<\/p>\n
Oj\u00e4mlikheten inom e-handeln \u00e4r utbredd, mellan s\u00e5v\u00e4l chefer och arbetare som mellan olika grupper av arbetare beroende p\u00e5 klass, k\u00f6n och etnicitet. Men graden av oj\u00e4mlikhet skiljer sig \u00e5t mellan olika arbetsplatser i branschen, beroende p\u00e5 hur e-handelsarbetet organiseras. Det visar en ny avhandling i arbetsvetenskap vid Lule\u00e5 tekniska universitet \u2013 en av de f\u00f6rsta studierna som gjorts om arbete p\u00e5 svenska e-handelslager, en v\u00e4xande bransch i Sverige.<\/strong><\/p>\n \u2013 Fr\u00e5gan om oj\u00e4mlikhet \u00e4r h\u00f6gst aktuell inom e-handeln, d\u00e4r snabba och billiga leveranser \u00e4r s\u00e5 centrala \u2013 fr\u00e5gan blir vem som f\u00e5r betala priset, s\u00e4ger Klara Rydstr\u00f6m, forskare i arbetsvetenskap vid Lule\u00e5 tekniska universitet som disputerat med avhandlingen, Unpacking Online Retailing: The Organization of Warehouse Work and Inequality<\/a><\/p>\n Tidigare forskning visar att e-handeln \u00e4r f\u00f6rknippad med repetitivt arbete och h\u00f6gt arbetstempo. Den mesta forskningen om lagerarbetet inom e-handeln \u00e4r gjord i USA och p\u00e5 e-handelsplattformen Amazons lager. Den svenska studien som nu gjorts vid Lule\u00e5 tekniska universitet om lagerarbete \u00e4r gjord p\u00e5 fem svenska e-handelsf\u00f6retag inom branscher som husger\u00e5d, elektronik, fritid, apotek och livsmedel. Resultaten visar att graden av oj\u00e4mlikhet p\u00e5 arbetsplatsen beror p\u00e5 processer f\u00f6r att organisera arbetet, s\u00e5 som exempelvis arbetsf\u00f6rdelning, \u00f6vervakning av arbetarnas prestationer genom produktivitetsdata och en svensk spr\u00e5kpolicy. <\/p>\n Oj\u00e4mlikheten i svensk e-handel tar sig bland annat i uttryck i vilka arbetsuppgifter olika grupper utf\u00f6r, baserat p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningar om vad olika grupper \u00e4r bra p\u00e5. \u00c4ven om svensk e-handel anst\u00e4ller femtio procent m\u00e4n och femtio procent kvinnor, finns varierande k\u00f6nsm\u00f6nster p\u00e5 en arbetsplatsniv\u00e5. Det finns en f\u00f6rest\u00e4llning om att kvinnor \u00e4r mer noggranna och serviceinriktade medan m\u00e4n \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att klara tunga lyft. Avdelningar som involverade tyngre arbete tenderade att vara mansdominerade, och h\u00e4r hade lagerarbetarna ocks\u00e5 ett st\u00f6rre inflytande \u00f6ver sitt arbete.<\/p>\n Bland e-handelsf\u00f6retagen i den svenska studien \u00e5terfinns mindre, kvinnodominerade lager, s\u00e5v\u00e4l som st\u00f6rre lager som har en h\u00f6gre andel lagerarbetare med utl\u00e4ndsk bakgrund. P\u00e5 flera av lagren registrerades produktivitetsdata, det vill s\u00e4ga hur m\u00e5nga produkter och paket som hanterades. Datan samlades in genom de scannrar och digitala system som anv\u00e4ndes f\u00f6r att registrera varorna. Avhandlingen visar att detta fungerar som en \u00f6vervakning av lagerarbetarna, n\u00e5got som ocks\u00e5 intensifierades p\u00e5 st\u00f6rre lager med mer teknikanv\u00e4ndning i godshanteringsprocessen. <\/p>\n \u2013 M\u00e5nga arbetare upplevde det som mycket jobbigt att deras hantering av antal paket och varor registerades. De k\u00e4nde sig avhumaniserade och reducerade till siffror, ber\u00e4ttar Klara Rydstr\u00f6m. <\/p>\n P\u00e5 de mindre lagren fanns inte samma behov av \u00f6vervakning. D\u00e4r var chefer och lagerarbetare n\u00e4rmare varandra, s\u00e5v\u00e4l fysiskt som socialt. Cheferna deltog emellan\u00e5t i arbetet p\u00e5 lagergolvet och deras n\u00e4rvaro bidrog till att d\u00e4mpa oj\u00e4mlikheten. En annan positiv faktor var m\u00f6jligheten f\u00f6r lagerarbetare att prata under tiden man packade; p\u00e5 st\u00f6rre lager med stora avst\u00e5nd och h\u00f6ga bullerniv\u00e5er var detta inte m\u00f6jligt.<\/p>\n En sammanst\u00e4llning av statistik fr\u00e5n SCB visar att 23 procent av e-handelns anst\u00e4llda \u00e4r utikesf\u00f6dda och p\u00e5 stora lager \u00e4r andelen h\u00f6gre, 32 procent. Enligt Klara Rystr\u00f6m kan detta f\u00f6rklaras med f\u00f6retagens behov av billig och l\u00e4ttkontrollerad arbetskraft.<\/p>\n \u2013 H\u00e5rt arbete p\u00e5 e-handelslager kan vara en strategi f\u00f6r den som \u00e4r i behov av fast anst\u00e4llning f\u00f6r att f\u00e5 permanent uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd i Sverige, s\u00e4ger Klara Rydstr\u00f6m.<\/p>\n Ett av de studerade f\u00f6retagen hade som krav att alla skulle prata svenska p\u00e5 arbetsplatsen. Kunskaper i svenska spr\u00e5ket beskrevs som viktigt f\u00f6r att kunna avancera fr\u00e5n lagergolvet till h\u00f6gre positioner och f\u00f6r att kunna s\u00f6ka sig till andra jobb, utanf\u00f6r lagret. Men lagerarbetarna erbj\u00f6ds inte n\u00e5gon spr\u00e5kutbildning. Enligt Klara Rydstr\u00f6m \u00e4r spr\u00e5kpolicyn rasifierande; den blir en form av kontroll av lagerarbetare som inte har svenska som modersm\u00e5l och f\u00f6rst\u00e4rker oj\u00e4mlikheten mellan dem och svensktalande chefer och lagerarbetare. <\/p>\n Studien som ligger till grund f\u00f6r avhandlingen \u00e4r del av ett st\u00f6rre forskningsprojekt som gjorts tillsammans med forskare vid H\u00f6gskolan i G\u00e4vle, Handel 4.0? Arbetsmilj\u00f6 och oj\u00e4mlikhet i e-handeln<\/a> <\/strong>med finansiering av FORTE.<\/p>\n