Forskare har lovande resultat fr\u00e5n storskalig f\u00f6rbr\u00e4nning av briketter tillverkade av avloppsslam och halm. F\u00f6rs\u00f6ken som gjorts i vanliga kommunala f\u00f6rbr\u00e4nningspannor visar att energin tillvaratas effektivt vid samf\u00f6rbr\u00e4nning samtidigt som v\u00e4xtn\u00e4rings\u00e4mnena i bottenaskan blir n\u00e4ringsrikt g\u00f6dsel. <\/strong><\/p>\n\u2013Tekniken \u00e4r energi- och kostnadseffektiv och kan anv\u00e4ndas i hela v\u00e4rlden. Vi ser mycket goda m\u00f6jligheter att kunna \u00e5tervinna kommunalt avloppsslam lokalt och samtidigt f\u00e5 b\u00e5de energi och bra g\u00f6dsel, s\u00e4ger Marcus \u00d6hman, professor i energiteknik vid Lule\u00e5 tekniska universitet och koordinator f\u00f6r forskningsprojektet.<\/p>\n
Sverige har i dag en outnyttjad potential i br\u00e4nsle fr\u00e5n restprodukten halm. Det finns ett stort behov av fosfor f\u00f6r g\u00f6dsel och alla kommuner brottas med utmaningen att ta hand om kommunalt avloppsslam. Det finns ofta ingen optimal l\u00f6sning f\u00f6r att hantera kommunalt avloppsslam idag. Slammet inneh\u00e5ller eftertraktad fosfor som beh\u00f6vs f\u00f6r g\u00f6dseltillverkning men ocks\u00e5 giftiga sp\u00e5relement, bland annat tungmetaller, l\u00e4kemedelsrester och smitto\u00e4mnen som b\u00f6nderna inte vill ha p\u00e5 \u00e5kern vid matproduktion. Under flera \u00e5r har forskare inom olika discipliner p\u00e5 Lule\u00e5 tekniska universitet och Ume\u00e5 universitet unders\u00f6kt p\u00e5 detaljniv\u00e5 hur vi ska kunna \u00e5tervinna avloppsslam p\u00e5 ett effektivt och h\u00e5llbart s\u00e4tt och utvinna g\u00f6dsel utan giftiga kemikalier. De lyckade storskaliga resultaten som forskarna nu ser \u00e4r m\u00f6jliga tack vare dessa tidigare studier. <\/p>\n
\u2013Vi har utvecklat en s\u00e4rskild brikett som best\u00e5r av avloppsslam som blandas med torrt str\u00e5 fr\u00e5n jordbruket. Torrt str\u00e5 i blandningen g\u00f6r att avloppsslammet inte kommer att beh\u00f6va torkas, vilket sparar energi och pengar, s\u00e4ger Marcus \u00d6hman.<\/p>\n
De h\u00e4r briketterna av str\u00e5 och avloppsslam visar sig vara en bra mix som ger en bottenaska med h\u00f6g kvalitet. I v\u00e4xthusf\u00f6rs\u00f6k med b\u00f6nor gav g\u00f6dsel fr\u00e5n bottenaskan i m\u00e5nga fall b\u00e4ttre fart p\u00e5 b\u00f6norna \u00e4n traditionell mineralg\u00f6dsel. Tack vare inblandningen av askan fr\u00e5n det torra str\u00e5et blir fosforn i bottenaskan tillg\u00e4nglig f\u00f6r v\u00e4xter och fungerar bra i odlingen. I bottenaskan \u00e5terfanns \u00f6ver 90 procent av brikettens fosfor och kalium. Bottenaskan hade \u00e4ven de kvaliteter och m\u00e4ngder av kalcium, magnesium och svavel som g\u00f6r att den kan klassificeras som godk\u00e4nt oorganiskt multikomponentg\u00f6dningsmedel. <\/p>\n
L\u00e4kemedels- och smittorester kan reduceras helt. Dessutom kunde inga PFAS-\u00e4mnen som analyserats \u00e5terfinnas i den fosforrika bottenaskan. Flertalet giftiga sp\u00e5relement, bland annat kadmium, zink och bly separeras fr\u00e5n bottenaskan i och med f\u00f6rbr\u00e4nningspannans h\u00f6ga temperaturer. De storskaliga f\u00f6rs\u00f6ken visar ocks\u00e5 att det \u00e4r m\u00f6jligt att nyttja redan existerande br\u00e4nslepannor som ofta finns i v\u00e4rmeverk. F\u00f6rbr\u00e4nningen av briketterna gjordes i en vanlig svensk biobr\u00e4nslepanna p\u00e5 10 MW. Vid f\u00f6rs\u00f6ken gjordes ingen modifiering av br\u00e4nslepannan eller \u00e4ndring av driftinst\u00e4llningar, f\u00f6rutom justering av lufttillf\u00f6rsel f\u00f6r att kunna avskilja bottenaskan. Utsl\u00e4ppen av exempelvis kv\u00e4veoxider och svaveloxider l\u00e5g inom g\u00e4llande gr\u00e4nsv\u00e4rden och inga driftsproblem uppkom under f\u00f6rs\u00f6ken. <\/p>\n
