{"id":4289,"date":"2026-05-04T14:03:00","date_gmt":"2026-05-04T12:03:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/blog\/2026\/05\/04\/invasiva-arter-sprider-sig-i-sverige-en-ny-hogriskart-har-rapporterats-i-umea\/"},"modified":"2026-05-04T14:03:00","modified_gmt":"2026-05-04T12:03:00","slug":"invasiva-arter-sprider-sig-i-sverige-en-ny-hogriskart-har-rapporterats-i-umea","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/blog\/2026\/05\/04\/invasiva-arter-sprider-sig-i-sverige-en-ny-hogriskart-har-rapporterats-i-umea\/","title":{"rendered":"Invasiva arter sprider sig i Sverige \u2013 en ny h\u00f6griskart har rapporterats i Ume\u00e5"},"content":{"rendered":"<div itemprop=\"articleBody\"><meta content=\"invasivartvanlig\" data-region=\"Ume\u00e5 kommun\" data-role=\"featured-image\" data-tag=\"invasivartvanlig\" data-type=\"imageFromBank\" property=\"imageFromBank\"\/><\/p>\n<p class=\"lead\"> 208 invasiva djur- och v\u00e4xtarter bed\u00f6ms ha mycket h\u00f6g risk att p\u00e5verka den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige.<br \/>\nI Ume\u00e5 kommun har 43 av dessa observerats under de senaste tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har liten v\u00e5rstj\u00e4rna rapporterats i kommunen.<\/p>\n<p>  Omkring 47\u00a0900<br \/>\nobservationer av invasiva arter med mycket h\u00f6g risk f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv m\u00e5naderna.  I Ume\u00e5 kommun g\u00e4ller flest observationer, 233 stycken, under samma period j\u00e4ttebalsamin. Det visar Newsworthys genomg\u00e5ng av observationsdata fr\u00e5n Artportalen.<\/p>\n<p>Totalt 208 arter bed\u00f6ms av SLU  ha mycket h\u00f6g risk att p\u00e5verka den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige. Av dessa har 38 v\u00e4xtarter och<br \/>\nfem djurarter  observerats under de senaste tolv m\u00e5naderna i Ume\u00e5 kommun. Sett till de senaste 20 \u00e5ren har totalt 68 arter, elva djurarter och 57 v\u00e4xtarter, observerats minst en g\u00e5ng i kommunen. <\/p>\n<p><meta content=\"cutoff\" name=\"cutoff\"\/><\/p>\n<figure class=\"has-table-wrapper\"><figcaption>De 10 mest rapporterade h\u00f6griskv\u00e4xterna och \u2013svamparna i Ume\u00e5 kommun under de senaste tolv m\u00e5naderna<\/figcaption><div class=\"table-wrapper\" style=\"overflow-x:auto; \">\n<table class=\"table responsive\">\n<thead>\n<tr>\n<th scope=\"col\">Art<\/th>\n<th scope=\"col\">Observationer<\/th>\n<th scope=\"col\">Flest observationer i<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<th scope=\"row\">J\u00e4ttebalsamin<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"233\">233<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"augusti\">Augusti<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Blomsterlupin<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"118\">118<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juni\">Juni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Vresros<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"27\">27<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Videkornell<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"23\">23<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"april\">April<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Rysk bl\u00e5stj\u00e4rna<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"22\">22<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"april\">April<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Kanadensiskt gullris<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"15\">15<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"september\">September<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Amerikansk dun\u00f6rt<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"12\">12<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">R\u00f6nnspirea<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"11\">11<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"augusti\">Augusti<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">J\u00e4tteloka<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"10\">10<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juni\">Juni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Parkslide<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"10\">10<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juni\">Juni<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<div