{"id":16605,"date":"2026-03-11T06:00:00","date_gmt":"2026-03-11T05:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/blog\/2026\/03\/11\/vattenkraftens-berattelser-forandras-lulea-tekniska-universitet\/"},"modified":"2026-03-11T06:00:00","modified_gmt":"2026-03-11T05:00:00","slug":"vattenkraftens-berattelser-forandras-lulea-tekniska-universitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/blog\/2026\/03\/11\/vattenkraftens-berattelser-forandras-lulea-tekniska-universitet\/","title":{"rendered":"Vattenkraftens ber\u00e4ttelser f\u00f6r\u00e4ndras | Lule\u00e5 tekniska universitet"},"content":{"rendered":"<p><\/p>\n<p>\n          <span class=\"type__highlight\">Pressmeddelande &#8211; <\/span><br \/>\n<time datetime=\"2026-03-11 06:00:00\">11 Mars 2026 06:00<\/time><\/p>\n<p>            <button id=\"share-modal-open-btn\" type=\"button\" class=\"headline-share-btn ghost-btn-with-icon-inline cursor svg-fill\"><br \/>\n    <svg xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\" aria-hidden=\"true\" width=\"24\" height=\"24\" viewbox=\"0 0 24 24\" fill=\"defaultColor\"><path fill-rule=\"evenodd\" clip-rule=\"evenodd\" d=\"M22.7071 1.29289C22.9788 1.56453 23.0708 1.96776 22.9439 2.33035L15.9439 22.3303C15.8084 22.7173 15.4504 22.9825 15.0408 22.9992C14.6311 23.0159 14.2527 22.7808 14.0862 22.4061L10.2424 13.7576L1.59387 9.91381C1.21919 9.74728 0.984122 9.36891 1.00084 8.95923C1.01755 8.54956 1.28265 8.19159 1.66965 8.05614L21.6697 1.05614C22.0322 0.929234 22.4355 1.02125 22.7071 1.29289ZM12.1928 13.2215L14.8894 19.2889L19.6085 5.80568L12.1928 13.2215ZM18.1943 4.39147L4.71108 9.1106L10.7785 11.8073L18.1943 4.39147Z\" stroke=\"none\"\/><\/svg><br \/>\n    <span class=\"label-effect\">Dela<\/span><br \/>\n  <\/button><\/p>\n<p>  <dialog id=\"share-dialog\" class=\"social-share-dialog\" aria-labelledby=\"dialog-label\"><\/p>\n<div class=\"dialog-content-wrapper\">\n<div class=\"dialog-body-upper\">\n<p>\n          L\u00e4nk kopierad!\n        <\/p>\n<p>          <a class=\"ghost-btn-with-icon svg-stroke\" rel=\"nofollow\" aria-label=\"Ladda ned som PDF\" href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/vattenkraftens-beraettelser-foeraendras-3436489.pdf\"><br \/>\n            <svg xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\" aria-hidden=\"true\" viewbox=\"0 0 24 24\" fill=\"none\"><path d=\"M21 15v4a2 2 0 01-2 2H5a2 2 0 01-2-2v-4M7 10l5 5 5-5M12 15V3\" stroke-width=\"2\" stroke-linecap=\"round\" stroke-linejoin=\"round\"\/><\/svg><\/p>\n<p>            <span aria-hidden=\"true\" class=\"label-effect\">Ladda ner<\/span><br \/>\n<\/a>      <\/div>\n<\/p><\/div>\n<p>  <\/dialog><\/p>\n<div>\n<p><strong>Vattenkraften i Sverige har gett ekonomisk tillv\u00e4xt och teknikutveckling men ocks\u00e5 l\u00e5ngsiktiga konsekvenser f\u00f6r landskap, lokalsamh\u00e4llen och m\u00e4nniskors livssituation. Ny forskning visar konsekvenser och upplevelser av vattenkraftsutbyggnaden genom tv\u00e5 vattenkraftsprojekt fr\u00e5n olika tidsepoker: Laholm i Hallands l\u00e4n och Akkats i Norrbottens l\u00e4n. <\/strong><\/p>\n<p>\u2013 F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 de l\u00e5ngsiktiga effekterna av stora industrietableringar och energiprojekt \u00e4r det viktigt att k\u00e4nna till hur m\u00e4nniskors relation till bland annat vattenkraftsprojekt f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid, inte minst genom hur m\u00e4nniskor talar om, minns och tolkar kraftverken, s\u00e4ger Felicia S\u00f6derqvist, forskare i historia vid Lule\u00e5 tekniska universitet som gjort en avhandling om vattenkraftsprojekten.