<\/p>\n
Forskare vid Ume\u00e5 universitet har hittat ytterligare en pusselbit som f\u00f6rklarar varf\u00f6r det finns betydande skillnader i immunsvar hos kvinnor och m\u00e4n vid insjuknande i covid-19. Denna uppt\u00e4ckt har betydelse f\u00f6r behandlingsstrategier av sv\u00e5r covid-19. \u2013 \u00c4ven om det totala antalet fall av diagnostiserad covid-19 \u00e4r liknande f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor, \u00e4r det tre g\u00e5nger s\u00e5 stor sannolikhet f\u00f6r m\u00e4n att beh\u00f6va intensivv\u00e5rd. V\u00e5r studie bidrar till att f\u00f6rst\u00e5 hur denna k\u00f6nsrelaterade skevhet vid sv\u00e5r covid-19 uppst\u00e5r, s\u00e4ger Johan Normark, infektionsl\u00e4kare och universitetslektor p\u00e5 Institutionen f\u00f6r klinisk mikrobiologi vid Ume\u00e5 universitet och en av forskarna bakom studien.<\/p>\n Minst en tredjedel av de smittade f\u00e5r inte n\u00e5gra symptom. Bland dem som f\u00e5r symptom f\u00e5r 80 procent milda symptom och 20 procent allvarliga symptom som kan beh\u00f6va sjukhusv\u00e5rd och syrgastillf\u00f6rsel. En liten del av dessa blir kritiskt sjuka och beh\u00f6ver intensivv\u00e5rd. <\/p>\n Sv\u00e5ra covid-19-infektioner k\u00e4nnetecknas av en \u00f6verdriven och hyperinflammatorisk reaktion av immunf\u00f6rsvaret, framf\u00f6r allt i lungorna. Den kraftiga responsen kan leda till v\u00e4vnadsskador och i v\u00e4rsta fall till patientens d\u00f6d. En del av immunsvaret mot covid-19 \u00e4r rekrytering och aktivering av s\u00e4rskilda vita blodkroppar, s\u00e5 kallade neutrofiler. Deras rekrytering och aktivering sker fr\u00e4mst via uts\u00f6ndring av immunsystemets signalmolekyler, s\u00e5 kallade cytokiner. <\/p>\n De bakomliggande mekanismerna till varf\u00f6r m\u00e4n riskerar att bli sv\u00e5rare sjuka vid covid-19 \u00e4r inte helt k\u00e4nda.<\/p>\n F\u00f6r att utforska fr\u00e5gan startades ett translationellt projekt lett av professor Constantin Urban d\u00e4r flera forskargrupper fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet samarbetade med partners p\u00e5 universitetssjukhusen i Ume\u00e5 och \u00d6rebro. Translationell forskning syftar till att ta det som l\u00e4rts inom grundforskningen och till\u00e4mpa det i utvecklingen av l\u00f6sningar p\u00e5 medicinska problem.<\/p>\n I studien analyserades blodprover fr\u00e5n \u00f6ver 200 svenska patienter med covid-19. Med hj\u00e4lp av proverna kartlade doktorand Remigius Gr\u00f6ning en omfattande cytokinprofil och doktorand Emelie Backman kvantifierade molekyler som indikerar f\u00f6r neutrofilaktivering.<\/p>\n Resultaten visade att i proverna fr\u00e5n patienter med sv\u00e5r covid-19 och behov av sjukv\u00e5rd fanns h\u00f6gre v\u00e4rden av cytokiner som rekryterar och aktiverar neutrofiler. Dessutom fanns h\u00f6gre v\u00e4rden av neutrofilaktiveringsmark\u00f6rer.<\/p>\n \u2013 Vi s\u00e5g att \u00f6kningen av den inflammatoriska cytokinen IL-18 var k\u00f6nsberoende och att aktiveringen av neutrofiler var k\u00f6nsberoende. Detta var v\u00e5rt mest intressanta fynd! I genomsnitt var b\u00e5de cytokiner och aktiveringsmark\u00f6rer betydligt h\u00f6gre i blodplasma fr\u00e5n m\u00e4n med sv\u00e5r covid-19 j\u00e4mf\u00f6rt med blodplasma fr\u00e5n kvinnor av samma kategori, s\u00e4ger Constantin Urban. En \u00f6verdriven rekrytering och aktivering av neutrofiler kan ha \u00f6desdigra konsekvenser och kan leda till allvarlig och livshotande sjukdom.<\/p>\n Enligt forskarna har resultaten betydelse eftersom det p\u00e5g\u00e5r andra studier som syftar till att behandla symtom av sv\u00e5r covid-19 genom att trycka ned neutrofilaktiveringen och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt minska v\u00e4vnadsskador i patienternas lungor. <\/p>\n \u2013 F\u00f6r att vidareutveckla denna behandlingsstrategi \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r ytterst viktigt att exakt kartl\u00e4gga de skillnader som uppst\u00e5r i neutrofilsvar hos m\u00e4n och kvinnor med sv\u00e5r covid-19, s\u00e4ger Constantin Urban.<\/p>\n Studien belyser ocks\u00e5 komplexiteten i de interaktioner som k\u00e4nnetecknar immunsystemets svar p\u00e5 virusinfektioner och hur dessa interaktioner kan p\u00e5verka sjukdomens sv\u00e5righetsgrad. Neutrofiler har tidigare mest studerats vid bakteriella infektioner, men denna studie visar att de \u00e4ven spelar en viktig roll vid sv\u00e5rare virusinfektioner.<\/p>\n I framtida studier avser forskarteamet att ta reda p\u00e5 de molekyl\u00e4ra mekanismerna som ligger bakom de nyuppt\u00e4ckta k\u00f6nsskillnaderna i covid-19-responsen och att verifiera den aktuella studiens resultat med st\u00f6rre patientgrupper.<\/p>\n Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Immunology.<\/p>\n Om den vetenskapliga publiceringen F\u00f6r mer information, kontakta g\u00e4rna: Johan Normark
<\/strong><\/p>\n
<\/strong>Covid-19 \u00e4r en luftv\u00e4gsinfektion orsakad av viruset sars-cov-2. Sjukdomen p\u00e5visades f\u00f6rsta g\u00e5ngen under coronavirusutbrottet i Wuhan i Kina i december 2019. Den snabba, globala spridningen ledde till covid-19-pandemin. <\/p>\n
<\/em><\/strong>Elevated Plasma Levels of NET Components in Men with Severe COVID-19 Correlates to Increased Amounts of IL-18.<\/em>
<\/strong>Emelie Backman, Remigius Gr\u00f6ning, Alicia Lind, Christoffer Granvik, Hinnerk Eilers, Anna Lange, Clas Ahlm, Sara Cajander, Mattias N. E. Forsell, Johan Normark, Constantin F. Urban
European Journal of Immunology. 2025.
https:\/\/doi.org\/10.1002\/eji.202451546<\/a><\/p>\n
<\/strong>Constantin Urban
Institutionen f\u00f6r klinisk mikrobiologi vid Ume\u00e5 universitet
Telefon: 076-209 74 05
E-post: constantin.urban@umu.se<\/p>\n
Institutionen f\u00f6r klinisk mikrobiologi vid Ume\u00e5 universitet
Telefon: 070-225 89 59
E-post: johan.normark@umu.se<\/p>\n<\/div>\n