aria-hidden=\"true\" class=\"fignote\" style=\"font-size:80%;padding-top:1em;\">Data fr\u00e5n Artportalen. Observera att rapporterna kan ha l\u00e4mnats av privatpersoner och kan d\u00e4rmed \u00f6verlappa varandra. Vi kan inte garantera att alla observationer st\u00e4mmer.<\/p>\n<div class=\"chart-download\" style=\"font-size:80%;\">\n<details style=\"text-align:left;\">\n<summary>Kopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n<div class=\"DetailsEdSlim\">\n<p>Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer\">www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n<p>I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).<br \/>I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n<figure class=\"has-table-wrapper\"><figcaption>De mest rapporterade h\u00f6griskdjuren i Ume\u00e5 kommun under de senaste tolv m\u00e5naderna <\/figcaption><div class=\"table-wrapper\" style=\"overflow-x:auto; \">\n<table class=\"table responsive\">\n<thead>\n<tr>\n<th scope=\"col\">Art<\/th>\n<th scope=\"col\">Observationer<\/th>\n<th scope=\"col\">Flest observationer i<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Kanadag\u00e5s<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"25\">25<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Bisam<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"4\">4<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"april\">April<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">B\u00e4ckr\u00f6ding<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"2\">2<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">M\u00e5rdhund<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"1\">1<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"september\">September<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">M\u00f6rdarsnigel<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"1\">1<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"oktober\">Oktober<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<div aria-hidden=\"true\" class=\"fignote\" style=\"font-size:80%;padding-top:1em;\">Data fr\u00e5n Artportalen. Observera att rapporterna l\u00e4mnas av privatpersoner och kan \u00f6verlappa varandra. Observationerna \u00e4r verifierade eller utf\u00f6rda av professionella observat\u00f6rer. <\/p>\n<div class=\"chart-download\" style=\"font-size:80%;\">\n<details style=\"text-align:left;\">\n<summary>Kopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n<div class=\"DetailsEdSlim\">\n<p>Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer\">www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n<p>I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).<br \/>I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n<p>  De senaste tolv m\u00e5naderna har en ny h\u00f6griskart<br \/>\ndykt upp i Ume\u00e5 kommun \u2013 som  aldrig tidigare rapporterats h\u00e4r. Det \u00e4r liten v\u00e5rstj\u00e4rna.<\/p>\n<p>Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger p\u00e5 rapporter fr\u00e5n anv\u00e4ndare,<br \/>\nvilket g\u00f6r att m\u00e4ngden observationer kan p\u00e5verkas av s\u00e4rskilt flitiga uppgiftsl\u00e4mnare p\u00e5 vissa platser.<br \/>\nOlika observationer kan ocks\u00e5 vara av samma tr\u00e4d, planta eller djur.<br \/>\nSLU kontrollerar och verifierar observationer l\u00f6pande.   <\/p>\n<figure class=\"has-table-wrapper\"><figcaption>Invasiva h\u00f6griskarter som aldrig tidigare observerats i Ume\u00e5 kommun<\/figcaption><div class=\"table-wrapper\" style=\"overflow-x:auto; \">\n<table class=\"table responsive\">\n<thead>\n<tr>\n<th scope=\"col\">Invasiv art<\/th>\n<th scope=\"col\">Antal observationer<\/th>\n<th scope=\"col\">Typ av art<\/th>\n<th scope=\"col\">F\u00f6rsta observationsdatum<\/th>\n<th scope=\"col\">L\u00e4nk till senaste observation<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Liten v\u00e5rstj\u00e4rna<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Antal observationer\" data-value=\"2\">2<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Typ av art\" data-value=\"K\u00e4rlv\u00e4xter\">K\u00e4rlv\u00e4xter<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"F\u00f6rsta observationsdatum\" data-value=\"2025-04-24\">April 2025<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"L\u00e4nk till senaste observation\" data-value=\"https:\/\/www.artportalen.se\/sighting\/124450940\"><a href=\"https:\/\/www.artportalen.se\/sighting\/124450940\" rel=\"nofollow noopener noreferrer\" target=\"_blank\">\u2197\ufe0f<\/a><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<div aria-hidden=\"true\" class=\"fignote\" style=\"font-size:80%;padding-top:1em;\">Data fr\u00e5n Artportalen. Observera att rapporterna l\u00e4mnas av privatpersoner och kan \u00f6verlappa varandra. Om observationen r\u00f6r ett djur \u00e4r den verifierad eller gjord av en professionell observat\u00f6r.<\/p>\n<div class=\"chart-download\" style=\"font-size:80%;\">\n<details style=\"text-align:left;\">\n<summary>Kopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n<div class=\"DetailsEdSlim\">\n<p>Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer\">www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n<p>I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).<br \/>I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n<h2> Invasiva arter i V\u00e4sterbottens l\u00e4n<\/h2>\n<p>Blomsterlupin \u00e4r den invasiva h\u00f6griskart<br \/>\nsom st\u00e5r f\u00f6r klart flest observationer i V\u00e4sterbottens l\u00e4n under de senaste tolv m\u00e5naderna.<br \/>\nUnder den h\u00e4r perioden har den rapporterats in drygt 1\u00a0500 g\u00e5nger i l\u00e4net. <\/p>\n<p>45 av de 208 h\u00f6griskklassade invasiva arterna har observerats minst en g\u00e5ng under perioden i l\u00e4net. Flest v\u00e4xtarter, 38 stycken, observerades i Ume\u00e5 kommun. I kommunen observerades ocks\u00e5 flest djurarter, totalt fem stycken. Totalt i l\u00e4net rapporterades invasiva arter omkring 2\u00a0300 g\u00e5nger.<\/p>\n<p> I V\u00e4sterbotten har  tre<br \/>\ninvasiva arter, som antingen bara observerats i en enskild kommun i l\u00e4net eller p\u00e5 ett f\u00e5tal platser,<br \/>\nrapporterats. D\u00e4r ing\u00e5r kanadar\u00f6ding, bisam och Cercopagis pengoi. <\/p>\n<figure class=\"has-table-wrapper\"><figcaption>De mest rapporterade, invasiva v\u00e4xterna och svamparna  i V\u00e4sterbottens l\u00e4n senaste 12 m\u00e5naderna <\/figcaption><div class=\"table-wrapper\" style=\"overflow-x:auto; \">\n<table class=\"table responsive\">\n<thead>\n<tr>\n<th scope=\"col\">Art<\/th>\n<th scope=\"col\">Observationer<\/th>\n<th scope=\"col\">Flest observationer i<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Blomsterlupin<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"1532\">1\u00a0532<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">J\u00e4ttebalsamin<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"387\">387<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"augusti\">Augusti<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Vresros<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"56\">56<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Rysk bl\u00e5stj\u00e4rna<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"33\">33<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"maj\">Maj<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Videkornell<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"33\">33<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"april\">April<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Amerikansk dun\u00f6rt<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"28\">28<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Kanadensiskt