<\/p>\n
En starkt bidragande orsak till att kyrkst\u00e4derna i Sverige byggdes var kyrkoplikten som kom i b\u00f6rjan av 1600-talet.<\/p>\n
\u2013 Alla m\u00e4nniskor var tvungna att g\u00e5 i kyrkan och de som bodde en bit bort beh\u00f6vde n\u00e5gonstans att \u00f6vernatta vid kyrkhelgerna. Men hit kom man ocks\u00e5 f\u00f6r att socialisera, betala skatt, handla, bes\u00f6ka ting och sockenst\u00e4mmor, s\u00e4ger Emelie Rubensson, turistinformat\u00f6r p\u00e5 Visitor Center i Gammelstad.<\/p>\n
Alla b\u00f6nder som var hemmans\u00e4gare fick bygga sina egna kyrkstugor. Stugorna blev fler och fler och omr\u00e5det utvecklades till en kyrkstad.<\/p>\n
Hj\u00e4rtat i bygden var, och \u00e4r \u00e4n idag, Nederlule\u00e5 kyrka. Den invigdes troligen enligt traditionen \u00e5r 1492. <\/p>\n
\u2013 Inuti kyrkan finns sp\u00e5r fr\u00e5n b\u00e5de den katolska och den protestantiska tiden. Extra sev\u00e4rda \u00e4r altarsk\u00e5pet, dopfunten, triumfkrucifixet, predikstolen och orgeln som \u00e4r byggd p\u00e5 Gr\u00f6nlunds orgelbyggeri i Gammelstad, ber\u00e4ttar Emelie Rubensson.<\/p>\n
Gammelstads kyrkstad best\u00e5r idag av 404 kyrkstugor. Majoriteten \u00e4r privat\u00e4gda men idag beh\u00f6ver man inte vara en hemmans\u00e4gare f\u00f6r att \u00e4ga en kyrkstuga. Traditionen att anv\u00e4nda kyrkstaden som tillf\u00e4lligt boende \u00e4r levande \u00e4n idag och detta \u00e4r, tillsammans med bland annat kyrkan och kyrkstugorna, ett av sk\u00e4len bakom v\u00e4rldsarvsutn\u00e4mningen som kom 1996.<\/p>\n<\/div>\n