<\/p>\n
Malin Suneson, ber\u00e4tta om \u00d6stra l\u00e4nken-projektet \u2013 vad \u00e4r syftet<\/strong>?<\/p>\n \u2013 Vi tryggar vatten- och avloppsf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r Lule\u00e5 idag och hundra \u00e5r fram\u00e5t. Vi vill g\u00f6ra det m\u00f6jligt att bli betydligt fler inv\u00e5nare. Rent konkret inneb\u00e4r det att hela v\u00e5rt vatten och avloppssystem f\u00e5r en ny ryggrad \u2013 som f\u00f6rgrenas och f\u00f6rstoras, som byggs ut och f\u00f6rl\u00e4nger under v\u00e5r stad, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Vilka riktlinjer har varit viktiga att h\u00e5lla n\u00e4r det g\u00e4ller att vara s\u00e5 varsam som m\u00f6jligt g\u00e4llande natur, djur och milj\u00f6?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det f\u00f6rsta \u00e4r att identifiera om det finns h\u00f6ga v\u00e4rden d\u00e4r vi ska g\u00e5 fram. Det \u00e4r inte alltid det \u00e4r s\u00e5. Vi arbetar i projektgrupper d\u00e4r medlemmarna har olika perspektiv och kompetenser. Projektgruppens sammans\u00e4ttning styrs av vad som ska utf\u00f6ras och vilka omr\u00e5den som ber\u00f6rs. Exempelvis kan en projektgrupp best\u00e5 av projektledare, vatten och avlopps-ingenj\u00f6rer, trafikingenj\u00f6rer, landskapsarkitekter och, om omr\u00e5det har h\u00f6ga naturv\u00e4rden, kan \u00e4ven kommunekolog ing\u00e5. De gyllene kompromisserna kommer man s\u00e4llan p\u00e5 ensam p\u00e5 kammaren, det g\u00f6r man tillsammans. Som projektledare och projektchef har jag arbetat f\u00f6r att l\u00e5ta de olika projektmedlemmarna ta sin plats och utrymme. Det ger b\u00e5de v\u00e4rdefull kunskapsv\u00e4xling och kvalitativa l\u00f6sningar, n\u00e4r projektgruppen ser p\u00e5 fr\u00e5gorna ur varandras perspektiv.<\/p>\n Lagar, regler och samr\u00e5d med parter som l\u00e4nsstyrelsen \u00e4r viktiga att uppr\u00e4tth\u00e5lla. Hur har detta arbete sett ut?<\/strong><\/p>\n \u2013 I ett utredningsskede av ett projekt tar vi i regel hj\u00e4lp av milj\u00f6konsulter f\u00f6r att identifiera tillst\u00e5nd, lov och dispenser och liknande som beh\u00f6vs \u2013 helt enkelt vad kr\u00e4vs f\u00f6r en lovlig start? Vi samr\u00e5der med l\u00e4nsstyrelsen och Lule\u00e5 kommuns milj\u00f6- och byggavdelning och kommunekolog f\u00f6r att visa upp vad vi ska g\u00f6ra, vilken str\u00e4cka som \u00e4r aktuell och s\u00e5 resonerar vi om vilka tillst\u00e5nd och liknande som kommer att beh\u00f6vas. Det \u00e4r ocks\u00e5 alltid viktigt att i tidigt skede ta reda p\u00e5 hur l\u00e5ng tid n\u00e5got tar g\u00e4llande att f\u00e5 \u00e4rendet godk\u00e4nt, vilket kan variera stort, s\u00e4ger Malin Suneson.<\/p>\n F\u00f6rutom de lagkrav som finns, har projektet egna m\u00e5l och direktiv?<\/strong><\/p>\n \u2013 Ja, det har vi. Exempelvis hade vi ett m\u00e5l n\u00e4r vi arbetade med projektet vid Mj\u00f6lkudden och Tuna strand, d\u00e4r vi po\u00e4ngterade att vi ville utveckla och bevara utvalda h\u00f6ga naturv\u00e4rden. Just denna str\u00e4cka fanns det en naturv\u00e4rdesinventering och en ornitologisk inventering, f\u00f6r att se vilka f\u00e5gelarter som fanns och deras h\u00e4ckningsperioder. Det ledde till att vi fick restriktioner i tid p\u00e5 en del av str\u00e4ckan.