{"id":5649,"date":"2026-05-04T14:03:00","date_gmt":"2026-05-04T12:03:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/blog\/2026\/05\/04\/invasiva-arter-sprider-sig-i-sverige-sex-hogriskarter-har-setts-i-kiruna-senaste-aret\/"},"modified":"2026-05-04T14:03:00","modified_gmt":"2026-05-04T12:03:00","slug":"invasiva-arter-sprider-sig-i-sverige-sex-hogriskarter-har-setts-i-kiruna-senaste-aret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/blog\/2026\/05\/04\/invasiva-arter-sprider-sig-i-sverige-sex-hogriskarter-har-setts-i-kiruna-senaste-aret\/","title":{"rendered":"Invasiva arter sprider sig i Sverige \u2013 sex h\u00f6griskarter har setts i Kiruna senaste \u00e5ret"},"content":{"rendered":"
\n

Finns det nordamerikansk b\u00e4ver i Sverige?<\/h2>\n

En nordamerikansk b\u00e4ver i Stockholmsomr\u00e5det? Knappast. Enligt experten \u00e4r det i princip om\u00f6jligt att skilja arten fr\u00e5n den inhemska europeiska i f\u00e4lt. F\u00f6r J\u00e4garef\u00f6rbundets Invasiva art-grupp \u00e4r felrapporteringar av invasiva djur vardag.<\/p>\n

I september f\u00f6rra \u00e5ret kom en annorlunda rapport in till Artportalen.
\nEn person hade tyckt sig se en nordamerikansk b\u00e4ver i Tyresta Nationalpark i Haninge kommun<\/a>. <\/p>\n

P-A \u00c5hlen, biolog och j\u00e4gare med mer \u00e4n 20 \u00e5rs erfarenhet av invasiva arter i Sverige, \u00e4r minst sagt tveksam till att rapporten verkligen g\u00e4ller en kanadensisk b\u00e4ver. <\/p>\n

\u2013 Det enda s\u00e4ttet att okul\u00e4rt skilja en kanadensisk b\u00e4ver fr\u00e5n en europeisk \u00e4r att koka kraniet och sedan titta p\u00e5 s\u00f6mmarna. S\u00e5 det kan vi avskriva direkt, s\u00e4ger han. <\/p>\n

Den nordamerikanska b\u00e4vern finns i Finland, d\u00e4r den planterades in p\u00e5 1900-talet efter att den europeiska b\u00e4vern utrotats. I Sverige \u00e5terinf\u00f6rdes i st\u00e4llet den europeiska b\u00e4vern. Arterna skiljer sig genetiskt, men \u00e4r i princip om\u00f6jliga att skilja \u00e5t med blotta \u00f6gat.
\nI st\u00e4llet anv\u00e4nds e-DNA fr\u00e5n vatten och sp\u00e5r i milj\u00f6n f\u00f6r att fastst\u00e4lla art: Det finns ingen nordamerikansk b\u00e4ver i Sverige.<\/p>\n

B\u00e4verrapporten \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n unik. Varje \u00e5r str\u00f6mmar observationer av misst\u00e4nkta invasiva djur in \u2013 men m\u00e5nga \u00e4r fel.
\nOfta handlar felrapporterna om att m\u00e5nga djur helt enkelt \u00e4r sv\u00e5ra att se skillnad p\u00e5.<\/p>\n

\u2013 Ta m\u00e5rdhunden som exempel, det kommer in mellan 600 och 1 000 observationer av m\u00e5rdhundar per \u00e5r i Sverige. Omkring fyra till sex promille av dessa \u00e4r korrekta. Det \u00e4r f\u00f6r sv\u00e5rt att skilja dem fr\u00e5n gr\u00e4vling. Inte ens vi som jobbat med m\u00e5rdhund i \u00f6ver 15 \u00e5r kan se skillnad p\u00e5 en m\u00e5rdhund och en gr\u00e4vling om den g\u00e5r snett ifr\u00e5n oss p\u00e5 20 meters avst\u00e5nd i skymning. Det g\u00e5r inte. <\/p>\n

