Lägre elpriser än i mars i fjol: Här är läget på elmarknaden på Gotland

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, minsta vindkraftsproduktionen på länge och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade på Gotland i mars

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i mars i elområde 3 som Gotland tillhör. Månadspriset var 59 öre per kilowattimme, vilket är 9 öre dyrare än i februari. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i mars 2023 – kostade en kilowattimme 81 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i mars på Gotland inträffade mellan klockan 18 och 19 den 25 mars, då kostade en kilowattimme 197 öre. Som lägst var priset i området 0 öre, till och med någon bråkdels öre lägre än noll. Under mars var timpriset negativt under 5 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än i mars i fjol

Under mars förbrukades det ungefär 12 500 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fem procent mindre än snittet för månaden och den lägsta marssiffran sedan 2015. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Marsmånaden var relativt mild jämfört med normalperioden, enligt SMHI.

Den 11 mars konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 18 och 19.

3. Produktionen: Ungefär två femtedelar från vattenkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under mars. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 18 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med januari 2024 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 18 procent av elproduktionen i mars. Det motsvarar ungefär 2 700 gigawattimmar, vilket är drygt 600 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Det är den minsta vindkraftproduktionen under en marsmånad sedan 2019. Sett till de senaste tolv månaderna ligger däremot vindkraftens produktion ungefär på samma nivå som året innan. Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

4. Export och import: Mer export än import under alla timmar

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I mars exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under mars exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.