{"id":2389,"date":"2026-10-21T09:46:00","date_gmt":"2026-10-21T07:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/pajala\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-sa-talade-man-om-vasen-i-pajala\/"},"modified":"2026-10-21T09:46:00","modified_gmt":"2026-10-21T07:46:00","slug":"laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-sa-talade-man-om-vasen-i-pajala","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/pajala\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-sa-talade-man-om-vasen-i-pajala\/","title":{"rendered":"L\u00e4skiga sagor och sedesl\u00e4rande historier \u2013 s\u00e5 talade man om v\u00e4sen i Pajala"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Tomtar och troll, drakar och d\u00f6da som g\u00e5r igen. Sverige \u00e4r fullt av s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga varelser, och m\u00e5nga av dem finns beskrivna lokalt. Det finns inga s\u00e4gner fr\u00e5n Pajala kommun i Isofs digitala folkminnesarkiv. Men fr\u00e5n resten av l\u00e4net har det ber\u00e4ttats om bland annat troll och j\u00e4ttar.<\/p>\n

Det finns 11\u00a0548 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen
\nnedtecknade i Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke<\/a>. <\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de \u00e4ldsta \u00e4r daterade s\u00e5 tidigt som 1839.
\nVarelserna kunde orsaka olycka f\u00f6r vanligt folk, men ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till i vardagen f\u00f6r den som hade rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.<\/p>\n

<\/p>\n

I Pajala kommun har vi inte hittat n\u00e5gra s\u00e4gner hos Isof.
\nDet betyder inte att ber\u00e4ttandet inte f\u00f6rekom h\u00e4r, utan beror sannolikt p\u00e5 att de \u00e4nnu inte har samlats in
\neller digitaliserats. <\/p>\n

I Norrbottens l\u00e4n som helhet finns d\u00e4remot 20 s\u00e4gner, nedtecknade mellan 1925 och 1949.
\nFlest handlar om troll och j\u00e4ttar.<\/p>\n

I Pite\u00e5 socken<\/strong> ber\u00e4ttades det \u00e5r 1925 om troll och j\u00e4ttar. Troll och j\u00e4ttar bodde ofta i berg, stora stenar och i skogar. S\u00e4gner om dessa varelser kan till exempel f\u00f6rklara varf\u00f6r ett stort stenblock eller berg ligger d\u00e4r det ligger \u2013 f\u00f6r att en j\u00e4tte kastat det. Trollen kunde lura in m\u00e4nniskor i berget eller byta ut barn mot sina egna.<\/p>\n

Pite\u00e5 landsf\u00f6rsaml. Lilly Lundstr\u00f6m 1925 Gamla folksagor fr\u00e5n Pite\u00e5-trakten. En gammal saga fr\u00e5n denna bygd \u00e4r sagan om kyrkobygget. Den \u00e4r ganska lik med den saga Tegn\u00e9r ber\u00e4ttar i sin dikt “J\u00e4tten Finn”. Antagligt \u00e4r att v\u00e5rt kyrkobygges saga ursprungligen haft en annan form, men genom tiderna s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ndrats. Den lyder s\u00e5: Sagan om kyrkobygget. Det var en f\u00f6rskr\u00e4ckligt ful j\u00e4ttegubbe, som bodde p\u00e5 berget Kalahatten. Till lynnet var han godmodig och ofredade d\u00e4rf\u00f6r inte alls m\u00e4nniskorna d\u00e4romkring. Men fast\u00e4n han var vida k\u00e4nd, var det ingen som visste hans r\u00e4tta namn. S\u00e4rskilt var han ber\u00f6md f\u00f6r att vara en skicklig byggm\u00e4stare. N\u00e4r sockenkyrkan i b\u00f6rjan av 1400-talet skulle flyttas fr\u00e5n Kyrkbyn till \u00d6jebyn, var det n\u00e5gon, som f\u00f6reslog, att nog skulle j\u00e4tten kunna bygga upp kyrkan \u00e5t dem. Ib\u00f6rjan voro inte m\u00e5nga villiga att bedja honom d\u00e4rom, d\u00e4rf\u00f6r att j\u00e4tten var en hedning, och det var ju ett tempel, som skulle uppf\u00f6ras. Men det var inte l\u00e4tt att f\u00e5 n\u00e5gon annan byggm\u00e4stare, och allmogen enades d\u00e4rf\u00f6r om att bedja j\u00e4tten bygga kyrkan \u00e5t dem. \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s forts\u00e4ttningen hos Isof<\/a> ( sida 1 av 9 i volymen)<\/p>\n

