Kiruna Annonsblad

EU:s nya regelverk ska stärka lokala medier och balansera konkurrensen mot stora globala techplattformar och sociala medier. Regeringen har klargjort att Mediamyndigheten får det övergripande ansvaret för att säkerställa transparensen kopplad till EU:s nya regelverk i EMFA (European Media Freedom Act), särskilt artikel 25 som rör offentlig annonsering. Myndigheten har öppnat upp en e-tjänst för rapportering från – statliga myndigheter, regioner, kommuner och offentligt ägda bolag – dels från mediabolagen själva.  Det innebär att myndigheten får en nyckelroll i att granska och följa upp hur statliga aktörer, regioner och kommuner placerar sina annonsinvesteringar. Framöver måste dessa beslut kunna motiveras utifrån öppna, objektiva och icke-diskriminerande kriterier – samtidigt som de ska redovisas årligen. Det här är mer än en administrativ förändring – det är en strukturell omställning. Transparenskraven skärps kraftigt och sätter press på hela systemet kring offentlig annonsering. För första gången skapas en tydlig nationell kontrollfunktion som samlar in, analyserar och synliggör hur offentliga medel används i medielandskapet. För medier och annonsköpare innebär det nya spelregler. Dokumenterad räckvidd, lokal närvaro och faktisk effekt blir centrala parametrar i både upphandling och uppföljning. Slentrianmässiga val eller ensidiga kanalstrategier blir svårare att motivera. Kontrollerna sker årsvis och första perioden från 8 augusti till 31 december 2025 ska redovisas under 2026. Fakta: Vad reglerar Artikel 25? Den europeiska mediefrihetslagen (EMFA) är en EU-förordning som utformats för att skydda mediemångfald och oberoende i hela Europeiska unionen. Speciellt Artikel 25 i EMFA handlar om hur offentliga aktörer använder skattemedel för annonsering i medier. Bestämmelsen har tagits fram för att säkerställa att offentlig annonsering sker på ett rättvist, öppet och demokratiskt sätt – utan politisk styrning eller osakliga hänsyn. Kortfattat innebär artikel 25 att: Offentlig annonsering ska fördelas enligt objektiva och sakliga kriterier Urvalet av medier ska vara möjligt att redovisa och motivera Val av kanal får inte påverkas av politiska åsikter, relationer eller redaktionell bevakning Användningen av annonspengar ska vara spårbar och möjlig att följa upp Källa: EU, Mediemyndigheten Föregående artikelGratistidningens stora turistsatsningar – norrmännen hälsas återigen välkomna och även Hemestrande norrbottningar Länk till originalinlägget

