{"id":5284,"date":"2026-10-21T09:46:00","date_gmt":"2026-10-21T07:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-de-underjordiska-harjade-i-umea\/"},"modified":"2026-10-21T09:46:00","modified_gmt":"2026-10-21T07:46:00","slug":"laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-de-underjordiska-harjade-i-umea","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gratistidning.com\/umea\/blog\/2026\/10\/21\/laskiga-sagor-och-sedeslarande-historier-de-underjordiska-harjade-i-umea\/","title":{"rendered":"L\u00e4skiga sagor och sedesl\u00e4rande historier \u2013 de underjordiska h\u00e4rjade i Ume\u00e5"},"content":{"rendered":"
<\/p>\n

Tomtar och troll, drakar och d\u00f6da som g\u00e5r igen. Sverige \u00e4r fullt av s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga varelser, och m\u00e5nga av dem finns beskrivna lokalt. Mellan 1930 och 1935 skrev folkminnesinsamlare ner 14 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Ume\u00e5.<\/p>\n

Det finns 11\u00a0548 s\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen
\nnedtecknade i Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke<\/a>. <\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de \u00e4ldsta \u00e4r daterade s\u00e5 tidigt som 1839.
\nVarelserna kunde orsaka olycka f\u00f6r vanligt folk, men ocks\u00e5 hj\u00e4lpa till i vardagen f\u00f6r den som hade rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.<\/p>\n

<\/p>\n

Det finns 14 s\u00e4gner
\nfr\u00e5n tre socknar
\nsom kan knytas till Ume\u00e5 kommun.
\nDe \u00e4r nedtecknade av tre folkminnesinsamlare
\noch handlar om sju olika typer av v\u00e4sen. Flest, fyra stycken, handlar om de underjordiska.<\/p>\n

I Holm\u00f6ns socken<\/strong> ber\u00e4ttades det \u00e5r 1930 om de underjordiska. De kallas ocks\u00e5 vittror och levde osynliga under jorden, ofta rakt under g\u00e5rden. Den som h\u00e4llde ut hett vatten eller byggde p\u00e5 fel plats kunde bli sjuk. De kunde ocks\u00e5 byta ut ett od\u00f6pt barn mot ett av sina egna, en bortbyting.<\/p>\n

I g\u00e5rden d\u00e4r jag var fostre opp var det en piga som tala om, att hennes farmor kom till de underjordiska och hj\u00e4lp\u00b4 till en g\u00e5ng. Hon var hj\u00e4lpkvinna annars ocks\u00e5. En karl kom och ville ha henne med till hustrun som var sjuk, men hon visste aldrig vart det bar iv\u00e4g eller hur hon kom tillbaka. Fint var det d\u00e4r, och mat var framduke, men hon \u00e5t ingenting. Men b\u00e4st det var b\u00f6rje ‘ne p\u00e5 skvala ner p\u00e5 bordet, och d\u00e5 hon fr\u00e5ga vad det var, s\u00e5 svara dom att det var s\u00e5 d\u00e4r d\u00e5 h\u00e4sten stalla, s\u00e5 rann det ner p\u00e5 dem. Dem skulle flytta stalln. Och det gjorde dem nog ocks\u00e5. Hon fick nog betalt ocks\u00e5, men jag minns inte vad det var. Hon var i Degern\u00e4s, det d\u00e4r, n\u00e4ra Ume\u00e5.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gnerna kunde ocks\u00e5 handla om sp\u00f6ken och gastar. Sp\u00f6ken \u00e4r d\u00f6da som inte f\u00e5tt ro. Gastar kunde g\u00e5 igen d\u00e4r n\u00e5gon omkommit, ofta i hus eller vid str\u00e4nder och v\u00e4gar, och mylingar var sj\u00e4lar av barn som d\u00f6dats i hemlighet och d\u00e4rf\u00f6r ropade tills de fick en begravning. Hit h\u00f6r ocks\u00e5 lyktgubbarna, ljus som syntes \u00f6ver myrar om natten och som sades vara d\u00f6da som flyttat gr\u00e4nsstenar medan de levde. M\u00e5nga d\u00f6da kom tillbaka f\u00f6r att st\u00e4lla n\u00e5got till r\u00e4tta. Den h\u00e4r ber\u00e4ttades i Ume\u00e5 stad<\/strong> \u00e5r 1931:<\/p>\n