gullris<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"26\">26<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"september\">September<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">J\u00e4tteloka<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"21\">21<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juni\">Juni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Parkslide<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"19\">19<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juni\">Juni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Bergklint<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"17\">17<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<div aria-hidden=\"true\" class=\"fignote\" style=\"font-size:80%;padding-top:1em;\">Data fr\u00e5n Artportalen. Observera att rapporterna l\u00e4mnas av privatpersoner och kan \u00f6verlappa varandra.<\/p>\n<div class=\"chart-download\" style=\"font-size:80%;\">\n<details style=\"text-align:left;\">\n<summary>Kopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n<div class=\"DetailsEdSlim\">\n<p>Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer\">www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n<p>I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).<br \/>I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n<figure class=\"has-table-wrapper\"><figcaption>De mest rapporterade, invasiva djurarter i V\u00e4sterbottens l\u00e4n senaste 12 m\u00e5naderna <\/figcaption><div class=\"table-wrapper\" style=\"overflow-x:auto; \">\n<table class=\"table responsive\">\n<thead>\n<tr>\n<th scope=\"col\">Art<\/th>\n<th scope=\"col\">Observationer<\/th>\n<th scope=\"col\">Flest observationer i<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<tbody>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Kanadag\u00e5s<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"31\">31<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"juli\">Juli<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Bisam<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"4\">4<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"april\">April<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">B\u00e4ckr\u00f6ding<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"4\">4<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"augusti\">Augusti<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">Mink<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"1\">1<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"oktober\">Oktober<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">M\u00e5rdhund<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"1\">1<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"september\">September<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<th scope=\"row\">M\u00f6rdarsnigel<\/th>\n<td class=\"value\" data-title=\"Observationer\" data-value=\"1\">1<\/td>\n<td class=\"text\" data-title=\"Flest observationer i\" data-value=\"oktober\">Oktober<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<div aria-hidden=\"true\" class=\"fignote\" style=\"font-size:80%;padding-top:1em;\">Data fr\u00e5n Artportalen. Observera att rapporterna l\u00e4mnas av privatpersoner och kan \u00f6verlappa varandra. Observationerna \u00e4r verifierade eller utf\u00f6rda av professionella observat\u00f6rer.<\/p>\n<div class=\"chart-download\" style=\"font-size:80%;\">\n<details style=\"text-align:left;\">\n<summary>Kopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n<div class=\"DetailsEdSlim\">\n<p>Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer\">www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n<p>I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).<br \/>I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n<h2>S\u00e4llsynta arter och d\u00f6rrknackare<\/h2>\n<p>Fr\u00e4mmande invasiva arter \u00e4r arter som p\u00e5 olika s\u00e4tt har inf\u00f6rts i Sverige med hj\u00e4lp av m\u00e4nniskan, och sedan etablerat sig.<br \/>\nDet finns ett antal invasiva arter som bed\u00f6ms kunna etablera sig i Sverige, s\u00e4rskilt med ett varmare klimat, men som \u00e4nnu inte gjort det.