![](\"https:\/\/vartlulea.se\/images\/18.41132181196f42a26af63b1\/1748353257492\/AnnLouiseLindstr%C3%B6m.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Ann-Louise Lindstr\u00f6m har arbetat som l\u00e5gstadiel\u00e4rare sedan 2004. Med 21 \u00e5rs erfarenhet \u00e4r det just goda relationer som hon lyfter som nyckeln till att lyckas i yrket.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r det allra viktigaste. Jag tror att min starkaste egenskap \u00e4r att jag \u00e4r bra p\u00e5 att bygga relationer, b\u00e5de till eleverna och deras f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n
Som l\u00e4rare p\u00e5 l\u00e5gstadiet m\u00f6ter hon barn i b\u00f6rjan av sin skolresa, och som l\u00e4rare inneb\u00e4r det att hon f\u00e5r en s\u00e4rskild roll, ofta som en trygg punkt och f\u00f6rebild.<\/p>\n
\u2013 De flesta barn \u00e4lskar sin fr\u00f6ken. Man \u00e4r ofta det b\u00e4sta de vet, och det \u00e4r v\u00e4ldigt fint. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4r det ganska l\u00e4tt att f\u00e5 med sig hela gruppen.<\/p>\n
Men det betyder inte att det \u00e4r ett enmansjobb utan lyfter samarbetet med kollegorna som en viktig styrka i vardagen.<\/p>\n
\u2013 Jag jobbar n\u00e4ra en fritidspedagog och en specialpedagog, och vi trivs v\u00e4ldigt bra tillsammans. Vi har h\u00f6gt i tak, s\u00e4ger vad vi tycker, och st\u00f6ttar varandra. Det \u00e4r verkligen ett lagarbete. N\u00e4r vi m\u00e5r bra tillsammans g\u00f6r vi ocks\u00e5 ett b\u00e4ttre jobb f\u00f6r barnen.<\/p>\n
Relationen till eleverna pr\u00e4glas av v\u00e4rme, tydlighet och struktur. En kollega beskrev henne som \u201dstr\u00e4ngsn\u00e4ll\u201d \u2013 en beskrivning hon tycker st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens p\u00e5 den typ av l\u00e4rare som hon vill vara.<\/p>\n
\u2013 Barnen vet vad jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig. Jag har ordning och reda, tydliga rutiner. Men jag ser ocks\u00e5 varje barn, oavsett om de \u00e4r tysta och blyga eller tar mycket plats.<\/p>\n
Ann-Louise Lindstr\u00f6m ber\u00e4ttar att relationsbygget tidigt \u2013 redan i f\u00f6rskoleklass. Det \u00e4r d\u00e4r grunden l\u00e4ggs f\u00f6r trygghet och tillit. Och n\u00e4r det nu \u00e4r dags att s\u00e4ga hejd\u00e5 i \u00e5rskurs tre \u00e4r det alltid lite extra tungt.<\/p>\n
\u2013 Just nu g\u00e5r mina elever i trean och vi ska snart skiljas \u00e5t. Det \u00e4r jobbigt varje g\u00e5ng. I trean sk\u00f6rdar man frukten av det man byggt upp tillsammans. Nu f\u00e5r jag brev av elever varje dag, det \u00e4r v\u00e4ldigt r\u00f6rande.<\/p>\n
\u00c4ven relationen till v\u00e5rdnadshavarna \u00e4r n\u00e5got hon v\u00e4rnar om.<\/p>\n
\u2013 Jag ringer hellre \u00e4n mejlar. Det skapar en b\u00e4ttre kontakt och man tj\u00e4nar p\u00e5 det i l\u00e4ngden. Det \u00e4r viktigt att de k\u00e4nner att jag ser deras barn och att vi har en \u00f6ppen dialog.<\/p>\n
Att hon \u00e4r en uppskattad l\u00e4rare f\u00e5r hon d\u00e5 och d\u00e5 bevis f\u00f6r i vardagen.<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e4nder att jag f\u00e5r sms fr\u00e5n tidigare elever och ses vi p\u00e5 stan blir det ofta kramar. Jag har ju jobbat s\u00e5 l\u00e4nge att jag har hunnit ha flera i en syskonskara i min klass.<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n<\/div>\n