<\/p>\n
En ny avhandling i statsvetenskap vid Lule\u00e5 tekniska universitet visar att motst\u00e5ndet mot nya gruvetableringar har \u00f6kat i Sverige sedan 2010. Motst\u00e5ndarnas val av mobiliseringsstrategier \u00e4r stort och valet \u00e4r inte alltid vad tidigare forskning och beslutsfattare f\u00f6rv\u00e4ntar sig. Avhandlingen, som \u00e4r den f\u00f6rsta kartl\u00e4ggningen som har gjorts av gruvmotst\u00e5nd i Sverige, inneh\u00e5ller en djupstudie av de f\u00f6reslagna gruvorna i Kallak\/G\u00e1llok och Norra K\u00e4rr. <\/strong><\/p>\n I takt med att antalet gruvetableringar \u00f6kar i v\u00e4rlden \u00f6kar ocks\u00e5 motst\u00e5ndet mot dem. Tidigare forskning har fr\u00e4mst handlat om gruvmotst\u00e5nd p\u00e5 det s\u00f6dra halvklotet, i synnerhet Sydamerika. Avhandlingen vid Lule\u00e5 tekniska universitet \u00e4r en av de f\u00f6rsta som analyserar gruvmotst\u00e5ndet i ett europeiskt land. <\/p>\n I avhandlingen identifieras och analyseras totalt 16 gruvkonflikter i Sverige mellan 2010 och 2022. Kartl\u00e4ggningen bekr\u00e4ftar internationell forskning; gruvmotst\u00e5ndet har \u00f6kat \u00e4ven i Sverige. Gruvmotst\u00e5ndarna anv\u00e4nder sig av en m\u00e4ngd olika strategier, d\u00e4ribland civil olydnad, r\u00e4ttsprocesser, lobbying av politiker och demonstrationer. <\/p>\n Strategival skiljer sig till en del \u00e5t mellan norra och s\u00f6dra Sverige. I norra Sverige \u00e4r samebyarna en viktig akt\u00f6r. Samebyarna \u00e5beropar de olika internationella avtal om urfolks r\u00e4ttigheter som Sverige har undertecknat. I s\u00f6dra Sverige hamnar gruvetableringar ofta i konflikt med jordbrukares intressen och d\u00e4r \u00e4r LRF en viktig akt\u00f6r. I b\u00e5de s\u00f6dra och norra Sverige engagerar sig milj\u00f6r\u00f6relsen i konflikten. <\/p>\n \u2013 Att samebyarna v\u00e4ljer den juridiska strategin genom att fokusera p\u00e5 tillst\u00e5ndsprocessen handlar inte bara om att de har tillg\u00e5ng till internationell r\u00e4tt. Av historiska sk\u00e4l tror de inte att politikerna \u00e4r mottagliga f\u00f6r argument om samers r\u00e4ttigheter och rensk\u00f6tsel. LRF v\u00e4ljer politisk p\u00e5verkan eftersom organisationen har st\u00f6rre tilltro till politiker och att de lyssnar p\u00e5 argument som handlar om matproduktion, f\u00f6rklarar avhandlingens f\u00f6rfattare, Daniel Fjellborg.<\/p>\n I internationell j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r dock politisk p\u00e5verkan vanligare i Sverige vilken kan f\u00f6rklaras med att tilliten till politiker \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis h\u00f6g.<\/p>\n Ur de politiska beslutsfattarnas perspektiv finns enligt avhandlingen ett intresse att f\u00e5 akt\u00f6rerna att v\u00e4lja vissa strategier framf\u00f6r andra. Men avhandlingen visar att utfallet inte alltid blir det avsedda. I Sverige \u00e4r det relativt sv\u00e5rt f\u00f6r gruvmotst\u00e5ndare att vinna en r\u00e4ttsprocess. Det inneb\u00e4r emellertid inte att gruvmotst\u00e5ndare avst\u00e5r fr\u00e5n att driva sin sak juridiskt. R\u00e4tten anv\u00e4nds som en politisk arena f\u00f6r att bilda opinion. Genom att bjuda in vissa akt\u00f6rer till dialog har beslutsfattare f\u00f6rs\u00f6kt att mildra konflikten. <\/p>\n \u2013 Fallet Kallak\/G\u00e1llok visar att det inte fungerar. I st\u00e4llet sker en sorts arbetsf\u00f6rdelning mellan akt\u00f6rerna d\u00e4r de som inte \u00e4r inbjudna till dialogen blir mer motiverade att protestera publikt, s\u00e4ger Daniel Fjellborg.<\/p>\n Kontakt: Daniel Fjellborg, 070-282 96 77