<br \/>\nDessa bed\u00f6ms av SLU som d\u00f6rrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket h\u00f6g risk f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald ing\u00e5r i den h\u00e4r gruppen.<br \/>\nFem av dem har observerats i Artportalen minst en g\u00e5ng i Sverige. I Ume\u00e5 kommun har en s\u00e5 kallad d\u00f6rrknackare, kinesisk ullhandskrabba, observerats. <\/p>\n<p>Tv\u00e5 arter<br \/>\nsom bara har rapporterats p\u00e5 ett f\u00e5tal platser i landet har setts i Ume\u00e5 kommun. Det \u00e4r bisam och Cercopagis pengoi. <\/p>\n<aside class=\"Details\">\n<div class=\"Typography--article\">\n<h2 class=\"Typography--h3\">H\u00e4r \u00e4r de s\u00e4llsynta invasiva h\u00f6griskarterna som observerats i Ume\u00e5 kommun<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>Bisam: <\/strong>En semiakvatisk gnagare som finns naturligt i Nordamerika ner till Mexikanska gr\u00e4nsen. Introducerades till Europa f\u00f6r p\u00e4lsens skull. Har stor ekologisk effekt, s\u00e4rskilt p\u00e5 vattenvegetation och kan g\u00f6ra stor skada p\u00e5 till exempel musselpopulationer. Den senaste observationen i Ume\u00e5 kommun var augusti 2025  <a href=\"https:\/\/www.artportalen.se\/sighting\/127135979\" rel=\"nofollow noopener noreferrer\" target=\"_blank\">p\u00e5 den h\u00e4r platsen<\/a>. Totalt har den observerats 55 g\u00e5nger i kommunen.<\/li>\n<li><strong>Cercopagis pengoi: <\/strong>Gr\u00e5vit och n\u00e4stan genomskinlig rovvattenloppa med ursprung i bland annat Svarta havet. Lever i sj\u00f6ar och andra vattendrag och tolererar stora variationer i salthalt och temperatur. F\u00f6r\u00f6kar sig k\u00f6nl\u00f6st. Har etablerat sig i \u00d6stersj\u00f6n och \u00e4ven spridit sig i s\u00f6tvattensj\u00f6ar. Har sannolikt redan drastiskt minskat f\u00f6rekomsten av olika planktonarter. Den kan \u00e4ven konkurrera med unga stadier av fisk som ocks\u00e5 \u00e4ter zooplankton. Vid t\u00e4ta populationer fastnar de ofta i varandra och bildar en gel\u00e9aktig s\u00f6rja som kan liknas vid tapetklister, vilket har satt igen fiskeredskap i Finska Viken. Den senaste observationen i Ume\u00e5 kommun var september 2023  <a href=\"https:\/\/shark.smhi.se\" rel=\"nofollow noopener noreferrer\" target=\"_blank\">p\u00e5 den h\u00e4r platsen<\/a>. Totalt har den observerats sex g\u00e5nger i kommunen.<\/li>\n<\/ul>\n<p><em>K\u00e4lla: SLU ArtDatabankens risklista f\u00f6r fr\u00e4mmande arter 2024 och Artportalen. Notera att observationerna kan inneh\u00e5lla fel. Kolla l\u00e4nken i varje observation f\u00f6r mer information. <\/em><\/div>\n<\/aside>\n<p> Flera av de invasiva arterna som bed\u00f6ms utg\u00f6ra mycket h\u00f6g risk f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige<br \/>\n\u00e4r inplanterade arter som under l\u00e5ng tid odlats som prydnad i b\u00e5de parker och tr\u00e4dg\u00e5rdar. H\u00e4r ing\u00e5r till exempel tyskl\u00f6nn, parkslide och h\u00e4ckberberis.<br \/>\nI m\u00e5nga kommuner ing\u00e5r invasiva arter, \u00e4ven de som f\u00e5tt klassificeringen mycket h\u00f6g risk, till och med i stadsplanteringarna.<br \/>\nDet finns oftast inga f\u00f6rbud mot att plantera dessa arter, men risken \u00e4r stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat h\u00f6g spridningspotential. Ett fr\u00f6 kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor. <\/p>\n<p>   Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte \u00e4r vi sj\u00e4lva som b\u00e4r in dem, s\u00e5 kan det ske via till exempel transporter.<br \/>\nFr\u00f6n fr\u00e5n v\u00e4xter och jordlevande djur kan f\u00f6lja med i jord eller spannm\u00e5l.<br \/>\nEtt exempel \u00e4r l\u00f6vplattmasken <em>Obama nungara<\/em>, som f\u00f6rst observerades i Malm\u00f6 i november 2024. Sedan dess<br \/>\nhar den rapporterats 52 g\u00e5nger till i totalt 32 kommuner. L\u00f6vplattmasken har rapporterats en g\u00e5ng  i Ume\u00e5 kommun. <a href=\"https:\/\/www.artportalen.se\/sighting\/125091559\" rel=\"nofollow noopener noreferrer\" target=\"_blank\">S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut<\/a>. Majoriteten av dessa observationer \u00e4r fr\u00e5n de senaste tolv m\u00e5naderna.