Så stor är risken för strömavbrott på Gotland

Veckans storm gjorde många hushåll strömlösa. Men hur ofta sker elavbrott i Sverige? Svaret är ganska sällan. Men skillnaderna är stora över landet. På Gotland fick man stå ut med knappt två per hushåll under 2023.

Vattnet försvinner, datorn startar inte och frysvarorna tinar. Långvariga strömavbrott kan ställa till med stora problem för hushållen i Sverige.
Som tur är sker strömavbrotten inte särskilt ofta för de allra flesta, och de senaste fem åren har antalet per hushåll legat omkring 1,5 om året.
Så även 2023,
vilket är det senaste året som det finns statistik för hos Energimarknadsinspektionen. Antalet strömavbrott uppgick till 1,4 per hushåll
samt 88 minuter av strömlöshet – utslaget på hela året.

Det genomsnittliga Gotlandshushållet behövde i snitt
utstå 1,7 strömavbrott under 2023. Strömavbrotten i sig var
längre
än för riket i stort. I tid handlade det om totalt 116 minuter,
eller knappt två timmar utan ström, fördelat över hela året.

Gotland var överlag inte särskilt hårt drabbat av strömavbrott under 2023. Ön drabbades dock hårt under 2018, då varje hushåll tvingades genomleva nästan 20 strömavbrott,
vilket uppmärksammades på flera håll i medierna.
Anledningen till strömavbrotten var ett större underhållsarbete vid en kraftstation söder om Visby under samma år, vilket även spillde över på 2019.
Sedan dess har antalet strömavbrott legat på en betydligt lägre nivå på ön.

Flest strömavbrott i hela landet har generellt hushållen i Norrlands inland.
Klart sämst under 2023 var det för de som bor i Arjeplogs kommun. Den genomsnittlige Arjeplogsbon behövde stå ut med i snitt
tolv strömavbrott.
Det motsvarar totalt 24 timmar utan ström för hushållen i kommunen.

Om man helst inte vill uppleva några strömavbrott alls, är tipset att bosätta sig
i Lidingö kommun.
Här låg snittet på en bra bit under ett enda strömavbrott, omkring 0,1 per hushåll.
Om strömavbrott ändå skedde var de relativt korta.
Den totala strömlösa tiden i kommunen var motsvarande
omkring tio minuter per hushåll och år.

Bra eller dåligt elnät?

I Sverige är elnätet uppbyggt i tre nivåer. Störst kapacitet har transmissionsnätet, det vill säga stamnätet, som tar emot elen från
producenterna och transporterar den vidare till regionnätet. Regionnätet fungerar också som transport, men förser även stora elförbrukare med el.

Den sista anhalten är lokalnätet. Det är detta nät som transporterar elen till vanliga hushåll och verksamheter.
Dessa nät ägs av flera olika aktörer via ett naturligt monopol, vilket innebär att det bara finns en leverantör i varje område.
Tillsynen av dessa sköts av Energimarknadsinspektionen.

Carl Johan Wallnerström är enhetschef med ansvar för bland annat Energimarknadsinspektionens arbete med tillsyn och regelutveckling av elnätsbolagens leveranskvalitet.

Hur bra är leveranssäkerheten på Sveriges elnät?

– Som medel är den ofta helt okej. Det vore provocerande att generellt säga att den är bra,
för det finns väldigt lokala variationer där vissa kunder har väldigt dålig kvalitet även om ett område i sin helhet har ett bra medelvärde.
En stor storm ett år kan påverka jättemycket. Men vi tror och hoppas att de dåliga åren blir mindre dåliga och de bra åren blir bättre,
säger han.

Som exempel lyfter han de kraftiga stormarna som orsakade långvariga strömavbrott för omkring 20 år sedan. Hade samma storm kommit i dag hade antagligen påverkan på nätet inte blivit lika stor, menar han.

– Tittar vi på Gudrun (2005) och Per (2007) så påverkade de väldigt mycket eftersom det inte var så många ledningar som var nedgrävda då som i dag.
Det fanns många fler luftledningar på den tiden, även stora ledningar. Eftersom det blåste kraftigt över ett mycket stort område samtidigt med en stor mängd nedfallna träd,
även i inlandet där det normalt inte blåser så mycket, tog det veckor att få tillbaka strömmen för en del kunder. I dag är mycket mer nedgrävt och beredskapen är bättre,
så med viss säkerhet kan man säga att det inte hade blivit samma konsekvenser. Det hade blivit stora konsekvenser, men inte i närheten av de extrema som hände då.

Luftledningarna är också en förklaring till varför strömavbrotten är både fler och vanligare i Norrlands inland och på landsbygden.
I dessa områden är det större avstånd mellan hushållen och fler ledningar är luftburna, vilket gör att de är mer utsatta för väder och vind.
I tätortsområden är ledningarna oftast nedgrävda, och därmed vädertätade.

– I Norrland och i glesbygd är det ofta långa avstånd och mycket ledning mellan kunderna, det gör det mer utsatt.
Det handlar också om personal, när man har stora geografiska områden och begränsat med utrustning som bandvagnar så är det
utmanande om det blir flera avbrott samtidigt över stora områden, säger Carl Johan Wallnerström.

Elnätsbolagen har alltså olika förutsättningar att klara att leverera el. De måste dock ändå uppnå vissa krav.
I ellagen står det bland annat att inget hushåll ska stå strömlöst i mer än 24 timmar.
Om något hushåll drabbas av fler än elva oaviserade, alltså oplanerade, avbrott på ett år
är kvaliteten inte god. Färre än fyra avbrott per år och hushåll innebär generellt god kvalitet.

– Men det ska sägas att det inte finns något mål på att ha noll avbrott.
Det skulle bli extremt dyrt och det skulle inte den enskilda eller samhället vilja betala för.

På Gotland drabbades bara en bråkdel,
0,1 promille
av de 38 305 hushållen i kommunen, av fler än elva avbrott under 2023. Däremot hade
11 procent
av hushållen fler än fyra oaviserade strömavbrott.

Värst i hela landet var det dock för Dorotea kommun.
Här fick 35 procent av hushållen stå
ut med minst tolv längre och oaviserade strömavbrott.

Långa strömavbrott blir allt ovanligare

De senaste åren har varit förhållandevis lugna när det gäller stora elavbrott och stormar.
Inte heller 2023 var ett särskilt stormigt år i landet som helhet.

Tre promille, omkring 18 500
av landets knappt 5 miljoner hushåll, drabbades av strömavbrott som pågick
längre än 12 timmar i sträck. Av dessa behövde omkring 3 400
hushåll stå utan ström i mer än 24 timmar i sträck.

148
kommuner i Sverige hade
inga avbrott alls som uppgick till 24 timmar under 2023.
66
kommuner hade heller inga avbrott som pågick längre än tolv timmar.

Gotland hade inga avbrott som pågick i mer än 24 timmar under 2023. Däremot behövde
2,6 promille av hushållen stå ut med strömavbrott som pågick i minst tolv timmar i sträck.