Int jag tror p\u00e5 n\u00e5got sp\u00f6kverk och int jag har sitt n\u00e5got, men n\u00e5got konstigt var det en g\u00e5ng d\u00e5 jag kom och k\u00f6rde fr\u00e5n \u00d6verboda. P\u00e5 ett st\u00e4lle, det bar \u00e4nd\u00e5 utf\u00f6r, s\u00e5 stanne h\u00e4sten och gick inte fram. Jag hoppe ner sj\u00e4lv, och jag slog p\u00e5’n, men det hj\u00e4lpt int. Men en piga, a Krestina denna (som f\u00f6ljde med), hon sa jag skull v\u00e4nt, och s\u00e5 gick hon och st\u00e4lld s\u00e4 framom h\u00e4sten. “Hon denna bruk ju si”, t\u00e4nkt jag, “h\u00e4 t\u00f6r f\u00e4ll vara na som int \u00e4r som det skull vara.” H\u00e4sten han b\u00f6rje p\u00e5 g\u00e5 sen, men jag visste ju att dem int brukar tala om s\u00e5nt d\u00e4r strax, s\u00e5 jag fr\u00e5ge ingenting. Men dan efter sa jag: “Va skull det vara till att int h\u00e4sten gick fram ig\u00e5r?” \u2014 “Ja, det var a Jon-Ers-mor i Bodum som stod framom h\u00e4sten”, sa hon. Men jag vet int om hon sa eller gjorde n\u00e5nting d\u00e5 hon stod framom d\u00e4r, a Krestina. Men hon skull ju si s\u00e5 mycket, hon denna, och hon till och med tala v\u00e4 de d\u00f6da. \u2026<\/em><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4s forts\u00e4ttningen hos Isof<\/a><\/p>\n

Tomten var g\u00e5rdens v\u00e4sen, en liten gubbe som sk\u00f6tte djuren och gav g\u00e5rden lycka. Men han var l\u00e4ttst\u00f6tt. Blev han illa behandlad, till exempel om han inte fick sm\u00f6r i julgr\u00f6ten, kunde han straffa folket eller flytta och ta lyckan med sig. S\u00e5 h\u00e4r kunde det l\u00e5ta n\u00e4r man i Ume\u00e5 stad<\/strong> ber\u00e4ttade om dem \u00e5r 1931:<\/p>\n

Somliga hadd ju tomtar som skull dra \u00e5t sej. Och d\u00e5 skulle k\u00e4ringen i g\u00e5rden d\u00e5 koka ett stort gr\u00f6tfat och s\u00e4tta p\u00e5 ett visst st\u00e4lle, som han skulle ha. Det var n\u00e5nstans det skulle ha skett, och dr\u00e4ngen f\u00f6r\u00e4rge sej \u00f6ver det – det var nog lite av maten p\u00e5 en del st\u00e4llen \u2014 och han tog och gjorde sina \u00e4renden i fatet d\u00e5 det var tomt, och tomten vart s\u00e5 arg, s\u00e5 han drog fr\u00e5n g\u00e5rden sen, s\u00e5 det vart s\u00e5 el\u00e4ndigt f\u00f6r dem.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4gnen hos Isof<\/a><\/p>\n

S\u00e4gner om \u00f6vernaturliga v\u00e4sen i Ume\u00e5 kommun<\/figcaption>
All data har h\u00e4mtats fr\u00e5n Isofs arkivtj\u00e4nst samt S\u00e4genkartan<\/p>\n
\n
\nKopiera tabellen (f\u00f6r eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)<\/summary>\n
\n

Os\u00e4ker p\u00e5 hur du kopierar en tabell? L\u00e4s mer p\u00e5 www.newsworthy.se\/kopiera-tabeller-och-grafer<\/a>.<\/p>\n

I vissa CMS finns ett tabellverktyg d\u00e4r du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS m\u00e5ste du v\u00e4xla till \u201dk\u00e4llredigering\u201d, \u201dkodl\u00e4ge\u201d eller liknande, och klistra in tabellen som html.<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/figure>\n

Platsen har betydelse<\/h2>\n

Isofs arkiv inneh\u00e5ller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att digitalisera.
\nDe 11\u00a0548 s\u00e4gner som vi utg\u00e5r fr\u00e5n i den h\u00e4r artikeln st\u00e5r bara f\u00f6r en br\u00e5kdel av allt material. <\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6r allt V\u00e4stsverige som \u00e4r \u00f6verrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det p\u00e5 att digitaliseringen utvecklades
\nvid myndighetens arkiv i G\u00f6teborg, som historiskt har fokuserat p\u00e5 v\u00e4stsvenska folkminnen.<\/p>\n

