{"id":2180,"date":"2025-06-02T09:00:00","date_gmt":"2025-06-02T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com.hemsida.eu\/umea\/blog\/2025\/06\/02\/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo\/"},"modified":"2025-06-02T10:30:28","modified_gmt":"2025-06-02T08:30:28","slug":"lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/blog\/2025\/06\/02\/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo\/","title":{"rendered":"L\u00e4kare k\u00e4mpar med empati i en pressad arbetsmilj\u00f6"},"content":{"rendered":"<p><em>Ett empatiskt bem\u00f6tande i v\u00e5rden \u00e4r viktigt, men ibland utmanande att f\u00e5 till i praktiken. Foto: John\u00e9r bildbyr\u00e5 AB<\/em><\/p>\n<div>\n<h4>Empati ses ofta som en sj\u00e4lvklar och avg\u00f6rande del i m\u00f6tet med patienter \u2013 men verkligheten ser ofta annorlunda ut. I en ny avhandling fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet ber\u00e4ttar l\u00e4kare hur inte bara tidspress utan \u00e4ven utbildningens uppl\u00e4gg och arbetsplatsens kultur kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt att leva upp till idealet.<\/h4>\n<p>I sin avhandling har Johanna von Knorring intervjuat l\u00e4karstudenter, l\u00e4kare och patienter om hur de upplever och f\u00f6rst\u00e5r empati i v\u00e5rden. Resultaten visar att empati \u00e4r n\u00e5got f\u00f6r\u00e4nderligt och relationellt \u2013 och att den p\u00e5verkas av l\u00e5ngt mer \u00e4n enskilda l\u00e4kares vilja eller personlighet.<\/p>\n<p>Deltagarna i studien beskriver empati som n\u00e5got sv\u00e5rt att definiera men samtidigt som en sj\u00e4lvklar del av ett gott v\u00e5rdm\u00f6te. Det handlar om att vara n\u00e4rvarande, lyssna aktivt och m\u00f6ta patienten som en hel m\u00e4nniska \u2013 inte bara som ett sjukdomstillst\u00e5nd. F\u00f6r patienten kan ett empatiskt bem\u00f6tande skapa trygghet, f\u00f6rtroende och \u00f6kad delaktighet i sin egen v\u00e5rd.<\/p>\n<p>Men \u00e4ven om empati lyfts som ett ideal, visar studien hur sv\u00e5rt det kan vara att leva upp till det i praktiken. L\u00e4karstudenter ber\u00e4ttar att empati betonas under utbildningens f\u00f6rsta del, men n\u00e4r de n\u00e5r den kliniska verkligheten m\u00f6ts de av en vardag d\u00e4r tidspress, dokumentationskrav och fokus p\u00e5 det tekniskt-medicinska g\u00f6r det sv\u00e5rare att vara empatiskt n\u00e4rvarande.<\/p>\n<p>\u2013 Det uppst\u00e5r en krock mellan vad man l\u00e4rt sig att str\u00e4va efter och vad man faktiskt har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra i vardagen, s\u00e4ger Johanna von Knorring, doktorand vid Institutionen f\u00f6r klinisk vetenskap och F\u00f6retagsforskarskolan p\u00e5 Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n<p>\u00c4ven erfarna l\u00e4kare beskriver hur deras empati p\u00e5verkas negativt av deras arbetsmilj\u00f6, organisatoriska villkor och en arbetsplatskultur som ofta premierar effektivitet framf\u00f6r relationellt bem\u00f6tande. M\u00e5nga vill fungera som f\u00f6rebilder f\u00f6r yngre kollegor \u2013 men upplever att utrymmet f\u00f6r reflektion och samtal om bem\u00f6tande \u00e4r begr\u00e4nsat. Samtidigt framh\u00e5ller de att empatin inte f\u00f6rsvinner, men att den kr\u00e4ver kontinuerligt arbete och st\u00f6d f\u00f6r att kunna vidmakth\u00e5llas.<\/p>\n<p>Patienterna i studien visar stor f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e5rdens villkor, men efterfr\u00e5gar \u00e4nd\u00e5 ett mer personcentrerat bem\u00f6tande \u2013 att bli sedda, lyssnade p\u00e5 och tagna p\u00e5 allvar. F\u00f6r dem \u00e4r empati inte en bonus, utan en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r god v\u00e5rd.<\/p>\n<p>Sammanfattningsvis visar avhandlingen att empati inte enbart uppst\u00e5r i m\u00f6tet mellan tv\u00e5 individer. Den p\u00e5verkas och formas av utbildningens uppl\u00e4gg, arbetsplatsers kultur och de v\u00e4rden som genomsyrar v\u00e5rdens organisation.<\/p>\n<p>\u2013 Vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 empati som n\u00e5got som formas och omformas i sitt sammanhang. Att ge l\u00e4kare b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att beh\u00e5lla och utveckla sin empati \u00e4r ett ansvar som vilar p\u00e5 b\u00e5de individ, utbildning och organisation, s\u00e4ger Johanna von Knorring.<\/p>\n<p><em>Johanna von Knorrings doktorandprojekt har finansierats av F\u00f6retagsforskarskolan vid Ume\u00e5 universitet och Region V\u00e4sterbotten. Hon \u00e4r \u00e4ven ST-l\u00e4kare i onkologi och undervisar p\u00e5 l\u00e4karprogrammet.