<br \/>\nL\u00f6vplattmasken har med st\u00f6rsta sannolikhet f\u00f6ljt med i v\u00e4xttransporter fr\u00e5n andra l\u00e4nder. \u00c4ven m\u00f6rdarsnigeln tros ha kommit in i landet p\u00e5 det s\u00e4ttet. <\/p>\n<aside class=\"Details\">\n<div class=\"Typography--article\">\n<h2 class=\"Typography--h3\">Finns det nordamerikansk b\u00e4ver i Sverige?<\/h2>\n<p class=\"lead\"> En nordamerikansk b\u00e4ver i Stockholmsomr\u00e5det? Knappast. Enligt experten \u00e4r det i princip om\u00f6jligt att skilja arten fr\u00e5n den inhemska europeiska i f\u00e4lt. F\u00f6r J\u00e4garef\u00f6rbundets Invasiva art-grupp \u00e4r felrapporteringar av invasiva djur vardag.<\/p>\n<p> I september f\u00f6rra \u00e5ret kom en annorlunda rapport in till Artportalen.<br \/>\nEn person hade tyckt sig se <a href=\"https:\/\/www.inaturalist.org\/observations\/312283037\" rel=\"nofollow noopener noreferrer\" target=\"_blank\">en nordamerikansk b\u00e4ver i Tyresta Nationalpark i Haninge kommun<\/a>. <\/p>\n<p> P-A \u00c5hlen,  biolog och j\u00e4gare med mer \u00e4n 20 \u00e5rs erfarenhet av invasiva arter i Sverige, \u00e4r minst sagt tveksam till att rapporten verkligen g\u00e4ller en kanadensisk b\u00e4ver. <\/p>\n<p> \u2013 Det enda s\u00e4ttet att okul\u00e4rt skilja en kanadensisk b\u00e4ver fr\u00e5n en europeisk \u00e4r att koka kraniet och sedan titta p\u00e5 s\u00f6mmarna. S\u00e5 det kan vi avskriva direkt, s\u00e4ger  han. <\/p>\n<p> Den nordamerikanska b\u00e4vern finns i Finland, d\u00e4r den planterades in p\u00e5 1900-talet efter att den europeiska b\u00e4vern utrotats. I Sverige \u00e5terinf\u00f6rdes i st\u00e4llet den europeiska b\u00e4vern. Arterna skiljer sig genetiskt, men \u00e4r i princip om\u00f6jliga att skilja \u00e5t med blotta \u00f6gat.<br \/>\nI st\u00e4llet anv\u00e4nds e-DNA fr\u00e5n vatten och sp\u00e5r i milj\u00f6n f\u00f6r att fastst\u00e4lla art: Det finns ingen nordamerikansk b\u00e4ver i Sverige.<\/p>\n<p> B\u00e4verrapporten \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n unik. Varje \u00e5r str\u00f6mmar observationer av misst\u00e4nkta invasiva djur in \u2013 men m\u00e5nga \u00e4r fel.<br \/>\nOfta handlar felrapporterna om att m\u00e5nga djur helt enkelt \u00e4r sv\u00e5ra att se skillnad p\u00e5.<\/p>\n<p> \u2013 Ta m\u00e5rdhunden som exempel, det kommer in mellan 600 och 1 000 observationer av m\u00e5rdhundar per \u00e5r i Sverige. Omkring fyra till sex promille av dessa \u00e4r korrekta. Det \u00e4r f\u00f6r sv\u00e5rt att skilja dem fr\u00e5n gr\u00e4vling. Inte ens vi som jobbat med m\u00e5rdhund i \u00f6ver 15 \u00e5r kan se skillnad p\u00e5 en m\u00e5rdhund och en gr\u00e4vling om den g\u00e5r snett ifr\u00e5n oss p\u00e5 20 meters avst\u00e5nd i skymning. Det g\u00e5r inte. <\/p>\n<p> P-A \u00c5hlen \u00e4r en del av J\u00e4garef\u00f6rbundets invasiva arter-grupp, en grupp p\u00e5 totalt elva j\u00e4gare som p\u00e5 uppdrag av Naturv\u00e5rdsverket arbetar med<br \/>\natt skjuta av de invasiva djurarter som p\u00e5tr\u00e4ffas i Sverige.<br \/>\nP-A \u00c5hlen anser i dag att de har god kontroll p\u00e5 alla invasiva djurarter i Sverige.<\/p>\n<p> \u2013 Vi har v\u00e4ldigt snabba tipsare, som \u00e4r oumb\u00e4rliga f\u00f6r oss \u00e4ven om det ibland blir fel. S\u00e5 fort det landar en nilg\u00e5s i Sverige s\u00e5 g\u00e5r telefonerna varma. M\u00e5rdhundarna har vi ett system med Judasdjur (ett system d\u00e4r man sl\u00e4pper ut inf\u00e5ngade m\u00e5rddjur med sp\u00e5rs\u00e4ndare) f\u00f6r i hela norra Sverige, men \u00e4ven d\u00e4r \u00e4r tipsen v\u00e4ldigt viktiga. Bisamr\u00e5ttorna \u00e4r ocks\u00e5 funktionellt utrotade tack vare v\u00e5rt arbete.  <\/p>\n<p>Undantaget \u00e4r om djuren redan \u00e4r etablerade i landet \u2013 som till exempel kanadag\u00e5sen.