda eftersom Per Geijer-fyndigheten uppst\u00e5tt i en vulkanisk sediment\u00e4r milj\u00f6 vilket inneb\u00e4r att bergarterna bildats genom utstr\u00e4ckning, sedimentering och kompression. Det g\u00f6r per automatik Per Geijer till en v\u00e4ldigt komplex fyndighet som genomg\u00e5tt en l\u00e5ng process \u2013 en process som str\u00e4cker sig genom \u00e5rtusenden i takt med att jordens plattor r\u00f6rt p\u00e5 sig.<br \/>\u2013 Varje nytt borrh\u00e5l inneb\u00e4r nya l\u00e4rdomar och tillsammans har vi sett saker som ingen annan sett f\u00f6rut. Det \u00e4r sp\u00e4nnande! s\u00e4ger Laura Lauri och forts\u00e4tter;<br \/>\u2013 D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 s\u00e5 viktigt med v\u00e5ra olika erfarenheter n\u00e4r vi diskuterar fynden. Mitt team best\u00e5r av sex olika nationaliteter och tillsammans har vi olika styrkor och kunskaper.<br \/>Johan Hilmo och Jo Miles inst\u00e4mmer och po\u00e4ngterar behovet av en arbetsgrupp som best\u00e5r av m\u00e5ngfald.<br \/>\u2013 Fem eller fler individers input \u00e4r betydligt mer v\u00e4rdefull \u00e4n en individs bed\u00f6mning, s\u00e4ger Jo Miles.\n<\/p>\n<p class=\"paragraph\">\n    Efter drygt tre \u00e5rs arbete har unders\u00f6kningsarbetet kommit en bra bit p\u00e5 v\u00e4gen men g\u00e5tan \u00e4r fortfarande inte besvarad, inte fullt ut i alla fall. Ett stort och omfattande arbete kvarst\u00e5r men teamet har b\u00f6rjat n\u00e5 ytterkanterna av fyndigheten vilket inneb\u00e4r att uppfattningen om storleken klarnat.<br \/>\u2013 Inom prospekteringen har varje borrmeter stor betydelse och n\u00e4r man inleder den h\u00e4r typen av arbete b\u00f6rjar man stort och avslutar litet, s\u00e4ger Laura Lauri.<br \/>Det inneb\u00e4r att de f\u00f6rsta borrh\u00e5len placerades relativt l\u00e5ngt ifr\u00e5n varandra och att de succesivt t\u00e4tnar.<br \/>\u2013 Under n\u00e4sta \u00e5r planerar vi f\u00f6r 40\u201350 kilometer borrningar, s\u00e4ger Laura Lauri.\n<\/p>\n<div class=\"image-block\" data-column-content=\"block\">\n<figure class=\"image image--align-center\" data-column-content=\"container\">\n<div class=\"image__wrapper\" data-column-content=\"image-wrap\">\n            <img decoding=\"async\" class=\"image__image\" src=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-scaled.jpg\" srcset=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-scaled.jpg 2560w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-720x480.jpg 720w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-1620x1080.jpg 1620w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-768x512.jpg 768w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-1536x1024.jpg 1536w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Borrkarnor_2-2048x1365.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 100vw, 750px\" alt=\"\" loading=\"lazy\" width=\"2560\" height=\"1707\" data-column-content=\"image\"\/>\n        <\/div><figcaption class=\"image__caption\" data-column-content=\"caption\">Apatiten i j\u00e4rnmalmen framtr\u00e4der ofta som vener och som gr\u00e5aktiga inslag i borrk\u00e4rnan, i likhet med den tredje borrk\u00e4rnan p\u00e5 bilden.  <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<h2 class=\"heading\" id=\"\">\n    Magnetit och hematit<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"paragraph\">\n    J\u00e4rnmalmen som bryts i konventionella gruvor f\u00f6rekommer vanligen i tv\u00e5 olika former, som hematit och magnetit. I m\u00e5nga fall f\u00f6rekommer b\u00e5da mineral i malmkroppen vilket \u00e4r sant f\u00f6r LKAB:s samtliga gruvor. Men f\u00f6r att komplicera det ytterligare f\u00f6rekommer ocks\u00e5 blandade mineraliseringar som inneh\u00e5ller b\u00e5de hematit och magnetit i LKAB:s gruvor och fyndigheter.