<\/p>\n
En betydande andel svenska och finska elever upplever redan i \u00e5rskurs 4 vad forskarna kallar matematik\u00e4ngslan eller mattematik\u00e5ngest. Det kan f\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r deras prestationer och sj\u00e4lvk\u00e4nsla i \u00e4mnet. En ny studie fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet har unders\u00f6kt hur r\u00e4dsla f\u00f6r matematik p\u00e5verkar barns skolg\u00e5ng, och vad vi kan g\u00f6ra \u00e5t det.<\/strong><\/p>\n I sin avhandling unders\u00f6ker Jonatan Finell, doktorand vid Ume\u00e5 universitet, hur matematik\u00e4ngslan p\u00e5verkar barns prestationer och vilka psykologiska faktorer som ligger bakom sambandet. Genom att rikta fokus mot arbetsminnets funktion och elevers sj\u00e4lvuppfattning i matematik, visar han hur dessa fungerar som l\u00e4nkar mellan \u00e4ngslan och skolresultat.<\/p>\n Ett av de mest konkreta resultaten fr\u00e5n Finells forskning \u00e4r den svenska versionen av MARS-E (Mathematics Anxiety Rating Scale \u2013 Elementary). Det \u00e4r ett enkelt sj\u00e4lvskattningsformul\u00e4r anpassat f\u00f6r yngre elever, som har visat sig fungera tillf\u00f6rlitligt b\u00e5de i Sverige och Finland.<\/p>\n Verktyget m\u00f6jligg\u00f6r s\u00e4kra m\u00e4tningar av matematik\u00e4ngslan \u00f6ver tid, mellan k\u00f6nen och i olika spr\u00e5kliga och kulturella grupper. N\u00e5got som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 hur den h\u00e4r formen av \u00e4ngslan faktiskt tar sig i uttryck.<\/p>\n \u2013 Studien pekar ocks\u00e5 p\u00e5 sm\u00e5 kulturella skillnader i hur \u00e4ngslan uttrycks och p\u00e5verkar prestation i olika nordiska sammanhang, s\u00e4ger Jonatan Finell.<\/p>\n Arbetsminne och aktiv probleml\u00f6sning<\/strong><\/p>\n Resultaten visar att h\u00f6gre matematik\u00e4ngslan, desto s\u00e4mre prestation i \u00e4mnet. Men Finells avhandling visar att sambandet \u00e4r mer komplext \u00e4n s\u00e5. Det handlar inte bara om nervositet inf\u00f6r ett prov, utan om djupg\u00e5ende psykologiska mekanismer.<\/p>\n B\u00e5de arbetsminnet, som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att h\u00e5lla information aktivt vid probleml\u00f6sning, och elevens sj\u00e4lvuppfattning i matematik har st\u00e5tt i fokus i Finells forskning. Dessa tv\u00e5 faktorer fungerar som f\u00f6rmedlande l\u00e4nkar, vilket inneb\u00e4r att de b\u00e4r vidare matematik\u00e4ngslans negativa effekter \u00f6ver tid.<\/p>\n Avhandlingens resultat har inte bara betydelse f\u00f6r forskarv\u00e4rlden, utan \u00e4r ocks\u00e5 relevanta f\u00f6r andra omr\u00e5den. F\u00f6r skolor ger resultaten m\u00f6jlighet att tidigt uppt\u00e4cka och f\u00f6rst\u00e5 tecken p\u00e5 matematik\u00e4ngslan, vilket kan leda till effektiva f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder. Dessutom kan MARS-E ge m\u00f6jligheten att identifiera utsatta elever tidigt och erbjuda r\u00e4tt st\u00f6d.<\/p>\n \u2013 Resultaten kan \u00e4ven vara v\u00e4rdefulla f\u00f6r praktiserande l\u00e4rare att f\u00f6rst\u00e5 effekterna av matematik\u00e4ngslan, som kan uppst\u00e5 redan i tidiga \u00e5ldrar, s\u00e4ger Jonatan Finell.<\/p>\n Ett v\u00e4xande forskningsf\u00e4lt<\/strong><\/p>\n Finell menar att det tidigare har funnits bristande kunskap om hur fenomenet p\u00e5verkar yngre barn \u00f6ver tid, s\u00e4rskilt i en nordisk kontext. Med sin avhandling vill han bidra med nya insikter och f\u00f6rb\u00e4ttrade verktyg f\u00f6r att belysa och m\u00e4ta det h\u00e4r fenomenet. Han betonar att s\u00e5 m\u00e5nga som 20\u201325 % av 15-\u00e5ringarna i Sverige och Finland uppger att de lider av h\u00f6g matematik\u00e4ngslan.<\/p>\n \u2013 Jag vill bidra med empirisk kunskap och b\u00e4ttre m\u00e4tinstrument p\u00e5 svenska, samt analyser av hur psykologiska faktorer samverkar med kognitiva funktioner i l\u00e4rande, avslutar Jonatan Finell.<\/p>\n Kontakt
Jonatan Finell
<\/strong>jonatan.finell@umu.se<\/a>
090-786 52 43<\/a><\/p>\n