{"id":2391,"date":"2026-10-21T07:46:00","date_gmt":"2026-10-21T07:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/ostersund\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-nacken-harjade-i-ostersund\/"},"modified":"2026-10-21T07:46:00","modified_gmt":"2026-10-21T07:46:00","slug":"laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-nacken-harjade-i-ostersund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/ostersund\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-nacken-harjade-i-ostersund\/","title":{"rendered":"L\u00e4skiga sagor och sedesl\u00e4rande historier \u2013 n\u00e4cken h\u00e4rjade i \u00d6stersund"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Tomtar och troll, drakar och d\u00f6da som g\u00e5r igen. Sverige \u00e4r fullt av s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga varelser, och m\u00e5nga av dem finns beskrivna lokalt. En s\u00e4gen om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen skrevs ner \u00e5r 1955 i \u00d6stersund.<\/p>\n

Det finns 11\u00a0548 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen
\nnedtecknade i Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke<\/a>. <\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de \u00e4ldsta \u00e4r daterade s\u00e5 tidigt som 1839.
\nVarelserna kunde orsaka olycka f\u00f6r vanligt folk, men ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till i vardagen f\u00f6r den som hade rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.<\/p>\n

<\/p>\n

I \u00d6stersunds kommun finns f\u00e5 nedtecknade s\u00e4gner. Det betyder inte att ber\u00e4ttelserna inte f\u00f6rekom h\u00e4r, utan beror
\nsannolikt p\u00e5 att de inte har samlats in eller \u00e4nnu inte har digitaliserats.
\nI Isofs arkiv finns \u00e4nnu m\u00e5nga ber\u00e4ttelser som inte har digitaliserats, men som ibland g\u00e5r att l\u00e4sa i inscannade dokument.<\/p>\n

Det finns hittills en s\u00e4gen i databasen som kan kopplas till \u00d6stersunds kommun. Den handlar om vattenv\u00e4sen. <\/p>\n

I Brunflo socken<\/strong> ber\u00e4ttades det \u00e5r 1955 om vattenv\u00e4sen. N\u00e4cken satt naken i forsar och b\u00e4ckar och spelade fiol. Han kunde l\u00e4ra ut sin musik, men ocks\u00e5 locka ner m\u00e4nniskor i vattnet. B\u00e4ckah\u00e4sten var en vit h\u00e4st som red ner i sj\u00f6n med den som satt upp p\u00e5 den, och i hav och sj\u00f6ar fanns havsfrun och sj\u00f6r\u00e5et. S\u00e4gnerna varnar ofta f\u00f6r att drunkna.<\/p>\n

P\u00e5 \u00f6stra stranden, d\u00e4r Storsj\u00f6n nu ligger, stodo tv\u00e5 k\u00e4rringar och kokade n\u00e5got i varsin gryta. Vad det skulle bli visste ingen, men ett hemskt ljud h\u00f6rdes ibland ur grytorna. Efter m\u00e5nga veckors kokning r\u00e5kade grytorna i svallning, och pl\u00f6tsligt exploderade de. Ur den ena kom en kropp med katthuvud och ur den andra en v\u00e4ldig orm. De omslingrade varandra och blev ett djur. Genom explotionen spr\u00e4ngdes ett stort gruvligt djup, som fylldes med vattnet ur grytorna. Det blev Storsj\u00f6n. I denna sj\u00f6 v\u00e4ltrade sig nu odjuret. Det spridde skr\u00e4ck omkring sig men syntes endast vissa tider eller \u00e5r. Det v\u00e4xte s\u00e5 att det till slut omsl\u00f6t \u00f6n i sj\u00f6ns mitt, s\u00e5 att det kunde bita sig i stj\u00e4rten. \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s forts\u00e4ttningen hos Isof<\/a><\/p>\n

Platsen har betydelse<\/h2>\n

Isofs arkiv inneh\u00e5ller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att digitalisera.
\nDe 11\u00a0548 s\u00e4gner som vi utg\u00e5r fr\u00e5n i den h\u00e4r artikeln st\u00e5r bara f\u00f6r en br\u00e5kdel av allt material. <\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt V\u00e4stsverige som \u00e4r \u00f6verrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det p\u00e5 att digitaliseringen utvecklades
\nvid myndighetens arkiv i G\u00f6teborg, som historiskt har fokuserat p\u00e5 v\u00e4stsvenska folkminnen.<\/p>\n