<br \/>\u2013 I Per Geijer finns b\u00e5de hematit och magnetit. Hematiten finns i huvudsak n\u00e4rmast markytan medan magnetiten \u00e5terfinns djupare ner i fyndigheten, s\u00e4ger Jo Miles.<br \/>En fyndighets utseende och beskaffenhet utg\u00f6r n\u00e4mligen grunden f\u00f6r hur malmen sedermera kan brytas ut, genom antingen underjords- eller dagbrottsbrytning. Den stora differensen, mellan magnetit och hematit, handlar emellertid om att magnetiten \u00e4r magnetisk vilket hematiten inte \u00e4r. Dessutom tenderar hematiten att upptr\u00e4da n\u00e4rmare markytan och i en del fall beror det p\u00e5 att magnetiten utsatts f\u00f6r syrep\u00e5verkan och rinnande vatten under bildandeprocessen. I en del fall ombildas allts\u00e5 magnetit till hematit vilket troligen skett i fallet Per Geijer. \u00a0<br \/>\u2013 Hematiten \u00e4r ofta r\u00f6daktig i tonen. N\u00e4r vi st\u00f6ter p\u00e5 mer r\u00f6daktiga borrk\u00e4rnor \u00e4r det ofta en indikator p\u00e5 att vi n\u00e4rmar oss magnetitmalmen, s\u00e4ger Johan Hilmo. \u00a0\n<\/p>\n<p class=\"paragraph\">\n    Till skillnad fr\u00e5n Kirunagruvan, som till majoriteten best\u00e5r av ren magnetit, \u00e4r Per Geijers sammans\u00e4ttning betydligt komplexare. D\u00e4remot \u00e4r Per Geijer, precis som \u00f6vriga fyndigheter LKAB bryter, en s\u00e5 kallad apatitj\u00e4rnmalm. Det inneb\u00e4r att j\u00e4rnmalmen inneh\u00e5ller h\u00f6ga halter fosfor och i Per Geijers fall \u2013 v\u00e4ldigt h\u00f6ga halter.<br \/>\u2013 Apatit upptr\u00e4der p\u00e5 olika s\u00e4tt i Per Geijer, i b\u00e5de hematiten och magnetiten. Apatiten kan till exempel upptr\u00e4da som vener i stenen och \u00e4r ofta lite rosa eller gr\u00e5vit i tonen, s\u00e4ger Johan Hilmo.<br \/>Som tidigare n\u00e4mnt \u00e4r saker och ting s\u00e4llan uppenbara eller sj\u00e4lvklara inom geologin. Det \u00e4r onekligen ett omr\u00e5de d\u00e4r Sokrates bevingade ord \u201dju mer jag l\u00e4r mig desto mer inser jag hur lite jag vet\u201d \u00e4r synonymt med vetenskapen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r l\u00e4randeprocessen och den st\u00e4ndiga kunskapsinh\u00e4mtningen avg\u00f6rande f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen. Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r apatitf\u00f6rekomsten i Per Geijer, hur den ter sig och hur arbetsgruppen succesivt blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att kartl\u00e4gga apatit.<br \/>\u2013\u00a0 Vi anv\u00e4nder bland annat en scanner, en s\u00e5 kallad XRF-scanner f\u00f6r att detektera apatit. Vi anv\u00e4nder oss ocks\u00e5 av s\u00e4rskilda lampor eftersom apatiten skiner i m\u00f6rker. Under de h\u00e4r \u00e5ren har vi l\u00e4rt oss mycket om uppkomsten och utseendet, s\u00e4ger Johan Hilmo.\n<\/p>\n<div class=\"image-block\" data-column-content=\"block\">\n<figure class=\"image image--align-center\" data-column-content=\"container\">\n<div class=\"image__wrapper\" data-column-content=\"image-wrap\">\n            <img decoding=\"async\" class=\"image__image\" src=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-scaled.jpg\" srcset=\"https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-scaled.jpg 2560w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-720x480.jpg 720w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-1620x1080.jpg 1620w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-768x512.jpg 768w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-1536x1024.jpg 1536w, https:\/\/lkab.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/Johan-Hlmo_1-2048x1365.