Eftersom tillg\u00e5ngen p\u00e5 halm \u00e4r st\u00f6rst i s\u00f6dra Sverige \u00e4r tekniken med str\u00e5halmsbriketter just nu mer kostnadseffektiv d\u00e4r. Norrut finns dock m\u00f6jlighet att odla r\u00f6rflen, p\u00e5 till exempel nedlagda torvt\u00e4kter. Nuvarande regler till\u00e5ter att avloppsslam \u00e5terbrukas b\u00e5de som energir\u00e5vara och som g\u00f6dselmedel. Forskare i r\u00e4ttsvetenskap som deltagit i studien lyfter dock att regelverket inneh\u00e5ller best\u00e4mmelser som skapar os\u00e4kerhet i enskilda till\u00e4mpningar.<\/p>\n
\u2013 F\u00f6r verklig implementering av samf\u00f6rbr\u00e4nning av str\u00e5 och avloppsslam kr\u00e4vs ett \u00e4nnu st\u00f6rre demonstrationsprojekt d\u00e4r samtliga delar l\u00e4ngs v\u00e4rdekedjan kan utv\u00e4rderas lokalt och regionalt. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 unders\u00f6ka vilka tillst\u00e5nd som kr\u00e4vs f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra samf\u00f6rbr\u00e4nning i alla typer av befintliga f\u00f6rbr\u00e4nningsanl\u00e4ggningar, s\u00e4ger Nils Skoglund, docent i energiteknik vid Ume\u00e5 universitet. <\/p>\n
Projektet\u201d Nya energi- och resurseffektiva v\u00e4rdekedjor genom samf\u00f6rbr\u00e4nning av str\u00e5br\u00e4nslen och slam\u201d har p\u00e5g\u00e5tt i fyra \u00e5r och finansierat av Energimyndigheten genom Bio+. Projektet koordinerats av energiteknik vid Lule\u00e5 tekniska universitet i samarbete med Ume\u00e5 universitet TEC-lab, RISE, Glommers Milj\u00f6energi AB, Skellefte\u00e5 Kraft AB, NG Nordic AB och VAKIN.<\/p>\n
L\u00e4ngst ner i pressmeddelandet finns pressbilder fria att ladda ner,<\/p>\n
Kontakt: <\/strong>Marcus \u00d6hman, professor i energiteknik vid Lule\u00e5 tekniska universitet, marcus.ohman@ltu.se, 073-049 19 77, Nils Skoglund, docent i energiteknik vid Ume\u00e5 universitet, nils.skoglund@umu.se, 072- 083 93 78<\/p>\n<\/div>\n———————————————————–
\nKlicka h\u00e4r – l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a>
\n
\nK\u00e4lla: LTU (Lule\u00e5 Tekniska Universitet)
\n———————————————————–<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Pressmeddelande – 19 Mars 2026 06:00 Dela L\u00e4nk kopierad! Ladda ner Forskare har lovande resultat fr\u00e5n storskalig f\u00f6rbr\u00e4nning av briketter tillverkade av avloppsslam och halm. F\u00f6rs\u00f6ken som gjorts i vanliga kommunala f\u00f6rbr\u00e4nningspannor visar att energin tillvaratas effektivt vid samf\u00f6rbr\u00e4nning samtidigt som v\u00e4xtn\u00e4rings\u00e4mnena i bottenaskan blir n\u00e4ringsrikt g\u00f6dsel. \u2013Tekniken \u00e4r energi- och kostnadseffektiv och kan anv\u00e4ndas […]<\/p>\n","protected":false},"author":91,"featured_media":16574,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[73,14],"tags":[],"class_list":{"0":"post-16573","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ltu","8":"category-naringsliv"},"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2026\/03\/wy8alww1nyf1t90liygsb0-1024x576.avif","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2026\/03\/wy8alww1nyf1t90liygsb0-300x169.avif","large":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2026\/03\/wy8alww1nyf1t90liygsb0-1024x576.avif"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-05-14 23:44:13","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16573","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/91"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16573"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16573\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16574"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16573"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16573"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16573"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}