\u2013 Arkivet h\u00e4r i Uppsala \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 stort, men vi har knappt b\u00f6rjat digitalisera det materialet, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i sj\u00e4lva folktron, ber\u00e4ttar Tommy Kuusela.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r de underjordiska. Det handlar om v\u00e4sen som lever som m\u00e4nniskor, f\u00f6der barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast \u00e4r osynliga och lever under jorden,
\nn\u00e4ra m\u00e4nniskan. I Norrland \u00e4r de ofta stora som m\u00e4nniskor, medan de i s\u00f6dra Sverige oftare beskrivs som sm\u00e5 pysslingar.<\/p>\n

De underjordiska kunde ocks\u00e5 ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra ben\u00e4mningar anv\u00e4ndes l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

I de digitaliserade s\u00e4gner som g\u00e5r att knyta till Norrland \u00e4r det just vittrorna som dominerar.
\nI \u00c5ngermanland, H\u00e4lsingland och H\u00e4rjedalen handlar fler av de registrerade s\u00e4gnerna om dem \u00e4n om n\u00e5got annat v\u00e4sen.<\/p>\n

L\u00e4ngs kusterna \u00e4r det i materialet n\u00e5got vanligare med sp\u00f6ken \u00e4n i inlandet.
\nEn m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r ber\u00e4ttelserna om drunknade sj\u00f6m\u00e4n och fiskare som inte f\u00e5tt n\u00e5gon grav och d\u00e4rf\u00f6r sades g\u00e5 igen.<\/p>\n

S\u00e4gner om sp\u00f6ken och gastar, f\u00f6ljt av troll och j\u00e4ttar, \u00e4r vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.<\/p>\n

<\/picture><\/a><\/figure>\n

Folktron lever vidare<\/h2>\n

Men s\u00e4gnerna handlade inte bara om skr\u00e4mmande varelser. De kunde ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin omgivning och s\u00e4tta upp regler f\u00f6r hur man skulle bete sig.<\/p>\n

\u2013 Det man kan s\u00e4ga \u00e4r att s\u00e4gnerna ofta anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6rklara sin omgivning. Det som var of\u00f6rklarligt f\u00f6rklarade man genom folktron, s\u00e4ger Tommy Kuusela.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r g\u00e5rdstomten, som f\u00f6rekommer i stora delar av Norden.
\nHan tog hand om djuren och s\u00e5g till att ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden. Den som missk\u00f6tte sina sysslor kunde straffas. Men p\u00e5 Island saknas de h\u00e4r historierna helt,
\neftersom man inte har bondg\u00e5rdar p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e4rmed inget behov av en g\u00e5rdstomte. <\/p>\n

Och de \u00f6vernaturliga ber\u00e4ttelserna h\u00e4nger kvar \u00e4n i dag \u2013 men i modifierad form. <\/p>\n

Under h\u00f6sten har till exempel skr\u00e4ckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga p\u00e5 sociala medier.
\nInl\u00e4ggen spred falska rykten<\/a>
\nom att den v\u00e4lk\u00e4nda barnboksfiguren befann sig vid, eller var p\u00e5 v\u00e4g till, olika skolor och att n\u00e5got hemskt skulle intr\u00e4ffa d\u00e4r.<\/p>\n

Tommy Kuusela ser likheter med \u00e4ldre tiders folktro.
\nF\u00f6rr var skogarna och naturen fyllda av ok\u00e4nda v\u00e4sen. I dag kan skr\u00e4ckber\u00e4ttelserna i st\u00e4llet spridas genom internet.<\/p>\n

\u2013 Katten i hatten \u00e4r ju uppenbart \u00f6vernaturlig, men i de h\u00e4r klippen och i barnens f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld s\u00e5 blir den levande.
\nOch d\u00e5 blir f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00e4dda f\u00f6r att det ska h\u00e4nda saker. <\/p>\n

Han j\u00e4mf\u00f6r med de stora clownlarmen som spreds \u00f6ver stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6r omkring tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De var bara aktiva n\u00e4r det var m\u00f6rkt och d\u00f6k upp p\u00e5 alla m\u00f6jliga konstiga platser.
\nPolisen \u00e5kte p\u00e5 j\u00e4ttem\u00e5nga larm men hittade inga clowner.<\/p>\n