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 100vw, 750px\" alt=\"\" loading=\"lazy\" width=\"2560\" height=\"1707\" data-column-content=\"image\"\/>\n        <\/div><figcaption class=\"image__caption\" data-column-content=\"caption\">Johan Hilmo, f\u00e4ltgeolog och en del av prospekteringsteamet f\u00f6r Per Geijer-fyndigheten. <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<h2 class=\"heading\" id=\"\">\n    Stenh\u00e5rt underlag<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"paragraph\">\n    Kirunagruvan och den s\u00e5 kallade Kirunamalmen \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd i geologisammanhang. Det har framf\u00f6r allt att g\u00f6ra med storleken p\u00e5 fyndigheten, den exceptionellt h\u00f6ga j\u00e4rnhalten, apatitf\u00f6rekomsten och p\u00e5 grund av det faktum att bildandeprocessen forts\u00e4tter att debatteras.<br \/>\u2013 Per Geijers h\u00e4ngv\u00e4gg \u00e4r unik men delar en del likheter med bergarterna i Svappavaara, s\u00e4ger Johan Hilmo.<br \/>Det \u00e4r \u00e5 ena sidan en indikation p\u00e5 att det finns ett samband och en koppling mellan de tv\u00e5 fyndigheterna. \u00c5 andra sidan \u00e4r b\u00e5de j\u00e4rnmalmen och sidoberget skilt fr\u00e5n Kirunagruvan.<br \/>\u2013 Vi vet l\u00e5ngt ifr\u00e5n allt om Per Geijer. Det finns fortfarande mycket kvar att unders\u00f6ka, s\u00e4ger Jo Miles.<br \/>Trots att de tv\u00e5 fyndigheterna, Per Geijer och Kirunagruvan, bildats i n\u00e4ra tid och ligger n\u00e4ra varandra har de mest troligt bildats p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt.<br \/>\u2013 Oavsett de skilda bildandeprocesserna finns indikationer p\u00e5 att bergarterna i Malmf\u00e4lten \u00e4r bildade genom n\u00e4rbesl\u00e4ktade processer och att det p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt h\u00e4nger ihop. Det finns anledning att anta att Per Geijer och Kirunagruvan kan vara sammankopplade, s\u00e4ger Jo Miles.\n<\/p>\n<p class=\"paragraph\">\n    Text och foto: <em>Josefine Ejemalm <\/em>\n<\/p>\n<section class=\"article-footer\">\n<\/section>\n<\/div>\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<br \/>\n<a href=\"https:\/\/lkab.com\/nyheter\/geologin-ar-berg-grunden-for-verksamheten\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Klicka h\u00e4r &#8211; l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a><br \/>\n<br \/>\nK\u00e4lla: LKAB<br \/>\n&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nyheter Geologin \u00e4r (berg) grunden f\u00f6r verksamheten Jo Miles, f\u00e4ltgeolog som arbetar med kartl\u00e4ggningen av fyndigheten Per Geijer. 1,9 miljarder \u00e5r. Ungef\u00e4r s\u00e5 gammal \u00e4r berggrunden och v\u00e5ra fyndigheter. Det g\u00f6r berggrunden s\u00e4rskilt intressant fr\u00e5n ett geologiskt perspektiv. Den inneh\u00e5ller n\u00e4mligen flera ol\u00f6sta g\u00e5tor, ouppt\u00e4ckta skatter och nycklar till d\u00e5tiden.\u2013 V\u00e5rt arbete handlar till stor [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":1033,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[49,14],"tags":[],"class_list":["post-1032","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-lkab","category-naringsliv"],"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2023\/11\/Jo-Miles_1-scaled-1024x646.jpg","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2023\/11\/Jo-Miles_1-scaled-300x189.jpg","large":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2023\/11\/Jo-Miles_1-scaled-1024x646.jpg"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-06-22 14:31:55","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1032"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1033"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}