<\/p>\n Finns det exempel p\u00e5 intressekrockar och hur har dessa hanterats?<\/strong><\/p>\n \u2013 Absolut. Det \u00e4r vanligt med motst\u00e5ende intressen, men det handlar om att vidga perspektiven hos alla i arbetsgruppen. Att projektgruppen f\u00f6rst\u00e5r varandras perspektiv och kompetens. Ibland anv\u00e4nder vi verktyg som exemplevis multikriterieanalys som kan vara bra att anv\u00e4nda de g\u00e5nger det finns m\u00e5nga olika parametrar att hantera. Den l\u00e5ngsiktiga kostnadseffektiviteten \u00e4r mycket viktig f\u00f6r oss. Att inte beh\u00f6va gr\u00e4va upp ledningarna p\u00e5 mycket l\u00e4nge. D\u00e5 spelar flera faktorer in, s\u00e5 som exempelvis materials livsl\u00e4ngd och framtidsplaner. Att vi placerar ledningar och r\u00f6r p\u00e5 st\u00e4llen som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r utveckling av ett omr\u00e5de, inte bara vad g\u00e4ller vatten och avlopp. Det hade kunnat ge begr\u00e4nsningar f\u00f6r en framtida stadsutveckling. Ekonomi och milj\u00f6 \u2013 j\u00e4tteviktiga aspekter som m\u00e5ste v\u00e4gas mot varandra. Det f\u00e5r inte bli oproportionerligt dyrt. H\u00e5llbarhet handlar om sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter och man kan inte bara v\u00e4lja ett av dessa ben n\u00e4r det handlar om stora infrastrukturprojekt som \u00d6stra l\u00e4nken, f\u00f6rklarar Malin Suneson.<\/p>\n \u00d6rjan Spansk, kommunekolog, till\u00e4gger:<\/p>\n \u2013 Som kommunekolog m\u00e5ste man bevaka naturfr\u00e5gorna och risken finns att man f\u00e5r jobba reaktivt. Det \u00e4r egentligen ingen st\u00f6rre skillnad f\u00f6rutom att det \u00e4r s\u00e5 mycket fler fr\u00e5gor att hantera just nu och allt g\u00e5r fortare.<\/p>\n Ja, Lule\u00e5 vill v\u00e4xa. Hur s\u00e4kerst\u00e4ller vi att v\u00e5r natur och v\u00e5r milj\u00f6 h\u00e4nger med, och inte f\u00e5r ta alltf\u00f6r mycket skada p\u00e5 v\u00e4gen?<\/strong><\/p>\n \u2013 Varje litet ingrepp f\u00f6r sig \u00e4r kanske inte s\u00e5 farligt, men alla tillsammans kan g\u00f6ra stor skada och p\u00e5verkan och har f\u00f6r\u00e4ndrat hela landskapet. Samtidigt vill vi kanske bygga fabriker som ska l\u00f6sa stora problem, som \u00e4r till nytta f\u00f6r stora delar av v\u00e4rldens befolkning. Det finns en risk att man ser naturen som n\u00e5got som vi m\u00e4nniskor har r\u00e4tt till, att g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 och s\u00e5 ser vi inte att vi s\u00e5gar av den gren vi sj\u00e4lva sitter p\u00e5. Fr\u00e5gan \u00e4r om \u2013 och hur mycket \u2013 vi \u00e4r beredda att \u00e4ndra v\u00e5ra beteenden, s\u00e4ger \u00d6rjan Spansk ang\u00e5ende att overshoot day (det datum d\u00e5 vi f\u00f6rbrukat jordens resurser f\u00f6r hela \u00e5ret, reds. anm\u00e4rkning) tar plats allt tidigare f\u00f6r varje \u00e5r.<\/p>\n Hur f\u00e5r man med sig m\u00e4nniskor; hur \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen?