Upplagekurvorna för morgontidningarna i Norrbotten, som ägs av Norrköpings Tidningar, pekar allt snabbare nedåt. Upplagan för den utdelade printupplagan för Piteå-Tidningen är nere i 5 100 ex. vilket är en minskning med 1 200 ex. från ifjol.
Dagstidningarnas printupplagor har minskat drastiskt de senaste åren. Under 2025 fortsätter trenden och när tidningsstatistiken presenterades i mitten av mars visar det på ett fortsatt tapp för dagstidningarna. I Norrbotten minskar morgontidningen Piteå-Tidningen med 1 200 exemplar (-19%) för printupplagan (exkl. digital och friex) i Tidningsstatistiks (TS) senaste upplagemätning gällande 2025.
Intresset för att prenumerera på dagstidningar har stadigt minskat under flera år. Under 2025 har tappet varit betydligt större än tidigare och morgontidningarna i länet är inget undantag utan man tappar stort i sin printupplaga, det visar siffror från Tidningsstatistik.
Mest äldre som fortfarande har kvar dagstidningen i pappersformat
Det ökade tappet kan tillskrivas att hushållen ser över sina kostnader och prioriterar bort prenumerationer på tidningar och streamingtjänster. Bland de få som fortfarande prenumererar på pappersversionen av dagstidningen är kategorin inom åldersgruppen 65 till 80 år dominerande, cirka 50 procent.
I TS statistik där även den digitala upplagan är inräknad har Piteå-Tidningen idag en upplaga på 11 800 ex. Siffrorna för printupplagan (digitala och friex exkluderad) är för Piteå-Tidningen 5 100 ex. Det är framför allt de senaste 10 till 15 åren som raset hos dagstidningarna tagit fart. Motsvarande siffror för Piteå-Tidningen 2005 var 17 600 ex.
Print byter skepnad – den lokala gratistidningen tar över
Norrköpings Tidningar som äger NSD, Kuriren och Piteå-Tidningen genomför stora förändringar och det är osäkert om och hur printupplagorna av dagstidningarna i Norrbotten lever kvar. Senaste ändringen var halvering av dagar från sex till tre som papperstidningarna delas ut. Utöver vikande printupplagor har även presstödet gjorts om och de stora tidningshusen jobbar kraftigt med att ställa om sina affärsplattformer för att hantera kraftigt minskade bidrag i form av mediestöd från skattebetalarna.
Några som ser annorlunda på saken är de lokala gratistidningarna som känner medvind trots lågkonjunkturen
– Totalt har reklampengarna minskat men annonsörer väljer gratistidningarna i högre utsträckning. Det visar att vi är ett tryggt val och på en lokal marknad så blir effekten av annonsering bra. Vi går mer och mer till att bli ett förstaval och inte något som man väljer bort i tuffare tider, snarare väljer annonsörerna bort annat, säger Peder Gidlund ägare på Norrbotten- och Västerbotten Gratistidning som finns i olika editioner runt om i Norrbotten och Västerbotten.
– Många annonsörer och reklambyråer styr om sin marknadsföring från print och refererar till “tidningsdöden”. Det kan man förstå om man enbart har dagstidningarna i åtanke men den lokala gratistidningen finns kvar starkare än någonsin. Det får man inte glömma bort när man pratar om medieval och marknadsföring. Inte minst visas det av en nyligen genomförd enkätundersökning av Gratistidningarnas förening där den lokala gratistidningen var i topp var kommunmedborgarna ville ta del av lokal information, betonar Peder Gidlund.
EU:s nya förordning EMFA Artikel 25 som styr hur offentliga annonspengar ska hanteras betonar vikten av att nå alla medborgare utan betalväggar och inloggningar. Det stärker print och lokala gratistidningar som öppna, tillgängliga kanaler där alla kan ta del av samhällsinformation. I en tid där mycket innehåll låses in blir det en tydlig konkurrensfördel för fria, lokala medier.
Tidningsstatistik 2025 (TS-upplagor)
Med reservation för felskrivningar.
Källa: Kantar SIFO