<\/p>\n<p> \u2013 Vi jobbar f\u00f6r att motverka att djuren etablerar sig i landet. Den enda g\u00e5ngen vi inte beh\u00f6ver g\u00f6ra n\u00e5gonting \u00e4r om ett djur har stor geografisk utbredning i landet. Kanadag\u00e5sen f\u00e5r vara. Men jag gissar att vi om 30-40 \u00e5r har v\u00e4ldigt f\u00e5 kanadag\u00e4ss kvar \u00e4nd\u00e5, eftersom de skjuts \u00e4nd\u00e5 i jakten p\u00e5 den inhemska gr\u00e5g\u00e5sen, s\u00e4ger P-A \u00c5hlen.<\/p>\n<p>Baserat p\u00e5 det totala antalet observationer i Sverige \u00e4r det just Kanadag\u00e5sen som rapporteras mest. Det finns \u00f6ver 700 000 observationer av f\u00e5geln p\u00e5 Artportalen, men den stora merparten av dessa observationer \u00e4r \u00e4nnu inte verifierade av SLU. <\/p>\n<p> <strong>Hur ska man som privatperson t\u00e4nka om man ser ett djur som man tror \u00e4r invasivt, men inte \u00e4r s\u00e4ker. Ska man tipsa \u00e4nd\u00e5?<\/strong><\/p>\n<p> \u2013 Ja, det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt. Vi har ju en och en halv heltidstj\u00e4nst som bara jobbar med att ta emot tips. Men det \u00e4r viktigt att ta en bild. Det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt med bara en muntlig redog\u00f6relse. Med en bild har vi ju n\u00e5gonting att f\u00e5 en nagel under och bara jobba p\u00e5. <\/p>\n<\/div>\n<\/aside>\n<figure class=\"figchart\"><a href=\"https:\/\/d3rbgqmj1364cn.cloudfront.net\/robot-writer\/charts\/3681070@2x.png\"><picture><source srcset=\"https:\/\/d3rbgqmj1364cn.cloudfront.net\/robot-writer\/charts\/3681070.png_400.webp 0.5x,https:\/\/d3rbgqmj1364cn.cloudfront.net\/robot-writer\/charts\/3681070.webp 1x,https:\/\/d3rbgqmj1364cn.cloudfront.net\/robot-writer\/charts\/3681070@2x.webp 2x\" type=\"image\/webp\"\/><\/picture><\/a><\/figure>\n<aside class=\"Details\">\n<div class=\"Typography--article\">\n<h2 class=\"Typography--h3\">Invasiva arter i Sverige<\/h2>\n<ul>\n<li> F\u00f6r att en art ska r\u00e4knas som invasiv kr\u00e4vs det att den har, med m\u00e4nniskans hj\u00e4lp, flyttats fr\u00e5n sin ursprungliga milj\u00f6 till en ny milj\u00f6.<\/li>\n<li> Invasiva arter r\u00e4knas som ett av de st\u00f6rsta hoten mot den biologiska m\u00e5ngfalden, b\u00e5de i Sverige och globalt.<br \/>\nAntalet fr\u00e4mmande arter som blir invasiva \u00f6kar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. <\/li>\n<li> <a href=\"https:\/\/www.slu.se\/artdatabanken\/\">SLU Artdatabanken<\/a> har, p\u00e5 uppdrag av <a href=\"https:\/\/www.naturvardsverket.se\/\">Naturv\u00e5rdsverket<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.havochvatten.se\/\">Havs- och vattenmyndigheten<\/a>, gjort en riskklassificering av 1\u00a0622 arter.<br \/>\nRisken avser sannolikheten att arterna utg\u00f6r eller kan komma att utg\u00f6ra en risk f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige. <\/li>\n<li>208 av arterna bed\u00f6ms vara s\u00e5 pass invasiva att de utg\u00f6r en mycket h\u00f6g risk f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige, s\u00e4rskilt i takt med att klimatet blir varmare.<\/li>\n<li> 148 av dessa arter har observerats minst en g\u00e5ng i Sverige. Fem av de som observerats i Sverige bed\u00f6ms vara s\u00e5 kallade d\u00f6rrknackare,<br \/>\ndet vill s\u00e4ga arter som \u00e4nnu inte etablerat sig och sprids i landet. <\/li>\n<li> I risklistan ing\u00e5r \u00e4ven 244 arter som f\u00e5tt klassificeringen h\u00f6g risk. H\u00e4r finns bland annat guldfiskar, lavendel, almsjuka och persilja. Dessa ing\u00e5r dock inte i underlaget f\u00f6r den h\u00e4r artikeln. <\/li>\n<\/ul>\n<p><em>K\u00e4lla: Naturv\u00e5rdsverket<\/em><\/div>\n<\/aside>\n<aside class=\"Details\">\n<div class=\"Typography--article\">\n<h2 class=\"Typography--h3\">K\u00e4lla och metod<\/h2>\n<p> Data \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/www.artportalen.se\/\">Artdatabankens Artportalen<\/a>, och baseras p\u00e5 samtliga observationer av de 208 riskklassificerade arterna som SLU Artdatabanken har bed\u00f6mt<br \/>\nutg\u00f6r mycket h\u00f6g risk f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige. Till databasen h\u00f6r \u00e4ven observationer