{"id":9490,"date":"2025-01-16T11:01:00","date_gmt":"2025-01-16T10:01:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/lulea\/blog\/2025\/01\/16\/svavel-och-kyla-mindre-avgorande-for-dinosauriernas-dod\/"},"modified":"2025-01-16T11:01:00","modified_gmt":"2025-01-16T10:01:00","slug":"svavel-och-kyla-mindre-avgorande-for-dinosauriernas-dod","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/blog\/2025\/01\/16\/svavel-och-kyla-mindre-avgorande-for-dinosauriernas-dod\/","title":{"rendered":"Svavel och kyla mindre avg\u00f6rande f\u00f6r dinosauriernas d\u00f6d"},"content":{"rendered":"<p><\/p>\n<div>\n<p><strong>Svavel i atmosf\u00e4ren spelade en mindre roll f\u00f6r dinosauriernas utd\u00f6ende \u00e4n vad tidigare ber\u00e4kningar uppskattat. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications. Forskarna har funnit att m\u00e4ngden svavel i atmosf\u00e4ren efter asteroidnedslaget var fem g\u00e5nger mindre \u00e4n vad man tidigare trott. Sannolikt innebar det en mindre drastisk avkylning av klimatet, vilket kan f\u00f6rklara varf\u00f6r d\u00e4ggdjuren \u00f6verlevde. <\/strong><\/p>\n<p>F\u00f6r omkring 66 miljoner \u00e5r sedan slog en 10\u201315 kilometer stor asteroid ner p\u00e5 Yucatanhalv\u00f6n i n\u00e4ra staden Chicxulub i nuvarande Mexiko. Nedslaget ledde till en katastrof f\u00f6r den tidens v\u00e4xter och djur. Stora m\u00e4ngder damm, sot och svavel sk\u00f6ts upp i atmosf\u00e4ren vilket orsakade global kyla och m\u00f6rker under n\u00e5gra \u00e5r. 75 procent av jordens arter dog ut och h\u00e4ndelsen innebar slutet p\u00e5 dinosauriernas tid. <\/p>\n<p>Svavelutsl\u00e4pp in i atmosf\u00e4ren resulterar i l\u00e4gre temperaturer. En drastisk global temperaturs\u00e4nkning p\u00e5 grund av stora m\u00e4ngder svavelutsl\u00e4pp har l\u00e4nge setts som den fr\u00e4msta orsaken f\u00f6r dinosaurernas d\u00f6d, tills nu.<\/p>\n<p>\u2013 F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur mycket temperaturen sj\u00f6nk och hur l\u00e4nge det tog innan klimatet \u00e5terh\u00e4mtade sig s\u00e5 m\u00e5ste vi ha ett p\u00e5litligt v\u00e4rde p\u00e5 den totala m\u00e4ngden svavel som sl\u00e4pptes ut i samband med nedslaget, s\u00e4ger Katerina Rodiouchkina, postdoktor vid Lule\u00e5 tekniska universitet och studiens huvudf\u00f6rfattare. <\/p>\n<p>Studien \u00e4r ett internationellt samarbete mellan svenska, belgiska och tyska forskare. Katerina Rodiouchkina gjorde forskningen under sin tid som doktorand vid Ghent University och Vrije Universiteit Brussel i Belgien och \u00e4r numera forskare vid Lule\u00e5 tekniska universitet inom till\u00e4mpad geokemi.<\/p>\n<p>Tidigare har svavelv\u00e4rdet ber\u00e4knats via simuleringar av nedslaget och uppskattningar av svavelhalten i marken d\u00e4r asteroiden slog ned, vilket har resulterat i kraftigt varierade v\u00e4rden. Nu har forskare anv\u00e4nt ett nytt s\u00e4tt att uppskatta m\u00e4ngden svavel i atmosf\u00e4ren efter nedslaget. <\/p>\n<p>\u2013 I st\u00e4llet f\u00f6r att bara fokusera p\u00e5 sj\u00e4lva nedslaget, valde vi att titta p\u00e5 vad som h\u00e4nde efter\u00e5t. Svavlet som frigjordes fr\u00e5n nedslagsplatsen och hamnade i atmosf\u00e4ren spreds \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Det f\u00f6ll till slut tillbaka till jordens yta under m\u00e5nader eller till och med \u00e5r efter nedslaget. Detta svavel identifierade och analyserade vi i sediment p\u00e5 flera platser runt jorden f\u00f6r att uppskatta den totala m\u00e4ngden svavel som hamnade i atmosf\u00e4ren efter asteroidnedslaget, s\u00e4ger Katerina Rodiouchkina.