\u2013 Arkivet h\u00e4r i Uppsala \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 stort, men vi har knappt b\u00f6rjat digitalisera det materialet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i sj\u00e4lva folktron, ber\u00e4ttar Tommy Kuusela.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r de underjordiska. Det handlar om v\u00e4sen som lever som m\u00e4nniskor, f\u00f6der barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast \u00e4r osynliga och lever under jorden,
\nn\u00e4ra m\u00e4nniskan. I Norrland \u00e4r de ofta stora som m\u00e4nniskor, medan de i s\u00f6dra Sverige oftare beskrivs som sm\u00e5 pysslingar.<\/p>\n

De underjordiska kunde ocks\u00e5 ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra ben\u00e4mningar anv\u00e4ndes l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

I de digitaliserade s\u00e4gner som g\u00e5r att knyta till Norrland \u00e4r det just vittrorna som dominerar.
\nI \u00c5ngermanland, H\u00e4lsingland och H\u00e4rjedalen handlar fler av de registrerade s\u00e4gnerna om dem \u00e4n om n\u00e5got annat v\u00e4sen.<\/p>\n

L\u00e4ngs kusterna \u00e4r det i materialet n\u00e5got vanligare med sp\u00f6ken \u00e4n i inlandet.
\nEn m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r ber\u00e4ttelserna om drunknade sj\u00f6m\u00e4n och fiskare som inte f\u00e5tt n\u00e5gon grav och d\u00e4rf\u00f6r sades g\u00e5 igen.<\/p>\n

S\u00e4gner om sp\u00f6ken och gastar, f\u00f6ljt av troll och j\u00e4ttar, \u00e4r vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Folktron lever vidare<\/h2>\n

Men s\u00e4gnerna handlade inte bara om skr\u00e4mmande varelser. De kunde ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin omgivning och s\u00e4tta upp regler f\u00f6r hur man skulle bete sig.<\/p>\n

\u2013 Det man kan s\u00e4ga \u00e4r att s\u00e4gnerna ofta anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rklara sin omgivning. Det som var of\u00f6rklarligt f\u00f6rklarade man genom folktron, s\u00e4ger Tommy Kuusela.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r g\u00e5rdstomten, som f\u00f6rekommer i stora delar av Norden.
\nHan tog hand om djuren och s\u00e5g till att ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden. Den som missk\u00f6tte sina sysslor kunde straffas. Men p\u00e5 Island saknas de h\u00e4r historierna helt,
\neftersom man inte har bondg\u00e5rdar p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rmed inget behov av en g\u00e5rdstomte. <\/p>\n

Och de \u00f6vernaturliga ber\u00e4ttelserna h\u00e4nger kvar \u00e4n i dag \u2013 men i modifierad form. <\/p>\n

Under h\u00f6sten har till exempel skr\u00e4ckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga p\u00e5 sociala medier.
\nInl\u00e4ggen spred falska rykten<\/a>
\nom att den v\u00e4lk\u00e4nda barnboksfiguren befann sig vid, eller var p\u00e5 v\u00e4g till, olika skolor och att n\u00e5got hemskt skulle intr\u00e4ffa d\u00e4r.<\/p>\n

Tommy Kuusela ser likheter med \u00e4ldre tiders folktro.
\nF\u00f6rr var skogarna och naturen fyllda av ok\u00e4nda v\u00e4sen. I dag kan skr\u00e4ckber\u00e4ttelserna i st\u00e4llet spridas genom internet.<\/p>\n

\u2013 Katten i hatten \u00e4r ju uppenbart \u00f6vernaturlig, men i de h\u00e4r klippen och i barnens f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld s\u00e5 blir den levande.
\nOch d\u00e5 blir f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00e4dda f\u00f6r att det ska h\u00e4nda saker. <\/p>\n

Han j\u00e4mf\u00f6r med de stora clownlarmen som spreds \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6r omkring tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De var bara aktiva n\u00e4r det var m\u00f6rkt och d\u00f6k upp p\u00e5 alla m\u00f6jliga konstiga platser.
\nPolisen \u00e5kte p\u00e5 j\u00e4ttem\u00e5nga larm men hittade inga clowner.<\/p>\n