<\/p>\n
Trots att skollagen tydligt anger att skolkuratorers arbete ska vara h\u00e4lsofr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande, pr\u00e4glas deras vardag i praktiken ofta av akut och \u00e5tg\u00e4rdande insatser. Det visar en ny avhandling fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet som granskar skolkuratorns roll i dagens skola.<\/strong><\/p>\n Per Jansson, doktorand vid Institutionen f\u00f6r socialt arbete vid Ume\u00e5 universitet och tidigare kommundoktorand vid \u00c5re kommun, visar i sin avhandling hur skolkuratorns arbetsuppgifter har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid. Det i takt med samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar och utbildningsreformer. I dag \u00e4r m\u00e5let att skolkuratorer, tillsammans med \u00f6vriga delar av elevh\u00e4lsan, fr\u00e4mst ska arbeta h\u00e4lsofr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande.<\/p>\n \u2013 Trots denna m\u00e5lformulering visar b\u00e5de forskning och ber\u00e4ttelser fr\u00e5n skolkuratorer att deras arbete pr\u00e4glas av h\u00f6g arbetsbelastning och akutriktade \u00e5tg\u00e4rder vilket upplevs leda till begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att arbeta h\u00e4lsofr\u00e4mjande, s\u00e4ger Per Jansson.<\/p>\n Genom m\u00f6ten med kollegor i professionshandledning och med st\u00f6d i tidigare forskning har ett \u00e5terkommande m\u00f6nster tr\u00e4tt fram. Det \u00e4r k\u00e4nslan av att yrkesrollen \u00e4r ensam och otydlig, b\u00e5de vad g\u00e4ller uppdragets inneh\u00e5ll och f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 det dagliga arbetet.<\/p>\n Denna otydlighet har varit central att unders\u00f6ka, inte minst f\u00f6r att den p\u00e5verkar yrkesut\u00f6vningen och det professionella handlingsutrymmet menar Per Jansson. Trots att skollagen tydligt framh\u00e5ller det h\u00e4lsofr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande som elevh\u00e4lsans prim\u00e4ra uppdrag, ser verkligheten annorlunda ut. B\u00e5de tidigare studier och kuratorernas egna ber\u00e4ttelser visar att arbetet i praktiken ofta domineras av akuta, \u00e5tg\u00e4rdande insatser.<\/p>\n Ett samspel mellan profession och erfarenhet<\/strong><\/p>\n Avhandlingens teoretiska utg\u00e5ngspunkt \u00e4r begreppet professionell praktik. Det syftar p\u00e5 det konkreta utf\u00f6randet av professionellt arbete d\u00e4r teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet och professionellt omd\u00f6me samspelar f\u00f6r att m\u00f6ta uppdragets krav.<\/p>\n Per Jansson anv\u00e4nder ocks\u00e5 ett professionsteoretiskt perspektiv, d\u00e4r samspelet mellan stat och profession st\u00e5r i fokus. I detta perspektiv har staten en central roll i att definiera och reglera yrkesrollens jurisdiktion, det vill s\u00e4ga gr\u00e4nserna f\u00f6r vad yrket ska omfatta och hur det ska ut\u00f6vas.<\/p>\n \u2013 Det \u00f6vergripande syftet \u00e4r att analysera vilken betydelse v\u00e4lf\u00e4rdspolitiskt formulerade m\u00e5l och nationella riktlinjer, kopplade till elevh\u00e4lsans \u00f6vergripande uppdrag att verka h\u00e4lsofr\u00e4mjande, f\u00f6rebyggande och \u00e5tg\u00e4rdande, har f\u00f6r skolkuratorers professionella erfarenheter och praktik i Sverige, s\u00e4ger Per Jansson.<\/p>\n En upplevelse av otydlighet<\/strong><\/p>\n Trots att skollagen tydligt anger att skolkuratorer ska arbeta h\u00e4lsofr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande, upplever m\u00e5nga sitt uppdrag som otydligt och akutstyrt. Det v\u00e4cker fr\u00e5gor om hur lagens intentioner tolkas och oms\u00e4tts i skolans vardag runt om i landet.<\/p>\n Avhandlingen visar att svenska skolkuratorer utg\u00f6r en relativt homogen yrkesgrupp med akademisk bakgrund. Majoriteten har socionomexamen och m\u00e5nga har vidareutbildning inom psykosociala metoder och arbetss\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 en yrkesk\u00e5r med gedigen erfarenhet fr\u00e5n socialt arbete.<\/p>\n I praktiken f\u00f6rst\u00e5s skolkuratorns roll ofta utifr\u00e5n skolans \u00f6vergripande m\u00e5l om kunskapsutveckling, snarare \u00e4n elevh\u00e4lsans specifika uppdrag. Det riskerar att marginalisera den psykosociala kompetens som kuratorer bidrar med. Samtidigt tyder resultaten p\u00e5 att det \u00e5tg\u00e4rdande arbetet erbjuder st\u00f6rre autonomi i yrkesut\u00f6vningen.<\/p>\n \u2013 Skolkuratorers uppdrag definieras i stor utstr\u00e4ckning utifr\u00e5n skolans pedagogiska m\u00e5l snarare \u00e4n specifika elevh\u00e4lsom\u00e5l. Skolhuvudm\u00e4n beskriver skolkuratorn som ett st\u00f6d f\u00f6r att eleverna ska n\u00e5 kunskapsm\u00e5len, snarare \u00e4n en h\u00e4lsofr\u00e4mjande akt\u00f6r, s\u00e4ger Per Jansson.<\/p>\n Avhandlingen lyfter behovet av tydligare nationella riktlinjer och organisatoriska strukturer. F\u00f6rst d\u00e5 kan ett mer likv\u00e4rdigt psykosocialt st\u00f6d bli verklighet, och skolkuratorns uppdrag tydligg\u00f6ras i enlighet med de v\u00e4lf\u00e4rdspolitiska m\u00e5len om en h\u00e4lsofr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande skola menar Per Jansson.<\/p>\n Ett underlag f\u00f6r framtiden<\/strong><\/p>\n Resultaten i avhandlingen \u00e4r s\u00e4rskilt relevanta f\u00f6r skolhuvudm\u00e4n, rektorer och beslutsfattare som vill st\u00e4rka elevh\u00e4lsans roll och bidra till en mer likv\u00e4rdig skola. De erbjuder \u00e4ven ett viktigt kunskapsunderlag f\u00f6r professionsutveckling bland skolkuratorer sj\u00e4lva menar Per Jansson.<\/p>\n \u2013 Resultaten bidrar \u00e4ven till professionsutveckling f\u00f6r skolkuratorer och kan fungera som ett underlag f\u00f6r framtida riktlinjer och policyarbete kring elevh\u00e4lsan och specifikt skolkuratorers organisering och arbete, s\u00e4ger Per Jansson.<\/p>\n