<\/p>\n<p>Den nya studien visar att svavelhalten i atmosf\u00e4ren efter nedslaget var fem g\u00e5nger mindre \u00e4n tidigare ber\u00e4knat. Damm och sot i atmosf\u00e4ren har mindre temperaturp\u00e5verkan \u00e4n svavel, men andra nyliga studier har visat att de d\u00e4remot har stor p\u00e5verkan p\u00e5 infl\u00f6det av ljus och d\u00e4rmed p\u00e5 all v\u00e4xtlighet p\u00e5 jorden. Fem g\u00e5nger mindre svavelm\u00e4ngd i atmosf\u00e4ren \u00e4n tidigare uppskattningar tyder p\u00e5 att det snarare var bristen p\u00e5 ljus som ledde till massutrotningen \u00e4n temperaturen. <\/p>\n<p>\u2013 Under v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid har man trott att temperaturnedg\u00e5ngen var avg\u00f6rande, men v\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att det troligen inte blev s\u00e5 kallt som tidigare klimatstudier har visat. Det st\u00e4mmer ocks\u00e5 b\u00e4ttre med att s\u00e5 pass m\u00e5nga arter \u00e4nd\u00e5 \u00f6verlevde, vilket gjorde att d\u00e4ggdjuren hade chans att utvecklas och att vi m\u00e4nniskor finns p\u00e5 jorden i dag, s\u00e4ger Katerina Rodiouchkina.<\/p>\n<p><strong>L\u00e4s mer:<\/strong><\/p>\n<p>Artikeln \u201c<a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41467-024-55145-6\" rel=\"nofollow\">Reduced contribution of sulfur to the mass extinction associated with the Chicxulub impact event<\/a>\u201d \u00e4r publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.<\/p>\n<p><strong>Kontakt:<\/strong><\/p>\n<p>Katerina Rodiouchkina, postdoktor i till\u00e4mpad geokemi vid Lule\u00e5 tekniska universitet. (Pratar svenska och engelska.)<br \/><a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/mailto:katerina.rodiouchkina@ltu.se\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">katerina.rodiouchkina@ltu.se <\/a><br \/>073-047 29 00<\/p>\n<p>Steven Goderis, professor vid Vrije Universiteit Brussel. (Pratar nederl\u00e4ndska och engelska)<br \/><a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/mailto:Steven.goderis@vub.be\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">Steven.goderis@vub.be<\/a><br \/>+32 473982917<\/p>\n<p>Frank Vanhaecke, professor vid Ghent University. (Pratar nederl\u00e4ndska och engelska)  <br \/><a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/mailto:frank.vanhaecke@ugent.be\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">frank.vanhaecke@ugent.be<\/a><br \/>+32 92644848<\/p>\n<\/div>\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/lulea_tekniska_universitet\/pressreleases\/svavel-och-kyla-mindre-avgoerande-foer-dinosauriernas-doed-3364003?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=Subscription&#038;utm_content=current_news target=\"_blank\"\">Klicka h\u00e4r &#8211; l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a><br \/>\n<br \/>\nK\u00e4lla: LTU (Lule\u00e5 Tekniska Universitet)<br \/>\n&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Svavel i atmosf\u00e4ren spelade en mindre roll f\u00f6r dinosauriernas utd\u00f6ende \u00e4n vad tidigare ber\u00e4kningar uppskattat. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications. Forskarna har funnit att m\u00e4ngden svavel i atmosf\u00e4ren efter asteroidnedslaget var fem g\u00e5nger mindre \u00e4n vad man tidigare trott. Sannolikt innebar det en mindre drastisk avkylning av klimatet, vilket kan f\u00f6rklara [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":91,"featured_media":9491,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[73,14],"tags":[],"class_list":["post-9490","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ltu","category-naringsliv"],"acf":[],"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9490","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/91"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9490"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9490\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9491"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9490"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9490"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/lulea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9490"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}