Trots allt färre födda – här har barnen blivit fler i Piteå

De senaste åren det fötts ovanligt få barn i Sverige. Här är områdena i Piteå där antalet barn har minskat – och ökat.

Det föds färre barn i Piteå. Vid årsskiftet fanns 2 040 personer mellan noll och fyra år i kommunen, vilket är 125 barn – eller 6 procent – färre än vid årsskiftet 2020.
Under åren 2020–2024 föddes 1 516 barn i Piteå, att jämföra med 1 643 barn under perioden 2016–2020 – en minskning med 8 procent.

Därmed följer Piteå mönstret i riket som helhet, där SCB under flera år har rapporterat om sjunkande födelsetal.

Ladda ner i fler format

Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.

Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.

Men ljudet av lekande barn har inte avtagit överallt i kommunen. I Svartudden-Strömnäs-Pitholm norra har antalet barn ökat från 156 den 31 december 2020 till 193 på nyårsafton 2024 – en ökning med 24 procent. Nu är sex procent av invånarna här mellan noll och fyra år, vilket gör området till ett av de barntätaste i kommunen.

Lika stor andel barn finns i Bergsviken, Hortlax-Hemlunda-Hemmingsmark, Pite älvdal-Infjärden-Blåsmark och Rosvik.

Samtidigt har antalet barn som är yngre än fyra år minskat i tio av 13 områden i kommunen. Allra mest i området Öjebyn där antalet barn minskat från
225 till 187. Ännu större procentuell minskning syns i Norrfjärden. Där har antalet barn gått från 119 till 91 barn – en minskning med 24 procent.

Färre barn i framtiden

Enligt SCB beräknas befolkningstillväxten bli betydligt lägre de kommande åren. Och i Piteå ser antalet barn ut att minska, enligt SCB kommer antalet 0–4-åringar att pendla mellan omkring 1 740 och omkring 1 960 personer under resten av 2020-talet. Faktum är att gruppen ser ut att bli mindre i de allra flesta kommuner. Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknar med att de sjunkande födelsetalen innebär att efterfrågan på förskoleplatser kommer att minska med motsvarande 800 förskolor och 700 grundskolor i hela landet den kommande tioårsperioden. Under året har kommuner runt om i landet varslat om uppsägningar – just med hänvisning till det vikande barnunderlaget.

– I princip alla kommuner kommer att uppleva betydligt färre barn och det är en ganska snabb förändring. Man måste anpassa verksamheten, se till att man inte sitter med höga lokalkostnader till exempel. Sedan sker det på olika sätt i olika kommuner, men alla kommer att behöva anpassa verksamheten, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Sverige kommer dessutom från en period av kraftig befolkningstillväxt under 2010-talet.

– Det är en extrem förändring. Tittar man tio år bakåt i tiden har antalet 0–19-åringar ökat med 200 000. Tittar man tio år framåt i tiden räknar vi med att gruppen kommer att krympa med 200 000. Det är ett stort skifte – och det är politiskt svåra beslut som behöver tas. De kräver en politisk samsyn och mycket dialog med invånare och den egna organisationen.

Att lägga ner skolor och förskolor, det är sånt man förlorar val på?

– Det är utmanande beslut för det kommer så nära invånarna.

Finns det något kommuner kan göra för att vända utvecklingen?

– Det är två faktorer som påverkar, dels minskad migration, dels minskad fertilitet – som kan bero på många saker. Det är svårt för en enskild kommun att påverka, därför trycker vi på att man måste anpassa sig. Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser.