<\/p>\n
Det g\u00e5r att b\u00e4ttre f\u00f6rebygga hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom genom att kombinera flera olika typer av information f\u00f6r att uppn\u00e5 mer individanpassade strategier. Det \u00e4r fokus f\u00f6r en ny avhandling vid Ume\u00e5 universitet. Blodgrupp \u00e4r en faktor som tidigare inte har uppm\u00e4rksammats i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning, men som avhandlingen visar kan ha betydelse.<\/strong><\/p>\n \u2013 En korrekt bild av den individuella risken f\u00f6r hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom \u00e4r ett viktigt st\u00f6d f\u00f6r b\u00e5de den enskilda patienten och f\u00f6r behandlande l\u00e4kare som underlag f\u00f6r att bed\u00f6ma vilka livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar eller medicinska insatser som \u00e4r l\u00e4mpliga, s\u00e4ger Malin Mickelsson, doktorand vid Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n I sin avhandling vid Institutionen f\u00f6r medicinsk biovetenskap vid Ume\u00e5 universitet har Malin Mickelsson studerat hur olika mark\u00f6rer i blodet kan kopplas till \u00f6kad f\u00f6rekomst av \u00e5derf\u00f6rkalkning, en bakomliggande orsak till insjuknande i hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom. Detta f\u00f6r att p\u00e5 ett tidigt stadium kunna se vilka som l\u00f6per \u00f6kad risk. Hon har s\u00e4rskilt inriktat sig p\u00e5 dels olika typer av kolesterol, dels p\u00e5 blodgrupper i ABO-systemet samt RhD-faktorn. RhD noteras som ett plus eller minus efter ABO-systemet n\u00e4r man kontrollerar blodgrupp, till exempel som AB+ eller AB-. Lite fler \u00e4n var sjunde svensk har minustecken, blod med faktor RhD-.<\/p>\n Hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom \u00e4r fortfarande den vanligaste d\u00f6dsorsaken globalt. F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra det f\u00f6rebyggande arbetet vore det en f\u00f6rdel med \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n dagens relativt generella riskmodeller till mer individanpassade strategier, menar Malin Mickelsson. Hon visar att det skulle kunna uppn\u00e5s genom att integrera flera typer av information, s\u00e5som genetiska mark\u00f6rer, biomark\u00f6rer i blodet och bilddiagnostik, i kombination med traditionella riskfaktorer. Riskbed\u00f6mningen b\u00f6r \u00e4ven ske tidigare i livet och inte bara fokusera p\u00e5 kortsiktig risk.<\/p>\n Resultaten av avhandlingens studier visar att personer som hade \u00e4rftlighet f\u00f6r hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom i kombination med blodgrupp med faktor RhD-, hade mer uttalad f\u00f6rtjockning av k\u00e4rlv\u00e4ggen. Detta bed\u00f6ms som ett tidigt tecken p\u00e5 \u00e5derf\u00f6rkalkning. K\u00e4rlv\u00e4ggen var cirka \u00e5tta procent tjockare \u00e4n hos personer med blod med faktor RhD+. Minusgruppen hade ocks\u00e5 en mer ogynnsam blodfettsprofil. Sambandet mellan RhD- och hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom \u00e4r inte tidigare visat. Det beh\u00f6vs dock mer forskning och fler studier innan det kan bli aktuellt att kliniskt anv\u00e4nda det som en riskmark\u00f6r.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller blodfetter finns det flera olika typer av mark\u00f6rer i blodet. Till skillnad fr\u00e5n det v\u00e4lk\u00e4nda LDL-kolesterolet som l\u00e4nge setts som den stora boven vid hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom \u2013 \u201ddet onda kolesterolet\u201d \u2013 har non-HDL och remnant-kolesterol inte f\u00f6rr\u00e4n nyligen f\u00e5tt lika mycket uppm\u00e4rksamhet. Ny forskning visar att dessa typer av kolesterol ocks\u00e5 kan tr\u00e4nga in i k\u00e4rlv\u00e4ggarna och bidra till \u00e5derf\u00f6rfettning, ateroskleros. <\/p>\n I en av avhandlingens studier gick det att se att h\u00f6gre niv\u00e5er av b\u00e5de det \u201donda\u201d LDL-kolesterolet och non-HDL-kolesterol kopplades till tidig \u00e5derf\u00f6rkalkning, medan d\u00e4remot remnant-kolesterol inte visade samma samband i den unders\u00f6kta populationen. <\/p>\n \u2013 Resultaten ska inte tolkas som att det \u00e4r k\u00f6rt om man har n\u00e5gon eller n\u00e5gra av mark\u00f6rerna. Risk\u00f6kningen \u00e4r m\u00e5ttlig, men bra att k\u00e4nna till. Framf\u00f6r allt \u00e4r det viktig information inom forskningen f\u00f6r att utveckla mer individanpassad prevention. Mycket, till exempel blodfetterna, g\u00e5r att ocks\u00e5 sj\u00e4lv p\u00e5verka med livsstil och l\u00e4kemedel, s\u00e4ger Malin Mickelsson. <\/p>\n Avhandlingen bygger p\u00e5 VIPVIZA-studien, d\u00e4r drygt 3 500 personer i V\u00e4sterbottens l\u00e4n genomgick ultraljudsunders\u00f6kning av halspuls\u00e5drorna f\u00f6r att bed\u00f6ma graden av tidig \u00e5derf\u00f6rkalkning och l\u00e4mnade blodprover f\u00f6r analys av blodfetter.<\/p>\n Malin Mickelsson \u00e4r uppvuxen i N\u00e4rpes i \u00d6sterbotten. Hon \u00e4r legitimerad l\u00e4kare och ska efter disputationen arbeta som ST-l\u00e4kare p\u00e5 medicinkliniken i Skellefte\u00e5. <\/em><\/p>\n F\u00f6r mer information, kontakta g\u00e4rna<\/strong> Om disputationen<\/strong>
Malin Mickelsson
Telefon: 076-143 17 43
E-post: malin.mickelsson@umu.se<\/a><\/p>\n
Malin Mickelsson, Institutionen f\u00f6r medicinsk biovetenskap, f\u00f6rsvarar torsdag 5 juni kl. 13 sin avhandling Utv\u00e4rdering av potentiella riskmark\u00f6rer associerade med subklinisk ateroskleros.<\/a> <\/em>Opponent Lars Lind, professor vid Uppsala universitet. Huvudhandledare Johan Huldtin. H\u00f6rsal Betula, Norrlands universitetssjukhus.<\/p>\n<\/div>\n