{"id":19388,"date":"2026-10-21T09:46:00","date_gmt":"2026-10-21T07:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-har-ar-sagnerna-som-berattades-i-lulea\/"},"modified":"2026-10-21T09:46:00","modified_gmt":"2026-10-21T07:46:00","slug":"laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-har-ar-sagnerna-som-berattades-i-lulea","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-har-ar-sagnerna-som-berattades-i-lulea\/","title":{"rendered":"L\u00e4skiga sagor och sedesl\u00e4rande historier \u2013 h\u00e4r \u00e4r s\u00e4gnerna som ber\u00e4ttades i Lule\u00e5"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Tomtar och troll, drakar och d\u00f6da som g\u00e5r igen. Sverige \u00e4r fullt av s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga varelser, och m\u00e5nga av dem finns beskrivna lokalt. Mellan 1928 och 1949 skrev folkminnesinsamlare ner tre s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Lule\u00e5.<\/p>\n

Det finns 11\u00a0548 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen
\nnedtecknade i Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke<\/a>. <\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de \u00e4ldsta \u00e4r daterade s\u00e5 tidigt som 1839.
\nVarelserna kunde orsaka olycka f\u00f6r vanligt folk, men ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till i vardagen f\u00f6r den som hade rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.<\/p>\n

<\/p>\n

I Lule\u00e5 kommun finns f\u00e5 nedtecknade s\u00e4gner. Det betyder inte att ber\u00e4ttelserna inte f\u00f6rekom h\u00e4r, utan beror
\nsannolikt p\u00e5 att de inte har samlats in eller \u00e4nnu inte har digitaliserats.
\nI Isofs arkiv finns \u00e4nnu m\u00e5nga ber\u00e4ttelser som inte har digitaliserats, men som ibland g\u00e5r att l\u00e4sa i inscannade dokument.<\/p>\n

Det finns hittills tre s\u00e4gner i databasen som kan kopplas till Lule\u00e5 kommun. De \u00e4r upptecknade av en folkminnesinsamlare. De handlar om h\u00e4xor och trollkarlar, om dj\u00e4vulen och om maran och varulven.<\/p>\n

I R\u00e5ne\u00e5 socken<\/strong> ber\u00e4ttades det \u00e5r 1948 om h\u00e4xor och trollkarlar. H\u00e4xor och trollkarlar kunde vara vanliga m\u00e4nniskor, men med kunskap om trolldom. De \u00e4r ofta onda. I s\u00e4gnerna stj\u00e4l de mj\u00f6lk och sm\u00f6r fr\u00e5n grannarnas kor, skadar deras boskap och far till Bl\u00e5kulla p\u00e5 p\u00e5sken.<\/p>\n

Det var en de kallade Treh\u00f6rningsgubben; hade de br\u00e4nnvin med sej till honom, kunde han visa dem tjuven i br\u00e4nnvinet. Och Hindrik i Vittr\u00e4sk kunde se en som drunknade, se var liket l\u00e5g. Det var n\u00e5gra gossar, som lekte p\u00e5 ett bygge, och en av dem ramlade ner i forsen. Vi var d\u00e4r och s\u00f6kte i tv\u00e5 dygn men hittade honom inte. D\u00e5 skickade de en gubbe fyra mil upp till Hendrik. Gubben gick p\u00e5 morron och kom fram p\u00e5 kv\u00e4llen. “Jag vet allt, vad du vill, sa Hindrik. Gubben ville, att Hendrik skulle f\u00f6lja med, och n\u00e4sta morgon gav de sig iv\u00e4g. Men n\u00e4r de hade kommit halvv\u00e4gs, stannade Hendrik och sa: “Nu beh\u00f6ver jag inte f\u00f6lja med l\u00e4ngre, f\u00f6r nu har de hittat honom. Han ligger i ett bakvatten under en kall. (h\u00e4ll?) ” \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s forts\u00e4ttningen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gnerna kunde ocks\u00e5 handla om dj\u00e4vulen. Dj\u00e4vulen, ofta kallad den onde eller Hin H\u00e5le, dyker upp som en fr\u00e4mling i svarta kl\u00e4der, ofta med horn eller bockfot eller som en svart hund. Ber\u00e4ttelserna handlar om m\u00e4nniskor som skrivit kontrakt med honom, om kortspel och dans som slutat illa och om pr\u00e4ster som driver bort honom. Den h\u00e4r ber\u00e4ttades i Nederlule\u00e5 socken<\/strong> \u00e5r 1928:<\/p>\n

En kvinna fr\u00e5n byn hade varit ute och h\u00e4mtat bj\u00f6rkris och korn och bar detta under f\u00f6rkl\u00e4det. D\u00e5 m\u00f6tte hon en fin herre. Det var den Onde, och han bad att f\u00e5 det hon hade under g\u00f6rdeln. Hon svarade, att om han ville ha bj\u00f6rkris, s\u00e5 fick han det g\u00e4rna. Men hon bar p\u00e5 ett foster, och den Onde kom och br\u00e4nde henne p\u00e5 detta. Man m\u00e5ste nu f\u00f6ra henne till Gammelstadskyrkan, och d\u00e4r i kyrkan skrev man”fader v\u00e5r” runt hene i ring, och f\u00f6rmanade henne att inte g\u00e5 utom ringen. Dj\u00e4vulen stod utanf\u00f6r ringen och f\u00f6rvandlade sig ljusa och m\u00f6rka andar omv\u00e4xlande, och f\u00f6rs\u00f6kte locka henne utanf\u00f6r det skrivna. Men tillsist m\u00e5ste han sluta, och pr\u00e4sten som var med tog ut henne. D\u00e5 var hon alldeles m\u00f6rbultad.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Lule\u00e5 kommun<\/figcaption>
All data har h\u00e4mtats fr\u00e5n Isofs arkivtj\u00e4nst samt S\u00e4genkartan<\/p>\n
\n
\nKopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n
\n

Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n

I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n

Platsen har betydelse<\/h2>\n

Isofs arkiv inneh\u00e5ller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att digitalisera.
\nDe 11\u00a0548 s\u00e4gner som vi utg\u00e5r fr\u00e5n i den h\u00e4r artikeln st\u00e5r bara f\u00f6r en br\u00e5kdel av allt material. <\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt V\u00e4stsverige som \u00e4r \u00f6verrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det p\u00e5 att digitaliseringen utvecklades
\nvid myndighetens arkiv i G\u00f6teborg, som historiskt har fokuserat p\u00e5 v\u00e4stsvenska folkminnen.<\/p>\n

\u2013 Arkivet h\u00e4r i Uppsala \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 stort, men vi har knappt b\u00f6rjat digitalisera det materialet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i sj\u00e4lva folktron, ber\u00e4ttar Tommy Kuusela.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r de underjordiska. Det handlar om v\u00e4sen som lever som m\u00e4nniskor, f\u00f6der barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast \u00e4r osynliga och lever under jorden,
\nn\u00e4ra m\u00e4nniskan. I Norrland \u00e4r de ofta stora som m\u00e4nniskor, medan de i s\u00f6dra Sverige oftare beskrivs som sm\u00e5 pysslingar.<\/p>\n

De underjordiska kunde ocks\u00e5 ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra ben\u00e4mningar anv\u00e4ndes l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

I de digitaliserade s\u00e4gner som g\u00e5r att knyta till Norrland \u00e4r det just vittrorna som dominerar.
\nI \u00c5ngermanland, H\u00e4lsingland och H\u00e4rjedalen handlar fler av de registrerade s\u00e4gnerna om dem \u00e4n om n\u00e5got annat v\u00e4sen.<\/p>\n

L\u00e4ngs kusterna \u00e4r det i materialet n\u00e5got vanligare med sp\u00f6ken \u00e4n i inlandet.
\nEn m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r ber\u00e4ttelserna om drunknade sj\u00f6m\u00e4n och fiskare som inte f\u00e5tt n\u00e5gon grav och d\u00e4rf\u00f6r sades g\u00e5 igen.<\/p>\n

S\u00e4gner om sp\u00f6ken och gastar, f\u00f6ljt av troll och j\u00e4ttar, \u00e4r vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Folktron lever vidare<\/h2>\n

Men s\u00e4gnerna handlade inte bara om skr\u00e4mmande varelser. De kunde ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin omgivning och s\u00e4tta upp regler f\u00f6r hur man skulle bete sig.<\/p>\n

\u2013 Det man kan s\u00e4ga \u00e4r att s\u00e4gnerna ofta anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rklara sin omgivning. Det som var of\u00f6rklarligt f\u00f6rklarade man genom folktron, s\u00e4ger Tommy Kuusela.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r g\u00e5rdstomten, som f\u00f6rekommer i stora delar av Norden.
\nHan tog hand om djuren och s\u00e5g till att ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden. Den som missk\u00f6tte sina sysslor kunde straffas. Men p\u00e5 Island saknas de h\u00e4r historierna helt,
\neftersom man inte har bondg\u00e5rdar p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rmed inget behov av en g\u00e5rdstomte. <\/p>\n

Och de \u00f6vernaturliga ber\u00e4ttelserna h\u00e4nger kvar \u00e4n i dag \u2013 men i modifierad form. <\/p>\n

Under h\u00f6sten har till exempel skr\u00e4ckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga p\u00e5 sociala medier.
\nInl\u00e4ggen spred falska rykten<\/a>
\nom att den v\u00e4lk\u00e4nda barnboksfiguren befann sig vid, eller var p\u00e5 v\u00e4g till, olika skolor och att n\u00e5got hemskt skulle intr\u00e4ffa d\u00e4r.<\/p>\n

Tommy Kuusela ser likheter med \u00e4ldre tiders folktro.
\nF\u00f6rr var skogarna och naturen fyllda av ok\u00e4nda v\u00e4sen. I dag kan skr\u00e4ckber\u00e4ttelserna i st\u00e4llet spridas genom internet.<\/p>\n

\u2013 Katten i hatten \u00e4r ju uppenbart \u00f6vernaturlig, men i de h\u00e4r klippen och i barnens f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld s\u00e5 blir den levande.
\nOch d\u00e5 blir f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00e4dda f\u00f6r att det ska h\u00e4nda saker. <\/p>\n

Han j\u00e4mf\u00f6r med de stora clownlarmen som spreds \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6r omkring tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De var bara aktiva n\u00e4r det var m\u00f6rkt och d\u00f6k upp p\u00e5 alla m\u00f6jliga konstiga platser.
\nPolisen \u00e5kte p\u00e5 j\u00e4ttem\u00e5nga larm men hittade inga clowner.<\/p>\n