<\/p>\n
R\u00e5ttproblemen i svenska st\u00e4der \u00f6kar och st\u00f6rst \u00e4r problemen i Stockholms, Sk\u00e5nes och V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n. Nu har forskare vid Lule\u00e5 tekniska universitet utvecklat en metod som bek\u00e4mpar r\u00e5ttor utan att d\u00f6da dem. Med hj\u00e4lp av obehagliga ljudsignaler p\u00e5verkas r\u00e5ttorna och deras undermedvetna flyktreflex aktiveras. R\u00e5ttorna l\u00e4mnar platsen.<\/strong> \u2013 Vi har utvecklat ett s\u00e4tt att simulera akuta hot genom ljud f\u00f6r r\u00e5ttan. Det handlar inte om volym, utan om att p\u00e5verka det undermedvetna med r\u00e4tt typ av signaler s\u00e5 att r\u00e5ttan flyr, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Lule\u00e5 tekniska universitet och forskningsledare.<\/p>\n Det handlar om \u00e4r brunr\u00e5ttan, den enda r\u00e5ttarten i Sverige. Den blir drygt 20 centimeter l\u00e5ng, svansen or\u00e4knat. Brunr\u00e5ttan trivs b\u00e4st i k\u00e4llare och avlopp. Den kan gnaga p\u00e5 det mesta och skadar hus och livsmedel och kan sprida virus och bakterier till m\u00e4nniskor. Samtidigt som r\u00e5ttor \u00e4r ett v\u00e4xande problem i st\u00e4der sk\u00e4rps lagstiftningen kring kemiska bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n \u2013 V\u00e5r ljudteknik kan skapa helt nya m\u00f6jligheter f\u00f6r att h\u00e5lla skadedjur borta utan att anv\u00e4nda gifter eller orsaka on\u00f6digt lidande, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson.<\/p>\n I forskningsstudien har tekniken att skr\u00e4mma bort r\u00e5ttan med ultraljud testats p\u00e5 brunr\u00e5ttor genom f\u00e4lttest i kontrollerade milj\u00f6er. F\u00f6rs\u00f6ket genomf\u00f6rdes i tre olika utrymmen: rum, korridor och skrubb i ett flerbostadshus med dokumenterade problem med vilda r\u00e5ttor. Ljudm\u00f6nstren \u00e4r designade f\u00f6r att trigga det limbiska systemet hos r\u00e5ttan, hj\u00e4rnans centrum f\u00f6r r\u00e4dsla och \u00f6verlevnad. Signalens tidskarakteristik efterliknar ett varningsljud som r\u00e5ttor sj\u00e4lva skapar genom att gnissla t\u00e4nder och toppv\u00e4rdena \u00f6verstiger 100 dB p\u00e5 en meters avst\u00e5nd. Tekniken bygger p\u00e5 flera \u00e5rs forskning inom bioakustik och ljuddesign, d\u00e4r ljudsignaler modelleras f\u00f6r att skapa specifika reaktioner och effekter.<\/p>\n \u2013 Det handlar om att lura hj\u00e4rnan att tro att n\u00e5got farligt n\u00e4rmar sig, utan att det faktiskt sker. Till skillnad fr\u00e5n enklare elektroniska avskr\u00e4ckare, som djur ofta v\u00e4njer sig vid, \u00e4r dessa signaler designade f\u00f6r att skapa en reflexm\u00e4ssig reaktion, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson.<\/p>\n Forskningsstudien med designade ljudsignaler p\u00e5 r\u00e5ttor \u00e4r ett samarbete mellan forskare vid Lule\u00e5 tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Studien \u00e4r en del av en st\u00f6rre forskningssatsning mot bioakustik d\u00e4r forskarna studerar hur olika djurarter reagerar p\u00e5 ljud. Forskargruppen har \u00e4ven sett tidiga resultat p\u00e5 reflexm\u00e4ssigt flyktbeteende hos myggor och marina d\u00e4ggdjur som s\u00e4l, n\u00e4r de uts\u00e4tts f\u00f6r artspecifikt designade ljudsignaler.<\/p>\n \u2013 Vi ser lovande resultat hos flera arter, men r\u00e5ttor \u00e4r de f\u00f6rsta djuren d\u00e4r vi kan visa vetenskapligt validerad effekt i praktiska tester. Vi arbetar nu vidare med att kartl\u00e4gga exakt hur ljudsignalerna ska alstras effektivt och designas i relation till olika arters perception, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson.<\/p>\n