{"id":1742,"date":"2024-04-09T08:07:51","date_gmt":"2024-04-09T06:07:51","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/kiruna\/blog\/2024\/04\/09\/ny-berakning-kirunas-koldioxidbudget-slut-redan-om-tva-ar\/"},"modified":"2024-04-09T08:07:51","modified_gmt":"2024-04-09T06:07:51","slug":"ny-berakning-kirunas-koldioxidbudget-slut-redan-om-tva-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/blog\/2024\/04\/09\/ny-berakning-kirunas-koldioxidbudget-slut-redan-om-tva-ar\/","title":{"rendered":"Ny ber\u00e4kning: Kirunas koldioxidbudget slut redan om tv\u00e5 \u00e5r"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Med nuvarande utsl\u00e4ppstakt \u00e4r Kirunas del av koldioxidkakan upp\u00e4ten i b\u00f6rjan av 2026, menar sajten Klimatkollen. Men hur stor budgeten b\u00f6r vara finns det olika uppfattningar om. <\/p>\n

Kiruna kan ha sl\u00e4ppt ut sin del av Parisavtalets koldioxidutsl\u00e4pp i b\u00f6rjan av 2026 om utvecklingen forts\u00e4tter som de senaste \u00e5ren. Detta enligt Klimatkollen, en sajt som presenterar milj\u00f6data nedbrutet p\u00e5 kommunniv\u00e5. F\u00f6r att h\u00e5lla sig inom budgeten \u2013 som det i Kirunas fall \u00e5terst\u00e5r drygt 1\u00a0441\u00a0800 ton av \u2013 beh\u00f6ver utsl\u00e4ppen i kommunen minska med 39 procent varje \u00e5r. Mellan 2015 och 2021 (det senaste \u00e5ret SMHI har data f\u00f6r) har det snarare r\u00f6rt sig som en mycket liten \u00f6kning av utsl\u00e4ppen i snitt i kommunen. <\/p>\n

\u2013 En klimatbudget \u00e4r en v\u00e4ldigt bra illustration av vad hur det g\u00e5r med utsl\u00e4ppen och hur snabbt vi m\u00e5ste minska dem. Det \u00e4r l\u00e4tt att man fastnar i l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l, men h\u00e4r blir det tydligt och l\u00e4tt att prata om vad man kan g\u00f6ra lokalt, h\u00e4r och nu. Det \u00e4r flera kommuner och regioner som tagit fram egna budgetar, s\u00e4ger Frida Berry Eklund<\/strong>, Klimatkollens grundare.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

<\/p>\n

Utsl\u00e4ppen i Kiruna kommer f\u00f6rst\u00e5s till stor del fr\u00e5n Kirunagruvan och Svappavaaragruvan Leve\u00e4niemi. N\u00e4r l\u00e4nsstyrelsen i Norrbotten g\u00f6r sin koldioxidbudget r\u00e4knar man dessa utsl\u00e4pp p\u00e5 nationell niv\u00e5 ist\u00e4llet, f\u00f6r att ge en mer r\u00e4ttvis bild av utsl\u00e4ppsf\u00f6rdelningen i l\u00e4net. <\/p>\n

F\u00f6r att r\u00e4kna ut koldioxidbudgeten f\u00f6r ett land, ett l\u00e4n eller en kommun beh\u00f6ver man best\u00e4mma tv\u00e5 saker. Dels hur stor den totala (globala) budgeten \u00e4r, dels hur budgeten ska f\u00f6rdelas.<\/p>\n

Klimatkollen har utg\u00e5tt fr\u00e5n en global budget som ska ge oss 50 procents chans att klara 1,5 graders uppv\u00e4rmning, som forskare vid Uppsala universitet har brutit ned p\u00e5 nationell niv\u00e5. Klimatkollen har sedan f\u00f6rdelat den nationella budgeten p\u00e5 varje kommun. F\u00f6rdelningen baseras p\u00e5 hur stora utsl\u00e4ppen \u00e4r i dag.<\/p>\n

Inte givet hur stor budgeten \u00e4r<\/h3>\n

Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart hur stor den globala koldioxidbudgeten ska anses vara f\u00f6r att motsvara Parisavtalets krav: temperatur\u00f6kningen ska begr\u00e4nsas till v\u00e4l under tv\u00e5 grader med sikte p\u00e5 1,5 grader. Uppsalaforskarna har \u00e4ven tagit fram en budget f\u00f6r Sverige baserat p\u00e5 en global budget som med 83 procents sannolikhet h\u00e5ller temperatur\u00f6kningen under tv\u00e5 grader. Det utsl\u00e4ppsutrymmet \u00e4r n\u00e4stan tre g\u00e5nger s\u00e5 stort som det som Klimatkollen anv\u00e4nder. Med det st\u00f6rre globala utsl\u00e4ppsutrymmet tar Kirunas budget slut i slutet av 2029. Och ist\u00e4llet f\u00f6r 13 kommuner ser \u00f6ver 60 kommuner i landet ut att klara budgeten med nuvarande utveckling. <\/p>\n