S\u00e4gnerna kunde ocks\u00e5 handla om sp\u00f6ken och gastar. Sp\u00f6ken \u00e4r d\u00f6da som inte f\u00e5tt ro. Gastar kunde g\u00e5 igen d\u00e4r n\u00e5gon omkommit, ofta i hus eller vid str\u00e4nder och v\u00e4gar, och mylingar var sj\u00e4lar av barn som d\u00f6dats i hemlighet och d\u00e4rf\u00f6r ropade tills de fick en begravning. Hit h\u00f6r ocks\u00e5 lyktgubbarna, ljus som syntes \u00f6ver myrar om natten och som sades vara d\u00f6da som flyttat gr\u00e4nsstenar medan de levde. M\u00e5nga d\u00f6da kom tillbaka f\u00f6r att st\u00e4lla n\u00e5got till r\u00e4tta. Den h\u00e4r ber\u00e4ttades i Pite\u00e5 stad<\/strong> \u00e5r 1925:<\/p>\n

Den h\u00e4r s\u00e4gnen har h\u00e4nt i byn V\u00e4sterlansj\u00f6 i Arl\u00f6vs socker, \u00c5ngermanland i b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet. Det var en gumma, som hade gjort upp med den onde att om denne gjorde henne och hennes man rika, skulle den onde i geng\u00e4ld f\u00e5 sm\u00f6r av gumman varje g\u00e5ng hon k\u00e4rnade. Bondfamiljen var barnl\u00f6s. Men de hade tagit en sl\u00e4kting till gumman som fosterbarn. Gubben, dottern och tj\u00e4narna m\u00e4rkte flera g\u00e5nger att n\u00e4r gumman k\u00e4rnade sm\u00f6r, tog hon ett sm\u00f6rstycke och trillade det runt. Ett s\u00e5dant sm\u00f6rstycke kallades “sm\u00f6rkl\u00e4nning”. Sm\u00f6rstycket lade hon p\u00e5 en tr\u00e4tallrik, och bar in det i en kammare. Sm\u00f6ret f\u00f6rsvann fr\u00e5n tallriken, men ingen f\u00f6rstod var det tagit v\u00e4gen. En dag n\u00e4r gumman hade k\u00e4rnat, trillade hon en “sm\u00f6rkl\u00e4n- ning” och bad fosterdottern b\u00e4ra in den i kammaren. Hon hade inte tid sj\u00e4lv. Gumman sade till flickan, att hon fick inte titta efter sig i d\u00f6rren, n\u00e4r hon gick ut fr\u00e5n kammaren. Men flickan var nyfiken som alla barn och v\u00e4nde sig om i d\u00f6rren. D\u00e5 fick hon se en stor, svart karl utan huvud sitta vid bordet. Han hade stora, l\u00e5nga klor p\u00e5 h\u00e4nderna. Klorna h\u00f6gg han i sm\u00f6ret. \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s forts\u00e4ttningen hos Isof<\/a> ( sida 1 av 20 i volymen)<\/p>\n

De kallas ocks\u00e5 vittror och levde osynliga under jorden, ofta rakt under g\u00e5rden. Den som h\u00e4llde ut hett vatten eller byggde p\u00e5 fel plats kunde bli sjuk. De kunde ocks\u00e5 byta ut ett od\u00f6pt barn mot ett av sina egna, en bortbyting. S\u00e5 h\u00e4r kunde det l\u00e5ta n\u00e4r man i Jokkmokks socken<\/strong> ber\u00e4ttade om dem \u00e5r 1933:<\/p>\n

Min farmor hon tj\u00e4na en g\u00e5ng i Jokkmokk-trakten, \u00e5 d\u00e4r h\u00f6rde hon talas om en piga, som en dag fann en poda i lag\u00e5rn. \u00c5 hon tog ett r\u00f6tt band \u00e5 kn\u00f6t om benet p\u00e5 podan \u00e5 sa: “N\u00e4r du f\u00e5r sm\u00e5folk, s\u00e5 ska ja vara med.” Pigan s\u00e5g, att tiden snart va inne f\u00f6r podan. En dag kom en “m\u00f6kare” till pigan \u00e5 ba henne komma till dom, f\u00f6r hustrun kunde inte f\u00e5 barne, f\u00f6r de va bunde ett r\u00f6tt band om ben p\u00e5 henne. \u00e5 d\u00e5 pigan kom dit va b\u00e5de podan och m\u00f6karen i m\u00e4nniskoskepnad. Pigan tog bort bande s\u00e5 kvinnan skulle kunna f\u00f6da. D\u00e5 sa hon till henne, att d\u00e5 hon kom hem, s\u00e5 skulle hon g\u00e5 p\u00e5 vebacken, \u00e5 plocka […] \u00e5 l\u00e4gge i spisen p\u00e5 kv\u00e4llen, \u00e5 p\u00e5 morron skulle hon sj\u00e4lv stiga opp \u00e5 g\u00f6ra eld , s\u00e5 skulle hon f\u00e5 sin bel\u00f6ning. Pigan gjorde s\u00e5, \u00e5 p\u00e5 morron d\u00e5 hon skulle g\u00f6ra eld i spisen, va de […] pengar ist\u00e4llet f\u00f6r […]. Hur de underjordiska hade de hos sej fick hon inte tala om.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

