{"id":820,"date":"2024-04-08T11:01:24","date_gmt":"2024-04-08T09:01:24","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/pajala\/blog\/2024\/04\/08\/har-ar-de-storsta-utslapparna-i-norrbotten\/"},"modified":"2024-04-08T11:01:24","modified_gmt":"2024-04-08T09:01:24","slug":"har-ar-de-storsta-utslapparna-i-norrbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/pajala\/blog\/2024\/04\/08\/har-ar-de-storsta-utslapparna-i-norrbotten\/","title":{"rendered":"H\u00e4r \u00e4r de st\u00f6rsta utsl\u00e4pparna i Norrbotten"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Industrins utsl\u00e4pp minskade under 2023, men l\u00e5ngsamt, visar nya siffror fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket.
\nMinskningen var mindre \u00e4n \u00e5ret innan. Samtidigt \u00e4r de lokala variationerna \u00e4r stora. I Norrbottens l\u00e4n har utsl\u00e4ppen rent av \u00f6kat n\u00e5got.I Norrbottens l\u00e4n har det bara skett en obetydlig minskning.<\/p>\n

Industrin st\u00e5r f\u00f6r mer \u00e4n en tredjedel av Sveriges utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, och Norrbottensindustrierna sl\u00e4ppte ut v\u00e4xthusgaser motsvarande omkring fyra miljoner ton koldioxid under \u00e5r 2023. Det \u00e4r ungef\u00e4r lika mycket som \u00e5ret innan. <\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Den enskilt st\u00f6rsta utsl\u00e4pparen i Norrbottens l\u00e4n var SSAB EMEA<\/em>, med SSAB EMEA Lule\u00e5<\/em>. Anl\u00e4ggningen stod ensam f\u00f6r omkring fyra femtedelar av l\u00e4nets samlade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Deras utsl\u00e4pp \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n \u00e5ret innan. SSAB \u00e4r ocks\u00e5 den i s\u00e4rsklass st\u00f6rsta enskilda utsl\u00e4pparen i hela landet, i kraft av sin storlek som st\u00e5ltillverkare.<\/p>\n

I datan \u00f6ver industriutsl\u00e4pp saknas utsl\u00e4pp fr\u00e5n f\u00f6rbr\u00e4nning av biobr\u00e4nslen, och en del annan verksamhet som \u00e4r undantagen fr\u00e5n EU:s utsl\u00e4ppshandel.<\/p>\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
De tio st\u00f6rsta utsl\u00e4pparna i Norrbottens l\u00e4n (ton CO\u2082-ekvivalenter)<\/caption>\n
Anl\u00e4ggning<\/th>\n\u00c4gare<\/th>\nUtsl\u00e4pp<\/th>\nSektor<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
SSAB EMEA Lule\u00e5<\/th>\nSSAB EMEA<\/td>\n3\u00a0145\u00a0630<\/td>\nJ\u00e4rn- och st\u00e5lindustri<\/td>\n<\/tr>\n
LKAB Kiruna<\/th>\nLuossavaara Kirunavaara<\/td>\n405\u00a0579<\/td>\n\u00d6vrig industri<\/td>\n<\/tr>\n
LKAB Svappavaara<\/th>\nLuossavaara Kirunavaara<\/td>\n107\u00a0791<\/td>\n\u00d6vrig industri<\/td>\n<\/tr>\n
Lule\u00e5 kalkverk<\/th>\nSMA Mineral<\/td>\n91\u00a0775<\/td>\nMineralindustri (exkl. metaller)<\/td>\n<\/tr>\n
LKAB Malmberget<\/th>\nLuossavaara Kirunavaara<\/td>\n87\u00a0402<\/td>\n\u00d6vrig industri<\/td>\n<\/tr>\n
V\u00e4rmeverket<\/th>\nBodens Energi<\/td>\n72\u00a0050<\/td>\nEl och fj\u00e4rrv\u00e4rme<\/td>\n<\/tr>\n
Kiruna Kraftv\u00e4rmeverk<\/th>\nKiruna Kraft<\/td>\n25\u00a0296<\/td>\nEl och fj\u00e4rrv\u00e4rme<\/td>\n<\/tr>\n
HVC2 Aronstorp<\/th>\nLule\u00e5 Energi<\/td>\n15\u00a0636<\/td>\nEl och fj\u00e4rrv\u00e4rme<\/td>\n<\/tr>\n
Smurfit Kappa Kraftliner Pite\u00e5<\/th>\nSmurfit Kappa Kraftliner Pite\u00e5<\/td>\n10\u00a0405<\/td>\nPappers- och massaindustri samt tryckerier<\/td>\n<\/tr>\n
SCA Munksund<\/th>\nSCA Munksund<\/td>\n9\u00a0205<\/td>\nPappers- och massaindustri samt tryckerier<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n
\n
\nKopiera tabellen<\/summary>\n
\n

Kopiera tabellen som:<\/p>\n

Olika publiceringsverktyg hanterar tabeller olika.
\nI vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.
Kontakta g\u00e4rna oss om ditt publiceringsverktyg kr\u00e4ver ett format som inte finns med h\u00e4r!<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n

Liten minskning i landet som helhet <\/h3>\n

Industrins utsl\u00e4pp st\u00e5r f\u00f6r knappt 40 procent av de v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp som sker i Sverige
\n(de s\u00e5 kallade territoriella utsl\u00e4ppen). Landets industriutsl\u00e4pp har sakta minskat de senaste decennierna,
\nfr\u00e5n en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit l\u00e5ngsam, med undantag f\u00f6r en kraftig nerg\u00e5ng
\ntill f\u00f6ljd av covid 19-pandemin 2020.<\/p>\n

Under 2021 studsade utsl\u00e4ppen tillbaka, f\u00f6r att sedan v\u00e4nda ner igen.
\nF\u00f6rra \u00e5rets minskning finns till stor del inom fj\u00e4rrv\u00e4rmesektorn, och kan enligt Naturv\u00e5rdsverkets analys<\/a>
\ndelvis f\u00f6rklaras av att l\u00e4gre elpriser ledde till mindre anv\u00e4ndande av fossila reservkraftsanl\u00e4ggningar.<\/p>\n