<\/p>\n
Lupin, eller som den egentligen heter blomsterlupin, kommer ursprungligen fr\u00e5n Nordamerika. Till Sverige kom den fr\u00e5n England d\u00e4r den togs in som popul\u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rdsv\u00e4xt under 1820-talet. Den har funnits vild i v\u00e5r natur sedan 1870-talet.<\/p>\n
\u2013 D\u00e5 lupinen funnits l\u00e4nge i svensk natur, s\u00e4rskilt i s\u00f6dra Sverige, s\u00e5 har vi vant oss vid den som en naturlig sommarblomma. M\u00e5nga tycker den \u00e4r fin och f\u00f6rknippar den med svensk sommar. Men tyv\u00e4rr \u00e4r det s\u00e5 att sk\u00f6nheten bedrar, d\u00e5 den trivs alldeles f\u00f6r bra i v\u00e5r natur d\u00e4r den inte h\u00f6r hemma och p\u00e5 sikt st\u00e4ller till stor skada, ber\u00e4ttar Kristina Sigfridsson, milj\u00f6ingenj\u00f6r p\u00e5 kommunstyrelsef\u00f6rvaltningen, som samordnar kommunens arbete mot invasiva arter.<\/p>\n
Blomsterlupinen kan fixera kv\u00e4ve fr\u00e5n luften, vilket inneb\u00e4r att den sj\u00e4lv kan ordna de n\u00e4rings\u00e4mne den beh\u00f6ver allra mest. N\u00e4r v\u00e4xten sedan vissnar och bryts ned l\u00e4mnar den kv\u00e4ve i marken vilket inneb\u00e4r att den tillf\u00f6r marken n\u00e4ring.<\/p>\n
Lupinen har en f\u00f6rm\u00e5ga att snabbt sprida sig och ta plats. Den sprids huvudsakligen med fr\u00f6n men kan \u00e4ven sprida sig via underjordiska utl\u00f6pare, rhizom. Detta tillsammans med att den tillf\u00f6r kv\u00e4ve till jorden g\u00f6r att inhemsk \u00e4ngsflora som trivs p\u00e5 mark som \u00e4r n\u00e4ringsfattig kan tr\u00e4ngas bort. Lupinen sj\u00e4lv, och p\u00e5 sikt \u00e4ven andra arter som gynnas av kv\u00e4verik jord till exempel br\u00e4nn\u00e4sslor, brer ut sig d\u00e4r i st\u00e4llet.<\/p>\n
\u2013 Vi b\u00f6rjar ta tag i problemet medan det fortfarande \u00e4r n\u00e5gorlunda hanterbart, innan vi st\u00e5r med lika stora problem som s\u00f6der\u00f6ver. Vi vill s\u00e5 att s\u00e4ga \u201dmota Olle i grind\u201d, s\u00e4ger Kristina.<\/p>\n
Ett problem \u00e4r att en hel del pollinerande insekter gillar lupinen och n\u00e4r de bes\u00f6ker lupinen i st\u00e4llet f\u00f6r andra naturligt f\u00f6rekommande v\u00e4xter s\u00e5 bildar inte de andra blommorna fr\u00f6n. Ett annat problem \u00e4r att lupinerna inte producerar inektar, vilket vissa insekter beh\u00f6ver.<\/p>\n
M\u00e5nga djurarter \u00e4r dessutom beroende av specifika v\u00e4rdv\u00e4xter, till exempel lever m\u00e5nga fj\u00e4rilslarvet bara p\u00e5 en eller ett f\u00e5tal v\u00e4xter. N\u00e4r dessa v\u00e4xter konkurreras bort av lupin kan inte fj\u00e4rilen fortplanta sig p\u00e5 platsen.<\/p>\n
Trots att lupinen drar till sig pollinerare s\u00e5 minskar artrikedomen i de omr\u00e5den som invaderats av lupiner. Fr\u00e4mst \u00e4r det skalbaggar, flugor, myror och fj\u00e4rilar som drastiskt minskar i antal.<\/p>\n<\/div>\n