P-A \u00c5hlen \u00e4r en del av J\u00e4garef\u00f6rbundets invasiva arter-grupp, en grupp p\u00e5 totalt elva j\u00e4gare som p\u00e5 uppdrag av Naturv\u00e5rdsverket arbetar med
\natt skjuta av de invasiva djurarter som p\u00e5tr\u00e4ffas i Sverige.
\nP-A \u00c5hlen anser i dag att de har god kontroll p\u00e5 alla invasiva djurarter i Sverige.<\/p>\n

\u2013 Vi har v\u00e4ldigt snabba tipsare, som \u00e4r oumb\u00e4rliga f\u00f6r oss \u00e4ven om det ibland blir fel. S\u00e5 fort det landar en nilg\u00e5s i Sverige s\u00e5 g\u00e5r telefonerna varma. M\u00e5rdhundarna har vi ett system med Judasdjur (ett system d\u00e4r man sl\u00e4pper ut inf\u00e5ngade m\u00e5rddjur med sp\u00e5rs\u00e4ndare) f\u00f6r i hela norra Sverige, men \u00e4ven d\u00e4r \u00e4r tipsen v\u00e4ldigt viktiga. Bisamr\u00e5ttorna \u00e4r ocks\u00e5 funktionellt utrotade tack vare v\u00e5rt arbete. <\/p>\n

Undantaget \u00e4r om djuren redan \u00e4r etablerade i landet \u2013 som till exempel kanadag\u00e5sen.<\/p>\n

\u2013 Vi jobbar f\u00f6r att motverka att djuren etablerar sig i landet. Den enda g\u00e5ngen vi inte beh\u00f6ver g\u00f6ra n\u00e5gonting \u00e4r om ett djur har stor geografisk utbredning i landet. Kanadag\u00e5sen f\u00e5r vara. Men jag gissar att vi om 30-40 \u00e5r har v\u00e4ldigt f\u00e5 kanadag\u00e4ss kvar \u00e4nd\u00e5, eftersom de skjuts \u00e4nd\u00e5 i jakten p\u00e5 den inhemska gr\u00e5g\u00e5sen, s\u00e4ger P-A \u00c5hlen.<\/p>\n

Baserat p\u00e5 det totala antalet observationer i Sverige \u00e4r det just Kanadag\u00e5sen som rapporteras mest. Det finns \u00f6ver 700 000 observationer av f\u00e5geln p\u00e5 Artportalen, men den stora merparten av dessa observationer \u00e4r \u00e4nnu inte verifierade av SLU. <\/p>\n

Hur ska man som privatperson t\u00e4nka om man ser ett djur som man tror \u00e4r invasivt, men inte \u00e4r s\u00e4ker. Ska man tipsa \u00e4nd\u00e5?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt. Vi har ju en och en halv heltidstj\u00e4nst som bara jobbar med att ta emot tips. Men det \u00e4r viktigt att ta en bild. Det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt med bara en muntlig redog\u00f6relse. Med en bild har vi ju n\u00e5gonting att f\u00e5 en nagel under och bara jobba p\u00e5. <\/p>\n<\/div>\n

———————————————————–
\nKlicka h\u00e4r – l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a>
\n
\nK\u00e4lla: Newsworthy
\n———————————————————–<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finns det nordamerikansk b\u00e4ver i Sverige? En nordamerikansk b\u00e4ver i Stockholmsomr\u00e5det? Knappast. Enligt experten \u00e4r det i princip om\u00f6jligt att skilja arten fr\u00e5n den inhemska europeiska i f\u00e4lt. F\u00f6r J\u00e4garef\u00f6rbundets Invasiva art-grupp \u00e4r felrapporteringar av invasiva djur vardag. I september f\u00f6rra \u00e5ret kom en annorlunda rapport in till Artportalen. En person hade tyckt sig se […]<\/p>\n","protected":false},"author":103,"featured_media":1713,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":{"0":"post-5649","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-allmant"},"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2024\/05\/newsworthy-og-1024x536.png","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2024\/05\/newsworthy-og-300x157.png","large":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-content\/uploads\/sites\/6\/2024\/05\/newsworthy-og-1024x536.png"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-05-12 18:57:36","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5649","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/103"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5649"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5649\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1713"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5649"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5649"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/kiruna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}