<\/p>\n<p>Historia och kulturarv anv\u00e4nds av olika akt\u00f6rer f\u00f6r att legitimera eller ifr\u00e5gas\u00e4tta vattenkraften. \u00c4ven vattenkraftbolagens ber\u00e4ttelser har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid f\u00f6r vattenkraftsbyggena. V\u00e4xthuseffekten och delar av ekosystemens komplexitet var till exempel inte k\u00e4nda n\u00e4r de tv\u00e5 studerade byggprojekten inleddes, inte heller hur m\u00e4nniskor kom att anpassa sig till f\u00f6r\u00e4ndringarna. Fr\u00e5n b\u00f6rjan handlade elbolagens ber\u00e4ttelser om industriell utveckling och modernisering. Mot bakgrund av v\u00e4xthuseffekten har vattenkraften alltmer lyfts fram som ett fossilfritt och f\u00f6rnyelsebart energislag. <\/p>\n<p>De tv\u00e5 vattenkraftsprojekt som studerats \u00e4r olika p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, till exempel tidpunkten n\u00e4r de byggdes. Planeringen av vattenkraftverket i Laholm p\u00e5b\u00f6rjades redan i b\u00f6rjan av 1900-talet och stod f\u00e4rdigt, l\u00e5ngt nedstr\u00f6ms i \u00e5n Lagan, \u00e5r 1932. Laholm \u00e4r ett utpr\u00e4glat jordbrukslandskap, d\u00e4r \u00e4ven laxfisket har varit en viktig inkomstk\u00e4lla. I omgivningen finns ruinerna av ett slott, med r\u00f6tter i medeltiden. Av h\u00e4nsyn till kulturv\u00e4rdena sade sig Sydsvenska kraftbolaget vilja bygga kraftverket s\u00e5 att det skulle harmoniera arkitektoniskt med landskapet och Lagaholms slottsruin. Eftersom kraftverket bidrog till att st\u00f6ra laxens vandringsv\u00e4gar byggdes samtidigt en experimentell laxodling i Laholm som finns kvar \u00e4n idag. Idag \u00e4r kraftverket inte bara en energik\u00e4lla, utan \u00e4ven en bas f\u00f6r den lokala turistn\u00e4ringen, tillsammans med slottsruinerna och laxodlingen.<\/p>\n<p>Kraftstationen Akkats, strax utanf\u00f6r Jokkmokk, ingick i en serie kraftverksprojekt som byggdes efter andra v\u00e4rldskriget i Lilla Lule\u00e4lven. Det stod f\u00e4rdigt 1973. Skogsbruket i omr\u00e5det var, och \u00e4r fortfarande, omfattande. Isarna p\u00e5 \u00e4lven var viktiga transportv\u00e4gar f\u00f6r skogsbruket vintertid, men ocks\u00e5 av betydelse f\u00f6r privat bruk och rensk\u00f6tseln. Vattenkraften har dock tillsammans med faktorer s\u00e5som klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, bidragit till att isen p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll blivit mer f\u00f6rr\u00e4disk vintertid. I b\u00f6rjan var vattenkraften tvungen att anpassas till flottningen av timmer till kusten. I takt med motoriseringen och att v\u00e4gn\u00e4tet byggdes ut valde skogsindustrin andra transportleder och flottningen f\u00f6rsvann. Eftersom andra kraftverksprojekt redan hade f\u00f6rs\u00e4mrat fiske i \u00e4lven, framst\u00e4lldes Akkats mer som ytterligare en bidragande faktor till detta.<\/p>\n<p>En viktig iakttagelse som g\u00f6rs i avhandlingen \u00e4r att m\u00e5nga m\u00e4nniskor runt Jokkmokk har fina minnen fr\u00e5n utbyggnadstiden, men samtidigt s\u00f6rjer det som gick f\u00f6rlorat.   <\/p>\n<p>\u2013 De minns tillv\u00e4xten och den framtidstro som pr\u00e4glade orten n\u00e4r vattenkraften byggdes ut. Idag \u00e4r Jokkmokk mer av en utflyttningsort. M\u00e5nga saknar guld\u00e5ren som flytt samtidigt som man s\u00f6rjer hur vattenkraftverket f\u00f6r\u00e4ndrade landskapet och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att leva och verka med det, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller traditionella n\u00e4ringar s\u00e5som rensk\u00f6tseln och fisket, s\u00e4ger Felicia S\u00f6derqvist.<\/p>\n<p>En avg\u00f6rande skillnad mellan de tv\u00e5 kraftverken i forskningsprojektet \u00e4r att det finns mycket f\u00e5, om n\u00e5gon, Laholmsbo som minns tiden f\u00f6re kraftverksdammen. Laholmsverket har i f\u00f6rh\u00e5llandevis st\u00f6rre utstr\u00e4ckning omtolkats som en del av landskapet och som ett lokalt industriellt kulturarv. Kraftverket Akkats \u00e4r drygt fyrtio \u00e5r yngre och runt Jokkmokk lever m\u00e5nga som fortfarande minns n\u00e4r \u00e4lven \u00e4nnu forsade fritt och hur man levde vid och med \u00e4lven d\u00e5. Det \u00e4r det som tolkas som ett kulturarv, ett arv som g\u00e5tt f\u00f6rlorat.<\/p>\n<p>Ber\u00e4ttelserna fr\u00e5n Akkats p\u00e5verkades \u00e4ven av att urfolks och minoriteters r\u00e4ttigheter successivt fick st\u00f6rre utrymme i samh\u00e4llsdebatten. I detta sammanhang valde Vattenfall att v\u00e4rva tre konstn\u00e4rer, varav tv\u00e5 samiska, att uppf\u00f6ra konstverk inspirerade av samisk kultur p\u00e5 Akkats vattenkraftverk. Konstverken, tre motiv som tillsammans g\u00e5r under namnet <em>Uvssat dav\u00e1s<\/em>, \u2018D\u00f6rrarna v\u00e4sterut\u2019, invigdes \u00e5r 2000 och var kontroversiella. Var de ett erk\u00e4nnande av ett det samiska kulturlandskapet, eller var de ett plumpt f\u00f6rs\u00f6k att k\u00f6pa social acceptans i en region d\u00e4r m\u00e5nga upplevt att vattenkraften haft destruktiva effekter p\u00e5 samisk kultur och markanv\u00e4ndning? \u00c5sikterna gick, och g\u00e5r fortfarande, is\u00e4r.