<\/p>\n
F\u00f6r att metallindustrin ska kunna tillgodose det v\u00e4xande behovet av arbetskraft beh\u00f6vs fortsatta insatser f\u00f6r \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet inom den fysiska arbetsmilj\u00f6n och kulturen p\u00e5 arbetsplatserna. Det visar en ny rapport inom arbetsvetenskap fr\u00e5n Lule\u00e5 tekniska universitet. Kvinnor utg\u00f6r idag endast en femtedel av arbetskraften i svensk metallindustri \u2013 f\u00f6r att s\u00e4kra framtida relevant kompetens beh\u00f6vs m\u00e5nga fler.<\/strong><\/p>\n \u2013 Efterfr\u00e5gan p\u00e5 metaller \u00f6kar kraftigt i v\u00e4rlden och d\u00e4rmed behovet av arbetskraft. Samtidigt anst\u00e4lls betydligt f\u00e4rre kvinnor \u00e4n m\u00e4n inom metallindustrin i Sverige idag. Om metallindustrin ska klara av kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen m\u00e5ste branschen klara av att attrahera hela befolkningen, s\u00e4ger Kristina Johansson, bitr\u00e4dande professor i arbetsvetenskap vid Lule\u00e5 tekniska universitet.<\/p>\n Med fokus p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsl\u00e4get inom dagens metallindustri har hennes forskargrupp sammanst\u00e4llt och analyserat SCB:s k\u00f6nsuppdelade anst\u00e4llningsstatistik p\u00e5 branschniv\u00e5 inom hela den svenska metallindustrin. Forskarna har \u00e4ven intervjuat kvinnor och m\u00e4n p\u00e5 \u00e5tta f\u00f6retag i olika delar av metallindustrin om hur de faktiskt upplever j\u00e4mst\u00e4lldheten och arbetsmilj\u00f6n p\u00e5 sina arbetsplatser.<\/p>\n Baserat p\u00e5 resultaten identifierar forskarna tre j\u00e4mst\u00e4lldhetsutmaningar som tycks bidra till att skapa skillnader mellan m\u00e4ns och kvinnors m\u00f6jligheter och villkor att arbeta i metallindustrin och d\u00e4rmed branschens f\u00f6rm\u00e5ga att attrahera arbetskraft. Det handlar om segregering och arbetsdelning, arbete och arbetsmilj\u00f6 samt kultur och jargong. <\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rdelningen mellan kvinnor och m\u00e4n inom metallindustrin s\u00e5 skiljer den sig v\u00e4sentligt \u00e5t b\u00e5de p\u00e5 branschniv\u00e5er och mellan yrkeskategorier. Bland h\u00f6gre tj\u00e4nstem\u00e4n inom st\u00f6dverksamheten i arbeten som kr\u00e4ver h\u00f6gskoleutbildning, exempelvis HR, ekonomi och marknadsf\u00f6ring, \u00e4r kvinnor v\u00e4l representerade, ibland kraftigt \u00f6verrepresenterade. D\u00e4remot \u00e4r kvinnor kraftigt underrepresenterade i produktionen p\u00e5 alla niv\u00e5er. P\u00e5 underh\u00e5llssidan utg\u00f6r kvinnor bara ett f\u00e5tal procent och bland process- och maskinoperat\u00f6rer, metallindustrins st\u00f6rsta yrkeskategori, \u00e4r andelen kvinnor 17 procent.<\/p>\n Forskarnas studie visar att den fysiska arbetsmilj\u00f6n generellt har blivit b\u00e4ttre i takt med att allt fler av de fysiska arbetsmomenten i metallindustrin har byggts bort. Fortfarande finns dock tunga arbetsmoment kvar som ocks\u00e5 formar hur arbetet f\u00f6rdelas mellan m\u00e4n och kvinnor. Det sker dels formellt mellan avdelningar, dels informellt inom arbetslag. <\/p>\n \u2013 \u00c5 ena sidan finns det anledning att utmana socialt konstruerade f\u00f6rest\u00e4llningar som s\u00e4tter likhetstecken mellan m\u00e4n\/manlighet och fysisk styrka, p\u00e5 s\u00e4tt som st\u00e4nger ute kvinnor. \u00c5 andra sidan beh\u00f6vs det fortsatta arbetsmilj\u00f6investeringar som bygger bort och omformar de arbetsmoment i metallindustrin som fortfarande kr\u00e4ver fysisk styrka och som \u00e4r slitsamma f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor, s\u00e4ger Kristina Johansson.<\/p>\n Samtidigt som arbetsplatskulturen i metallindustrin \u00f6ver tid har f\u00f6r\u00e4ndrats till en mer \u00f6ppen och inkluderande riktning, s\u00e5 p\u00e5visar forskarna att det fortfarande finns sp\u00e5r av en mer eller mindre grov jargong som karakteriserar delar av de unders\u00f6kta f\u00f6retagen. Denna typ av jargong leder ofta till anpassning och betoning p\u00e5 \u201dlikhet\u201d som f\u00e5r n\u00e5gra att k\u00e4nna sig hemma och andra obekv\u00e4ma och annorlunda. <\/p>\n \u2013 Att avvika fr\u00e5n normen kan inneb\u00e4ra en form av synlighets- och osynlighetsparadox, d\u00e4r exempelvis kvinnor blir synliga som avvikande i relation till k\u00f6n och samtidigt osynliggjorda som kompetenta yrkesut\u00f6vare. Vi rekommenderar att det fortsatta j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet inom metallindustrin fokuserar p\u00e5 att skapa en inkluderande arbetsplatskultur och en h\u00e4lsofr\u00e4mjande arbetsmilj\u00f6 f\u00f6r alla, s\u00e4ger Kristina Johansson.<\/p>\n Forskarnas rapport Genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet i metallindustrin: Ett kunskapsunderlag f\u00f6r fortsatt utvecklingsarbete<\/a> \u00e4r en del av projektet Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6r metallindustrin (KOMPL\u00c4TT) som koordineras av Jernkontoret med finansiering fr\u00e5n strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material som drivs av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Rapporten kommer att ligga till grund f\u00f6r senare vetenskapliga artiklar.<\/p>\n Kontakt<\/strong>: Kristina Johansson, bitr\u00e4dande professor i arbetsvetenskap vid Lule\u00e5 tekniska universitet, kristina.johansson@ltu.se,<\/a> 072-539 08 89, pressbild att ladda ner finns l\u00e4ngst ner p\u00e5 denna sida <\/p>\n<\/div>\n