<\/em><\/p>\n<p><strong>Om disputationen<\/strong><\/p>\n<p>Torsdagen den 5 juni f\u00f6rsvarar Johanna von Knorring sin doktorsavhandling med titeln <em>\u201dJag tror att jag \u00e4r det; vi beh\u00f6ver det \u2013 men det \u00e4r sv\u00e5rt\u201d. Patienters och l\u00e4kares erfarenheter av empati i v\u00e5rdens vardag<\/em>. Disputationen \u00e4ger rum klockan 09.00 i Betula M\u00e5lpunkt L0, by 6M, plan 0, NUS. Fakultetsopponent \u00e4r Per Kristiansson, adjungerad professor, Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lso- och v\u00e5rdvetenskap, Uppsala universitet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/umu.diva-portal.org\/smash\/record.jsf?language=sv&amp;pid=diva2%3A1957645&amp;dswid=-6664\" rel=\"nofollow\">L\u00e4s hela avhandlingen<\/a><\/p>\n<p><strong>Om F\u00f6retagsforskarskolan<\/strong><\/p>\n<p>F\u00f6retagsforskarskolan vid Ume\u00e5 universitet bygger p\u00e5 samverkan mellan universitet, forskare och f\u00f6retag eller organisation och syftar till att f\u00f6rena nytta f\u00f6r b\u00e5de samh\u00e4llet och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya h\u00f6gkvalitativa forskare sker. Doktoranden f\u00e5r ocks\u00e5 ett skr\u00e4ddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r alla discipliner och doktoranden har sin anst\u00e4llning vid Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.umu.se\/EPiServer\/CMS\/Content\/forskning\/forska-med-oss\/utbildning-pa-forskarniva\/forskarskolor\/foretagsforskarskolan,,5664642\/?epieditmode=False\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">L\u00e4s mer p\u00e5 F\u00f6retagsforskarskolans hemsida<\/a><\/p>\n<p><strong>F\u00f6r mer information kontakta g\u00e4rna:<\/strong><\/p>\n<p>Johanna von Knorring, doktorand vid Institutionen f\u00f6r klinisk vetenskap, Ume\u00e5 universitet<\/p>\n<p>Telefon: 070-619 29 88<\/p>\n<p>E-post: <a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/umea_universitet\/pressreleases\/mailto:johanna.von.knorring@umu.se\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">johanna.von.knorring@umu.se<\/a><\/p>\n<\/div>\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/umea_universitet\/pressreleases\/laekare-kaempar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljoe-3389119?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=current_news\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Klicka h\u00e4r &#8211; l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a><\/p>\n<p>K\u00e4lla: Ume\u00e5 universitet<br \/>\n&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ett empatiskt bem\u00f6tande i v\u00e5rden \u00e4r viktigt, men ibland utmanande att f\u00e5 till i praktiken. Foto: John\u00e9r bildbyr\u00e5 AB Empati ses ofta som en sj\u00e4lvklar och avg\u00f6rande del i m\u00f6tet med patienter \u2013 men verkligheten ser ofta annorlunda ut. I en ny avhandling fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet ber\u00e4ttar l\u00e4kare hur inte bara tidspress utan \u00e4ven utbildningens [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":130,"featured_media":2181,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[60,29],"tags":[],"class_list":["post-2180","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-umea-universitet","category-utbildning"],"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-content\/uploads\/sites\/22\/2025\/06\/0kgsugs58d0wuc4grcsx93-1024x576.jpeg","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-content\/uploads\/sites\/22\/2025\/06\/0kgsugs58d0wuc4grcsx93-300x169.jpeg","large":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-content\/uploads\/sites\/22\/2025\/06\/0kgsugs58d0wuc4grcsx93-1024x576.jpeg"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-06-29 23:54:53","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2180","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/130"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2180"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2180\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2184,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2180\/revisions\/2184"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2180"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2180"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2180"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}