\u2013 Det finns flera s\u00e4tt att ber\u00e4kna budgetens storlek, och det g\u00e5r inte s\u00e4ga vilket som \u00e4r r\u00e4tt eller fel. Vi v\u00e4ljer den h\u00e4r eftersom den tydligt siktar p\u00e5 1,5 gradersm\u00e5let och tar h\u00e4nsyn till r\u00e4ttviseprincipen, s\u00e4ger Frida Berry Eklund. <\/p>\n

I m\u00e5nga kommuner tar budgeten slut inom n\u00e5t \u00e5r, finns det inte en risk att folk snarare t\u00e4nker att det \u00e4r k\u00f6rt?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Den risken kan finnas, men det \u00e4r ju inte s\u00e5: varje tiondels grad som vi lyckas begr\u00e4nsa uppv\u00e4rmingen med spelar roll. Vi f\u00e5r aldrig t\u00e4nka att \u201dnu har vi bl\u00e5st f\u00f6rbi 1,5-gradersm\u00e5let och d\u00e5 \u00e4r det k\u00f6rt\u201d. Det vi s\u00e4ger \u00e4r att vi har v\u00e4ldigt lite tid.<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 olika uppfattningar om hur stor del av det framtida utsl\u00e4ppsutrymmet som b\u00f6r tillfalla Sverige. Uppsalaforskarnas ber\u00e4kningar bygger p\u00e5 att utvecklade l\u00e4nder, som Sverige, f\u00e5r sl\u00e4ppa ut en mindre del av koldioxiden. Bland de utvecklade l\u00e4nderna f\u00f6rdelas sedan deras utsl\u00e4ppsutrymme \u2013 ungef\u00e4r som Klimatkollen g\u00f6r med kommunerna \u2013 baserat p\u00e5 hur mycket man sl\u00e4pper ut idag. <\/p>\n

Forskare vid Chalmers har inv\u00e4nt att det s\u00e4ttet att r\u00e4kna missgynnar ett land som Sverige, som har minskat sina utsl\u00e4pp relativt mycket under de senaste decennierna, medan stora utsl\u00e4ppare som USA gynnas. De f\u00f6resl\u00e5r flera alternativa s\u00e4tt att f\u00f6rdela den globala budgeten, bland annat ett som baseras p\u00e5 sammanlagda utsl\u00e4pp per person. Genom att inkludera historiska utsl\u00e4pp f\u00e5r rika l\u00e4nder i praktiken mindre del av det framtida utsl\u00e4ppsutrymmet. Budgeten som bygger p\u00e5 att Sverige tar ett historiskt ansvar f\u00f6r utsl\u00e4pp fr\u00e5n och med millennieskiftet \u00e4r drygt fem g\u00e5nger s\u00e5 stor som den Klimatkollen anv\u00e4nder. Det \u00e4r ocks\u00e5 i n\u00e4rheten av vad Naturv\u00e5rdsverket har ber\u00e4knat att Sverige kommer att sl\u00e4ppa ut om klimatlagens milj\u00f6m\u00e5l n\u00e5s. Anv\u00e4nder man Klimatkollens ber\u00e4kningar p\u00e5 den nationella budgeten tar Kirunas utsl\u00e4ppsutrymme slut i b\u00f6rjan av 2033. <\/p>\n

Industrin st\u00e5r f\u00f6r st\u00f6rst utsl\u00e4pp i Kiruna<\/h3>\n

I Kiruna kommun st\u00e5r industrin f\u00f6r de st\u00f6rsta utsl\u00e4ppen. Enligt SMHI sl\u00e4ppte sektorn 2021 ut drygt 548\u00a0900 ton koldioxid, vilket motsvarar 80 procent av utsl\u00e4ppen inom kommungr\u00e4nsen. I drygt tv\u00e5 av tre kommuner st\u00e5r transporter f\u00f6r den st\u00f6rsta delen av utsl\u00e4ppen \u2013 och de v\u00e4ntas \u00f6ka n\u00e4r riksdagen s\u00e4nker reduktionsplikten. <\/p>\n

\u2013 Det finns fortfarande mycket kommuner kan g\u00f6ra, inte minst inom transportsektorn. Hur kan man f\u00e5 fler att g\u00e5 och cykla, hur kan man underl\u00e4tta pendling? Det kr\u00e4vs verkligen ett samspel mellan det nationella och det lokala, och just nu har det lokala ingen draghj\u00e4lp av det nationella. Det \u00e4r inspirerande att se hur m\u00e5nga kommuner som tar upp facklan, s\u00e4ger Frida Berry Eklund. <\/p>\n

\"Koldioxidutsl\u00e4pp<\/picture><\/a><\/figure>\n
S\u00e5 klarar kommunerna i Norrbottens l\u00e4n sin budget<\/figcaption>
\n
\nKopiera tabellen<\/summary>\n
\n

Kopiera tabellen som:<\/p>\n

Olika publiceringsverktyg hanterar tabeller olika.
\nI vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.
Kontakta g\u00e4rna oss om ditt publiceringsverktyg kr\u00e4ver ett format som inte finns med h\u00e4r!<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n

K\u00e4lla: Klimatkollen. Utsl\u00e4ppen 2024 \u00e4r en uppskattning som bygger p\u00e5 tidigare \u00e5rs utveckling. <\/p>\n<\/figure>\n