Så många är långtids­arbetslösa i Piteå

Andelen som varit utan arbete i minst ett år i Piteå var ungefär lika stor i juli jämfört med samma månad för ett år sedan. Det visar Arbetsfömedlingens senaste månadsstatistik.

I juli hade 246 Piteåbor varit arbetslösa i minst ett år, vilket är fyra färre än månaden innan. 246 personer motsvarar 1,2 procent av arbetskraften i kommunen – andelen långtidsarbetslösa är ungefär på samma nivå som för ett år sedan.

Antalet som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete utan i minst två år – har minskat jämfört med samma månad för ett år sedan: från 126 till 122, eller 0,6 procent av arbetskraften i juli 2026.

I Haparanda finns länets högsta långtidsarbetslöshet, 2,3 procent, medan Gällivare har lägst (0,6 procent). I Norrbotten som helhet hade 1 493 personer (1,2 procent) varit arbetslösa i minst ett år i juli. Det är lika många som månaden innan.

Totalt i riket hade omkring 149 000 personer varit utan arbete i minst ett år i juli. Det motsvarar 2,8 procent av arbetskraften, vilket är ungefär lika stor andel som för ett år sedan.

Högre andel äldre långtidsarbetslösa

Av de 246 personerna som varit arbetslösa i mer än ett år i Piteå kommun är 75 personer mellan 55 och 66 år och 25 är mellan 18 och 24 år. För den äldre gruppen är andelen arbetslösa 1,6 procent medan den i den yngre gruppen är 1,1 procent. Även i riket som helhet är långtidsarbetslösheten högre i gruppen äldre.

174 av de långtidsarbetslösa i Piteå är födda i Sverige, medan 72 är födda utomlands. Det innebär att långtidsarbetslösheten bland Sverigefödda är 0,9 procent, medan den är fyra gånger så hög – 3,6 procent – bland födda utomlands. Även i riket som helhet är arbetslösheten högre bland utrikesfödda.

Även när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna stora. 62 av de som varit arbetslösa i minst ett år har inte någon gymnasieutbildning, vilket motsvarar en långtidsarbetslöhet på 3,1 procent i den gruppen. Det kan jämföras med 1,1 procent bland dem som gått ut gymnasiet och 0,8 procent bland dem som studerat vidare efter gymnasiet.