{"id":5902,"date":"2024-05-22T06:00:00","date_gmt":"2024-05-22T04:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/lulea\/blog\/2024\/05\/22\/ny-geometallurgisk-modell-ger-effektivare-gruvor\/"},"modified":"2024-05-22T06:00:00","modified_gmt":"2024-05-22T04:00:00","slug":"ny-geometallurgisk-modell-ger-effektivare-gruvor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/blog\/2024\/05\/22\/ny-geometallurgisk-modell-ger-effektivare-gruvor\/","title":{"rendered":"Ny geometallurgisk modell ger effektivare gruvor"},"content":{"rendered":"
\n

En tr\u00e4ffs\u00e4ker modell som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att planera hur man b\u00e4st bryter och anrikar en malmkropp \u00e4r enligt gruvbranschen ett m\u00e5ste f\u00f6r effektiv och h\u00e5llbar gruvdrift<\/strong>. Forskare vid Lule\u00e5 tekniska universitet har nu utvecklat en geometallurgisk modell f\u00f6r Garpenbergsgruvan som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att b\u00e4ttre visa f\u00f6rdelningen av metaller och mineral i malmkropparna och d\u00e4rmed optimera utvinningen. Modellen kan appliceras p\u00e5 andra gruvor och nu samarbetar forskarna med Boliden f\u00f6r att till\u00e4mpa och vidareutveckla modellen.
<\/strong>
\u2013 Vi \u00e4r v\u00e4ldigt glada \u00f6ver att v\u00e5r forskning har f\u00e5tt s\u00e5 stort genomslag och att flera gruvbolag runt om i v\u00e4rlden visar intresse f\u00f6r resultatet. Att utvinna flera v\u00e4rdefulla metaller ur en och samma malm st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 integrerad malmkarakt\u00e4risering och processutveckling \u2013 och vi har lyckats hitta en framg\u00e5ngsrik modell som underl\u00e4ttar detta, s\u00e4ger Glacialle Tiu, forskare inom malmgeologi vid Lule\u00e5 tekniska universitet som nyligen disputerat i \u00e4mnet. <\/p>\n

Glacialle Tiu och hennes forskarkollegor har fokuserat p\u00e5 Garpenbergsgruvan utanf\u00f6r Hedemora, d\u00e4r Lappberget \u00e4r en av de viktigaste malmkropparna f\u00f6r produktion av basmetaller i Europa. Forskningen har utf\u00f6rts i n\u00e4ra samarbete med Boliden som driver gruvan. Lappberget \u00e4r en s\u00e5 kallad polymetallisk malmkropp, det vill s\u00e4ga en malm som inneh\u00e5ller flera olika bas- och \u00e4delmetaller av v\u00e4rde, vilket g\u00f6r optimering av anrikningsprocessen mer komplicerad. <\/p>\n

Glacialle Tiu har utg\u00e5tt fr\u00e5n de tredimensionella malmmodeller som gruvans geologer utvecklar idag. De utg\u00f6r det viktigaste planeringsunderlaget f\u00f6r att uppskatta malmens v\u00e4rde och planera brytnings- och anrikningsprocesserna. En svaghet med de h\u00e4r modellerna \u00e4r att de ofta endast inneh\u00e5ller information om halterna av olika metaller i malmen, men inte information om malmens mineralogiska och berggrundsgeologiska egenskaper. De senare kan ha stor betydelse f\u00f6r hur malmen beter sig under brytning och anrikning, vilket i sin tur kan leda till of\u00f6rutsedda malmf\u00f6rluster eller att utvinningen blir sv\u00e5rare och d\u00e4rmed dyrare \u00e4n v\u00e4ntat. Det finns d\u00e4rf\u00f6r en konsensus i gruvbranschen om att de klassiska malmmodellerna m\u00e5ste bli mer detaljrika f\u00f6r att optimera hela gruvv\u00e4rdekedjan, fr\u00e5n prospektering och gruvbrytning, till anrikning, sm\u00e4ltning och milj\u00f6arbete. <\/p>\n