rapporterade i bland annat <a href=\"http:\/\/herbarium.emg.umu.se\/\">Virtual herbarium<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.inaturalist.org\/observations\">Inaturalist<\/a>, <a href=\"https:\/\/shark.smhi.se\">SMHI:s SHARK-databas<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.nrm.se\/natur--och-miljoovervakning\/ringmarkningscentralen\/\">NRM Ringm\u00e4rkning<\/a><\/p>\n<p>  De olika databaserna hanterar olika typer av observationer, och har olika anv\u00e4ndargrupper. Ringm\u00e4rkning av f\u00e5glar, provfiske i svenska vattendrag och kustfiske\u00f6vervakning<br \/>\n\u00e4r exempel p\u00e5 professionella \u00f6vervakningsprogram, medan Artportalen och iNaturalist i huvudsak bygger p\u00e5 observationer fr\u00e5n privatpersoner. Vi har valt att r\u00e4kna de<br \/>\nprofessionella rapporterna som verifierade observationer, medan de fr\u00e5n privatpersoner som r\u00f6r djur av n\u00e5got slag kr\u00e4ver en verifikationsst\u00e4mpel i Artportalen.<br \/>\nRapporter om v\u00e4xter fr\u00e5n privatpersoner har vi inte kr\u00e4vt verifikation f\u00f6r, eftersom SLU sj\u00e4lva medgivit att man ligger efter med verifikationsst\u00e4mplar<br \/>\nd\u00e4r, men eftersom de flesta rapporterna inneh\u00e5ller bilder \u00e4r chansen stor att de \u00e4r korrekta.<br \/>\nP\u00e5 de mer ovanliga arterna har vi inkluderat en l\u00e4nk till den specifika rapporten f\u00f6r att ge l\u00e4saren m\u00f6jlighet att bed\u00f6ma observationen sj\u00e4lv. <\/p>\n<p> Newsworthy har bearbetat datan och summerat den per kommun och l\u00e4n. Totalt ing\u00e5r omkring 671\u00a0000 observationer,<br \/>\nungef\u00e4r 101\u00a0300 djur och 569\u00a0700 v\u00e4xter i genomg\u00e5ngen.<\/p>\n<p>  Vi har r\u00e4knat svampar, k\u00e4rlv\u00e4xter, mossor och alger som &#8220;v\u00e4xter&#8221;, medan alla typer av djur, inklusive d\u00e4ggdjur, fiskar, f\u00e5glar, spindlar, insekter, kr\u00e4ftdjur, bl\u00f6tdjur och ringmaskar, r\u00e4knas som &#8220;djur&#8221;.<\/p>\n<\/div>\n<\/aside>\n<\/div>\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.newsworthy.se\/artikel\/415414?utm_campaign=rss&#038;utm_source=ume%C3%A5-kommun\" target=\"_blank\">Klicka h\u00e4r &#8211; l\u00e4nk till originalinl\u00e4gget<\/a><br \/>\n<br \/>\nK\u00e4lla: Newsworthy (Ume\u00e5)<br \/>\n&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>208 invasiva djur- och v\u00e4xtarter bed\u00f6ms ha mycket h\u00f6g risk att p\u00e5verka den biologiska m\u00e5ngfalden i Sverige. I Ume\u00e5 kommun har 43 av dessa observerats under de senaste tolv m\u00e5naderna. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har liten v\u00e5rstj\u00e4rna rapporterats i kommunen. Omkring 47\u00a0900 observationer av invasiva arter med mycket h\u00f6g risk f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden har rapporterats [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":58,"featured_media":2114,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-4289","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-allmant"],"featured_image_src":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-content\/uploads\/sites\/22\/2025\/05\/newsworthy-og-1024x536.png","blog_images":{"medium":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-content\/uploads\/sites\/22\/2025\/05\/newsworthy-og-300x157.png","large":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-content\/uploads\/sites\/22\/2025\/05\/newsworthy-og-1024x536.png"},"acf":[],"ams_acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-06-09 02:17:26","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4289","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/58"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4289"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4289\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2114"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4289"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4289"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4289"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}