<\/strong><\/p>\n \u2013 Att f\u00e5 folk att f\u00f6rst\u00e5 att vi \u00e4r alla en del av ekosystemet. H\u00e4r ing\u00e5r betydelsen i att bevara arter. Sedan finns det klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, och d\u00e4r blir det alltfler som ser det uppenbara i torkor och \u00f6versv\u00e4mningar och s\u00e5 kanske n\u00e5gon undrar: vad spelar det f\u00f6r roll vad jag g\u00f6r? Men det g\u00f6r det, vi kan alla vara med och p\u00e5verka och vi kan ju heller inte skjuta \u00f6ver problemet till n\u00e5gon annan. Ett tips till oss alla, som individer \u00e4r att t\u00e4nka till innan hur vi agerar och v\u00e5rt beteende. Man kan ju alltid bara ta ansvar f\u00f6r sig sj\u00e4lv.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller \u00d6stra l\u00e4nken, vilka reflektioner har ni idag?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det har varit en l\u00e5ng process och n\u00e4r det startade var det som att n\u00e5got h\u00e4nde: att inte bara planera ledningsf\u00f6rl\u00e4ggning ur vatten och avloppsperspektiv, utan man b\u00f6rjade v\u00e4ga in andra aspekter, som naturv\u00e4rden och en l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet. Det handlar om att mentalt f\u00f6rst\u00e5 olika tidsperspektiv. Om en st\u00e4rkt h\u00e4nsyn inneb\u00e4r att anl\u00e4ggandet av ledningarna tar n\u00e5got l\u00e4ngre tid, n\u00e5gra veckor, s\u00e5 borde det inte ha n\u00e5gon betydelse sett till de v\u00e4rden man ska v\u00e4rna om. Tallarna ska leva i m\u00e5nga hundra \u00e5r. Vi har varit flera som varit med i arbetet och visst har det varit en helt del intressen som st\u00e5tt emot varandra. Jag har ocks\u00e5 blivit v\u00e4ldigt glad n\u00e4r jag sett att f\u00f6rv\u00e4ntningar har infriats och att man lyckats genomf\u00f6ra kloka l\u00f6sningar, s\u00e4ger \u00d6rjan Spansk och Malin Sunesson l\u00e4gger till:<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r en komplex fr\u00e5ga, vad som ska v\u00e4rderas h\u00f6gst. Lule\u00e5 kommuns vision 2040 ger \u00f6vergripande riktningar, likas\u00e5 \u00f6versiktsplanen och villkor i tillst\u00e5nd, anm\u00e4lningar och dispenser och liknande ger f\u00f6ruts\u00e4ttningar som ska f\u00f6ljas. Och den l\u00e5ngsiktiga kostnadseffektiviteten. Vi bygger en attraktiv stad, som \u00e4r h\u00e5llbar \u00f6ver tid.<\/p>\n Till sist, \u00d6rjan Spansk \u2013 vilken f\u00f6r\u00e4ndring ser du g\u00e4llande attityder?<\/strong><\/p>\n \u2013 Sett \u00f6ver en l\u00e4ngre tidperiod har det blivit b\u00e4ttre g\u00e4llande att se till milj\u00f6fr\u00e5gor och h\u00e5llbarhet, det handlar kanske om b\u00e5de en generationsv\u00e4xling men ocks\u00e5 h\u00f6gre kunskap. Tidigare kunde jag m\u00f6tas av ett \u201dfnysande\u201d, att vad ska det spela f\u00f6r roll vad vi g\u00f6r med ett tr\u00e4d? Dessutom har lagf\u00f6r\u00e4ndringar och en samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring skett. Trots att det egentligen inte \u00e4r n\u00e5gon ny kunskap, s\u00e4ger han.<\/p>\n<\/div>\n