<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller Laholm och Lagan har en fiske- och milj\u00f6r\u00f6relse vuxit fram under senaste decenniet. R\u00f6relsen argumenterar f\u00f6r att f\u00f6rst\u00f6rda vatten b\u00f6r \u00e5terst\u00e4llas och bli en grund f\u00f6r en mer h\u00e5llbar milj\u00f6 och turism. I takt med att kunskapen om ekologiska system har \u00f6kat och fokus skiftat har andra arter \u00e4n lax och \u00e5l uppm\u00e4rksammats i \u00e5n, i detta fall fr\u00e4mst den utrotningshotade flodp\u00e4rlmusslan. <\/p>\n<p>I sin avhandling har Felicia S\u00f6derqvist anv\u00e4nt sig av bland annat domstolshandlingar, myndighetsdokument, kartor, fotografier, tidningsartiklar och f\u00f6retagsarkiv. Intervjuer med m\u00e4nniskor p\u00e5 respektive ort har ocks\u00e5 varit en viktig k\u00e4lla, liksom dokumentation i f\u00e4lt av kulturlandskapsf\u00f6r\u00e4ndringar i de b\u00e5da \u00e4lvdalarna. En \u00f6vergripande slutsats \u00e4r att det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rutse de ekologiska och sociala konsekvenserna av omfattande industriprojekt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:1961735\/FULLTEXT02.pdf\" rel=\"nofollow\">Hydropower Legacies, Long-term consequences of hydroelectric power stations in Southern and Arctic Sweden<\/a><\/p>\n<p><strong>Kontakt: <\/strong>Felicia S\u00f6derqvist, forskare i historia vid Lule\u00e5 tekniska universitet, <a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/mailto:felicia.soderqvist@ltu.se\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">               felicia.soderqvist@ltu.se<\/a>,<strong> <\/strong>073-633 20 33<strong\/><\/p>\n<\/div>\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/vattenkraftens-beraettelser-foeraendras-3436489?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=Subscription&#038;utm_content=current_news target=\"_blank\"\">Klicka h\u00e4r &#8211; l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a><br \/>\n<br \/>\nK\u00e4lla: LTU (Lule\u00e5 Tekniska Universitet)<br \/>\n&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Pressmeddelande &#8211; 11 Mars 2026 06:00 Dela L\u00e4nk kopierad! Ladda ner Vattenkraften i Sverige har gett ekonomisk tillv\u00e4xt och teknikutveckling men ocks\u00e5 l\u00e5ngsiktiga konsekvenser f\u00f6r landskap, lokalsamh\u00e4llen och m\u00e4nniskors livssituation. Ny forskning visar konsekvenser och upplevelser av vattenkraftsutbyggnaden genom tv\u00e5 vattenkraftsprojekt fr\u00e5n olika tidsepoker: Laholm i Hallands l\u00e4n och Akkats i Norrbottens l\u00e4n. \u2013 F\u00f6r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":91,"featured_media":16606,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[73,14],"tags":[],"class_list":["post-16605","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ltu","category-naringsliv"],"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2026\/03\/ov2ocdlim4xscbyasy5upv-1024x576.avif","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2026\/03\/ov2ocdlim4xscbyasy5upv-300x169.avif","large":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2026\/03\/ov2ocdlim4xscbyasy5upv-1024x576.avif"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-06-04 04:50:32","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16605","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/91"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16605"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16605\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16606"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16605"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16605"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16605"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}