<\/p>\n
Gustav Vasa, som var kung i Sverige 1521-1560 (riksf\u00f6rest\u00e5ndare 1521-1523, vilket \u00e4r en provisorisk regent f\u00f6re han blev kr\u00f6nt till kung), inf\u00f6rde en del f\u00f6r\u00e4ndringar som skulle p\u00e5verka Lule\u00e5.<\/p>\n
\u2013 Kolonisationen av Norrbotten p\u00e5b\u00f6rjades redan under 1300-talet p\u00e5 grund av stridigheter om omr\u00e5det i norr mellan d\u00e5varande Sverige och Storfurstend\u00f6met Novgorod. Gustav Vasa var ocks\u00e5 intresserad av omr\u00e5det i norr, som \u00e4r rikt p\u00e5 fisk och skinn. Under 1500-talet blev Sverige ett enat, sj\u00e4lvst\u00e4ndigt rike med en kungamakt som gick i arv och en kyrka som lydde under kungen, s\u00e4ger Erica R\u00f6nnb\u00e4ck.<\/p>\n
Fram till dess hade kyrkan varit katolsk, men Gustav Vasa f\u00f6respr\u00e5kade Luthers l\u00e4ra och kristendomen fick d\u00e4rmed protestantisk inriktning.<\/p>\n
\u2013 1571 utf\u00e4rdades en kyrkoordning som st\u00e4llde krav p\u00e5 n\u00e4rvaro i gudstj\u00e4nsten och nattvarden och husf\u00f6rh\u00f6ret inf\u00f6rdes, en tradition som p\u00e5gick fr\u00e5n 1500-talet till slutet av 1800-talet. Husf\u00f6rh\u00f6ren innebar att pr\u00e4sten kom till byn en g\u00e5ng om \u00e5ret och noterade hur m\u00e5nga som bodde i hush\u00e5llet och kontrollerade om de kunde l\u00e4sa. Bibeln \u00f6versattes fr\u00e5n latin till svenska, vilket gjorde att m\u00e5nga l\u00e4rde sig l\u00e4sa. Luthers lilla katekes var den fr\u00e4msta l\u00e4roboken, s\u00e4ger Erica R\u00f6nnb\u00e4ck.<\/p>\n
I och med protestantismen \u00f6kade ocks\u00e5 l\u00e4ngden p\u00e5 predikan och det var d\u00e5 det stora behovet av \u00f6vernattningsm\u00f6jligheter uppstod, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n
\u2013 Det var stora socknar h\u00e4r och l\u00e5nga distanser fr\u00e5n g\u00e5rdar och hemman gjorde det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga att ta sig \u00f6ver dagen till Gammelstad. Kyrkstaden v\u00e4xte och \u00e4r idag landets st\u00f6rsta och b\u00e4st bevarade kyrkstad, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n
\u2013 Vid 1600-talets b\u00f6rjan fanns det 200\u2013300 stugor som \u00e4gdes av b\u00f6nder och borgare som bedrev handel. De flesta kom l\u00e5ngv\u00e4ga ifr\u00e5n till gudstj\u00e4nster, inte bara f\u00f6r religionen utan ocks\u00e5 f\u00f6r att det fanns marknad, handel och social samvaro. Kyrkstugorna anv\u00e4ndes ocks\u00e5 f\u00f6r frieri, det s\u00e5 kallade nattfrieriet, d\u00e5 ogifta ungdomar fullt p\u00e5kl\u00e4dda kunde f\u00e5 sova tillsammans f\u00f6r att l\u00e4ra k\u00e4nna varandra.<\/p>\n
I dag finns det 404 kyrkstugor i kyrkstaden som b\u00f6rjade uppf\u00f6ras p\u00e5 1500-talet, eventuellt \u00e4nnu tidigare, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n
\u2013 Det f\u00f6rsta skriftliga bel\u00e4gget f\u00f6r kyrkstaden \u00e4r fr\u00e5n Johannes Bureus som julen 1600 bes\u00f6kte kyrkstaden, s\u00e5 tekniskt sett fanns den p\u00e5 1500-talet, till\u00e4gger Erica Duvensj\u00f6, byggnadsantikvarie vid Norrbottens museum.<\/p>\n
Men kyrkstugorna s\u00e5g inte ut som i dag. De stod om\u00e5lade i flera hundra \u00e5r innan Falu r\u00f6df\u00e4rg f\u00e4rgade dem r\u00f6da.<\/p>\n
\u2013 Den som bes\u00f6kte staden p\u00e5 1500-talet v\u00e4lkomnades av en gr\u00e5 bebyggelse. N\u00e4r det inte var kyrkhelger, m\u00f6ttes man av en ganska tyst och st\u00e4ngd bebyggelse, till synes \u00f6de, s\u00e4ger Nils Harnesk.<\/p>\n
De flesta av stugorna som finns kvar \u00e4r fr\u00e5n 1800-talet och 1900-talet.<\/p>\n<\/div>\n