Fler ber\u00e4ttelser om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen fr\u00e5n Norrbottens l\u00e4n <\/figcaption>
All data har h\u00e4mtats fr\u00e5n Isofs arkivtj\u00e4nst samt S\u00e4genkartan<\/p>\n
\n
\nKopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n
\n

Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n

I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n

Platsen har betydelse<\/h2>\n

Isofs arkiv inneh\u00e5ller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att digitalisera.
\nDe 11\u00a0548 s\u00e4gner som vi utg\u00e5r fr\u00e5n i den h\u00e4r artikeln st\u00e5r bara f\u00f6r en br\u00e5kdel av allt material. <\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt V\u00e4stsverige som \u00e4r \u00f6verrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det p\u00e5 att digitaliseringen utvecklades
\nvid myndighetens arkiv i G\u00f6teborg, som historiskt har fokuserat p\u00e5 v\u00e4stsvenska folkminnen.<\/p>\n

\u2013 Arkivet h\u00e4r i Uppsala \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 stort, men vi har knappt b\u00f6rjat digitalisera det materialet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i sj\u00e4lva folktron, ber\u00e4ttar Tommy Kuusela.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r de underjordiska. Det handlar om v\u00e4sen som lever som m\u00e4nniskor, f\u00f6der barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast \u00e4r osynliga och lever under jorden,
\nn\u00e4ra m\u00e4nniskan. I Norrland \u00e4r de ofta stora som m\u00e4nniskor, medan de i s\u00f6dra Sverige oftare beskrivs som sm\u00e5 pysslingar.<\/p>\n

De underjordiska kunde ocks\u00e5 ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra ben\u00e4mningar anv\u00e4ndes l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

I de digitaliserade s\u00e4gner som g\u00e5r att knyta till Norrland \u00e4r det just vittrorna som dominerar.
\nI \u00c5ngermanland, H\u00e4lsingland och H\u00e4rjedalen handlar fler av de registrerade s\u00e4gnerna om dem \u00e4n om n\u00e5got annat v\u00e4sen.<\/p>\n

L\u00e4ngs kusterna \u00e4r det i materialet n\u00e5got vanligare med sp\u00f6ken \u00e4n i inlandet.
\nEn m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r ber\u00e4ttelserna om drunknade sj\u00f6m\u00e4n och fiskare som inte f\u00e5tt n\u00e5gon grav och d\u00e4rf\u00f6r sades g\u00e5 igen.<\/p>\n

S\u00e4gner om sp\u00f6ken och gastar, f\u00f6ljt av troll och j\u00e4ttar, \u00e4r vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Folktron lever vidare<\/h2>\n

Men s\u00e4gnerna handlade inte bara om skr\u00e4mmande varelser. De kunde ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin omgivning och s\u00e4tta upp regler f\u00f6r hur man skulle bete sig.<\/p>\n

\u2013 Det man kan s\u00e4ga \u00e4r att s\u00e4gnerna ofta anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rklara sin omgivning. Det som var of\u00f6rklarligt f\u00f6rklarade man genom folktron, s\u00e4ger Tommy Kuusela.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r g\u00e5rdstomten, som f\u00f6rekommer i stora delar av Norden.
\nHan tog hand om djuren och s\u00e5g till att ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden. Den som missk\u00f6tte sina sysslor kunde straffas. Men p\u00e5 Island saknas de h\u00e4r historierna helt,
\neftersom man inte har bondg\u00e5rdar p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rmed inget behov av en g\u00e5rdstomte. <\/p>\n

Och de \u00f6vernaturliga ber\u00e4ttelserna h\u00e4nger kvar \u00e4n i dag \u2013 men i modifierad form. <\/p>\n

Under h\u00f6sten har till exempel skr\u00e4ckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga p\u00e5 sociala medier.
\nInl\u00e4ggen spred falska rykten<\/a>
\nom att den v\u00e4lk\u00e4nda barnboksfiguren befann sig vid, eller var p\u00e5 v\u00e4g till, olika skolor och att n\u00e5got hemskt skulle intr\u00e4ffa d\u00e4r.<\/p>\n

Tommy Kuusela ser likheter med \u00e4ldre tiders folktro.
\nF\u00f6rr var skogarna och naturen fyllda av ok\u00e4nda v\u00e4sen. I dag kan skr\u00e4ckber\u00e4ttelserna i st\u00e4llet spridas genom internet.<\/p>\n

\u2013 Katten i hatten \u00e4r ju uppenbart \u00f6vernaturlig, men i de h\u00e4r klippen och i barnens f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld s\u00e5 blir den levande.
\nOch d\u00e5 blir f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00e4dda f\u00f6r att det ska h\u00e4nda saker. <\/p>\n

Han j\u00e4mf\u00f6r med de stora clownlarmen som spreds \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6r omkring tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De var bara aktiva n\u00e4r det var m\u00f6rkt och d\u00f6k upp p\u00e5 alla m\u00f6jliga konstiga platser.
\nPolisen \u00e5kte p\u00e5 j\u00e4ttem\u00e5nga larm men hittade inga clowner.<\/p>\n