En utmaning \u00e4r just att bygga malmmodeller som l\u00e4nkar samman hela v\u00e4rdekedjan. Det \u00e4r den utmaningen som \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Glacialle Tiu n\u00e4r hon tar fram en mer detaljrik malmmodell. Hon har utvecklat en geometallurgisk modell som f\u00f6rb\u00e4ttrar \u00e5terkoppling mellan gruva och anrikningsverk. Den inneb\u00e4r att vi f\u00e5r en b\u00e4ttre karakt\u00e4risering av malmen redan innan brytningen, vilket optimerar brytnings- och anrikningsprocessen. Hon har tagit fram den detaljrika malmmodellen genom att integrera en djupg\u00e5ende f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den mineralogiska f\u00f6rdelningen av malmens best\u00e5ndsdelar p\u00e5 olika skalor, via processtekniska f\u00f6rs\u00f6k. F\u00f6rs\u00f6ken bekr\u00e4ftar att variation i malmens h\u00e5rdhet, textur och mineralogi styr hur effektivt malmmineralen kan koncentreras till mineralkoncentrat i anrikningsverket. Genom detta arbete har Glacialle kunnat gruppera in malmen i nya dom\u00e4ner som var och en har ett specifikt f\u00f6rh\u00e5llande mellan malmens egenskaper och dess anrikningstekniska prestandan.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av den nya modellen kan gruvbolagen b\u00e4ttre f\u00f6rutsp\u00e5 vad som h\u00e4nder n\u00e4r malmen bryts och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt g\u00f6ra processen effektivare. Den komplexa malmen i den studerade Garpenbergsgruvan inneh\u00e5ller dessutom inte bara bas- och \u00e4delmetaller utan \u00e4ven metaller som finns p\u00e5 EUs lista \u00f6ver kritiska r\u00e5varor. Det handlar om metaller som beh\u00f6vs f\u00f6r modern teknologi. Idag har EU ett mycket stort importbehov av dessa metaller eftersom det saknas inhemsk produktion, vilket medf\u00f6r en h\u00f6g leveransrisk. <\/p>\n

Med den nya modellen kan gruvbolagen ocks\u00e5 unders\u00f6ka m\u00f6jligheten att plocka ut dessa kritiska metaller ur malmen. Detta, tillsammans med effektiviseringen, leder till att m\u00e4ngden metaller som hamnar i gruvavfallet minskar, vilket f\u00f6rb\u00e4ttrar b\u00e5de milj\u00f6 och ekonomi. <\/p>\n

Nu ska Glacialle Tiu och hennes forskarkollegor vidareutveckla den framtagna modellen tillsammans med Boliden f\u00f6r att g\u00f6ra den \u00e4n mer komplett men ocks\u00e5 automatisera delar av processen. Glacialles forskning ger Garpenbergsgruvan en b\u00e4ttre uppfattning om vilken typ av data som beh\u00f6ver samlas in f\u00f6r att effektivisera processen; en \u201dblue-print\u201d. Fram\u00f6ver kommer fokus i forskningen vara att hitta s\u00e4tt att bygga upp databaser som b\u00e4ttre integrerar information fr\u00e5n olika delar av gruvverksamheten, med hj\u00e4lp av smart sensorteknik som samlar in data i realtid. Maskininl\u00e4rning och AI \u00e4r viktiga delar i det fortsatta arbetet med syftet att skapa en s\u00e5 kallad digital tvilling av modellen och hela gruvprocessen.<\/p>\n

L\u00e4s mer om forskningen bakom modellen i Glacialle Tius doktorsavhandling<\/a> \u201dGeometallurgy of a complex ore: Lappberget Zn-Pb-Ag-(Cu-Au) deposit, Garpenberg mine, Sweden\u201d. <\/p>\n

Kontakt<\/strong>: Glacialle Tiu, forskare i malmgeologi vid Lule\u00e5 tekniska universitet, glacialle.tiu@ltu,se<\/a>, 070- 385 13 97, Christina Wanhainen, huvudhandledare och professor i malmgeologi vid Lule\u00e5 tekniska universitet, christina.wanhainen@ltu.se<\/a>, 072- 254 32 667, Nils Jansson, handledare och bitr\u00e4dande professor i malmgeologi vid Lule\u00e5 tekniska universitet, nils.jansson@ltu.se <\/a> 072-20 75 753<\/p>\n<\/div>\n

———————————————————–
\nKlicka h\u00e4r – l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a>
\n
\nK\u00e4lla: LTU (Lule\u00e5 Tekniska Universitet)
\n———————————————————–<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En tr\u00e4ffs\u00e4ker modell som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att planera hur man b\u00e4st bryter och anrikar en malmkropp \u00e4r enligt gruvbranschen ett m\u00e5ste f\u00f6r effektiv och h\u00e5llbar gruvdrift. Forskare vid Lule\u00e5 tekniska universitet har nu utvecklat en geometallurgisk modell f\u00f6r Garpenbergsgruvan som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att b\u00e4ttre visa f\u00f6rdelningen av metaller och mineral i malmkropparna och […]<\/p>\n","protected":false},"author":91,"featured_media":5903,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[73,14],"tags":[],"class_list":["post-5902","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ltu","category-naringsliv"],"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2024\/05\/v3t56810uwgb93thgmk70l-1024x576.jpeg","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2024\/05\/v3t56810uwgb93thgmk70l-300x169.jpeg","large":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-content\/uploads\/sites\/14\/2024\/05\/v3t56810uwgb93thgmk70l-1024x576.jpeg"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-06-02 23:34:17","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5902","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/91"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5902"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5902\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5903"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5902"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5902"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5902"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}