Kulturen som inte får stöd – så många avslag fick kulturskapare i Kiruna

Dans och scenkonst är den konstform som oftast får nej av Kulturrådet. Newsworthy har gått igenom alla ansökningar som beviljats och nekats bidrag förra året.
Av alla ansökningar i Kiruna kommun fick sju
av 16 ansökningar avslag.

4,8 miljoner kronor – så mycket ville kulturutövare och kulturorganisationer
i Kiruna kommun ha i bidrag från Kulturrådet under år 2024 .

I slutändan fick de dela på 1,6 miljoner kronor. Av 16 ansökningar fick sju avslag,
vilket motsvarar 44 procent.

Förra året kom det in totalt 9 513 ansökningar om bidrag till Kulturrådet.
Dessa uppgick till 4,6 miljarder kronor.
Drygt hälften, 2,6 miljarder kronor, delades ut i bidrag. Större delen,
1,6 miljarder kronor, är öronmärkt för den så kallade Kultursamverkansmodellen
(se faktaruta) samt regional kulturverksamhet i Region Stockholm.
Resten fördelades mellan allmän kulturverksamhet, utveckling, internationella kulturutbyten,
kultur för barn och unga, samt det fria kulturlivet.

Fördelningen av medel mellan de olika inriktningarna är dock inte jämn.
För de som söker inom de traditionella professionella kulturyttringarna för vuxna, så som teater och dans, är andelen
avslag relativt hög – slår man ihop dem alla får 63 procent avslag.
För scenkonsten är det så mycket som 78 procent som får ett nej på sina ansökningar.

För kultur som gäller barn och unga är dock förhållandet nästan motsatt, bara 25
procent av ansökningarna får avslag. Om vi räknar bort de som ansökt om stöd för att ge ut böcker för barn och unga,
är andelen avslag bara nio procent. Enligt Kulturrådet kan det förklaras med att en stor del av bidragen
till kultur för barn och unga är inköpsstöd och utvecklingsbidrag till kommuner.
Eftersom bidragen bara utgör en mindre del av kommunens totala budget, kan kulturrådet bevilja fler ansökningar
inom den gruppen, förklarar Helene Oljons, pressekreterare på Kulturrådet.

Bidragen som riktar sig till det fria kulturlivet söks istället av fria aktörer. Deras verksamhet är
ofta helt beroende av att de erhåller stöd från Kulturrådet.

– Kulturrådet behöver därför göra prioriteringar som gör att de som får bidrag också kan bedriva verksamhet/projekt.
Bidragen behöver oftast prioriteras till ett mindre antal mottagare så att ändamålet med medlen ska kunna uppnås,
menar Helene Oljons.

I reda pengar motsvarar de beviljade ansökningarna för barn och unga knappt 415 miljoner kronor.

Finns en uttalad vilja att särskilt gynna kultur för barn- och unga?

– Ja. Det är en mycket viktig målgrupp. Icke desto mindre så har vi fler målgrupper som vi också ska beakta.

I Kiruna kommun hade tre av de beviljade ansökningarna
fokus på kulturfrämjande arbete för barn och unga.

Mest bidragspengar i kommunen, sammantaget 600 000 kronor,
fick Konstfrämjandet Norrbotten i bidrag.
I de allra flesta kommuner i landet är det kommunen själv som får mest pengar.