Victoria Timander är en av de som jobbar med Umeå Gratistidnings första nummer. Under midsommarveckan är det premiär för Umeå Gratistidning, ett efterlängtat tillskott i lokalmedielandskapet. Bakom satsningen står Norrlands starkaste gratistidningsaktör, med utgivning från Kiruna i norr till Skellefteå i söder – och nu är det dags för nästa naturliga steg: Umeå med en kraftfull upplaga på hela 55 000 exemplar, som delas ut till alla hushåll. – Umeå är en levande och expansiv stad, men saknar idag en bred räckviddstidning i printformat. Det är här vi kommer in, säger Monica Stubé på Umeå Gratistidning. När dagstidningarna fokuserar allt mer på digitala abonnemang och betalväggar, tar gratistidningarna över det fysiska utrymmet. Print är långt ifrån dött – tvärtom visar undersökningar att den lokala gratistidningen är en högst uppskattade kanalen för att ta del av positiva lokala nyheter, evenemang, föreningsliv och näringsliv. – Vi har pratat med många företagare och offentliga aktörer i Umeå. Frågan är ständigt densamma: Hur når vi ut till alla i kommunen? Svaret är räckviddsmedia – och när det inte längre finns någon gratistidning efter att Umeåguiden försvann i januari, såg vi att behovet var akut, säger Stubé. Planen var att starta till hösten, men det stora intresset gjorde att lanseringen tidigareläggs. Redan i sommar får umeåborna sitt första nummer – fullt av lokala nyheter, evenemangstips, företagsreportage och annonser. Till att börja med kommer tidningen ut en gång i månaden, men målet är tydligt: utgivning varje vecka, precis som i många av de andra orterna längs Norrlandskusten där gratistidningen vuxit till en självklar del av vardagen. Planen inkluderar även en lokal redaktion med både journalister och säljare, i och med att det nya mediastödet nu omfattar gratistidningar – till skillnad från tidigare då stödet främst gynnade dagstidningar. Monica Stubé, projektledare och en av mediasäljarna på Umeå Gratistidning. Print och digitalt Umeå Gratistidning kombinerar det bästa av två världar – print med bred hushållsräckvidd och en lokal digital plattform på umea.gratistidning.com med nyheter, video, bildflöden och evenemang. Begreppet “Lokala medier” lyfts fram som alternativ till att bara synas digitalt och i “Sociala medier”. För företag innebär det nya möjligheter att synas – lokalt, trovärdigt och utan att gömma sig bakom globala techjättar. – Allt fler väljer bort sociala medier. Folk tröttnar på att ge bort sin uppmärksamhet till amerikanska och kinesiska plattformar. Vi tror på lokal förankring och att ge plats för de goda berättelserna, säger Stubé. Med värme, närvaro och nyfikenhet ska Umeå Gratistidning bli en ny vän i brevlådan – för hela staden. Nya annonspaket med STOR räckvidd Med lanseringen av Umeå Gratistidning öppnas också dörren till helt nya annonspaket. Nu blir det möjligt att annonsera i hela Västerbotten med ett paket på 90 000 exemplar genom Umeå- och Skellefteå Gratistidningar – eller att välja hela Norrskenspaketet med 182 000 i upplaga, som också inkluderar Fyrkanten i Norrbotten: Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Det ger annonsörer ett kraftfullt verktyg för att nå en bred publik – med lokal närvaro i varje ort. Fakta: Umeå Gratistidning ingår i en grupp gratistidningar som ges ut i norra Sverige. Kiruna, Pajala, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Boden, Piteå, Älvsbyn och Skellefteå. Annonspaket Västerbotten 90000: Annons i Skellefteå- och Umeå Gratistidning. Upplaga 90 000 ex. Annonspaket Norrsken 182000: Annons i Luleå-, Boden-, Piteå-, Älvsbyn-, Skellefteå- och Umeå Gratistidning. Upplaga 182 000 ex. Källa: Umeå Gratistidning Länk till originalinlägget

Norrmännens turistbibel Velkommen til Sverige och Glad Sommar Norrbotten visas upp av Åke Tapani och Maria Salonen på Norrbotten Gratistidning. Norrbotten Gratistidning ger i år åter ut turisttidningen Velkommen til Sverige i slutet av maj. Tidningen, som riktar sig till den norska marknaden, är norra Sveriges största turisttidning och har varit pausad under pandemin när gränserna varit stängda. Någon vecka senare ges även specialtidningen Glad Sommar Norrbotten ut, med fokus på att få fler att semestra på hemmaplan i länet. – Nu när gränserna är öppna igen är norrmännens turistbibel viktig för att locka dem tillbaka, säger Åke Tapani på Norrbotten Gratistidning. Velkommen til Sverige har funnits i över 20 år och är mycket uppskattad i Norge. Enligt Tapani används den ofta vid köksbordet när sommarens resor planeras och följer sedan med som guide i bilen. Besöksnäringen i Norrbotten har drabbats hårt under pandemin när internationella gäster uteblivit. Läget är normaliserat och nu är målet att åter locka norska besökare till regionen. – Norrmännen har varit förhindrade att resa hit i flera år. Därför är det viktigt att bjuda in dem igen och visa vad Norrbotten och Swedish Lapland har att erbjuda, säger Maria Salonen på Norrbotten Gratistidning. Undersökningar visar att 95 procent av norrmännen semestrar med bil, och de vill uppleva natur, bra boende, mat, shopping och aktiviteter – något som Norrbotten har gott om. Velkommen til Sverige når hushåll i Nordnorge direkt och ska inspirera till nya resor över gränsen. Källa: Norrbotten Gratistidning Föregående artikelUrban Wallton ny mediasäljare på Luleå- och Norrbotten Gratistidning Länk till originalinlägget

Fler länder tar nu krafttag mot ungas användning av sociala medier. Senast i raden är Frankrike, där senaten har röstat ja till ett förslag om att förbjuda barn under 15 år från att använda plattformar som Facebook, Snapchat, Tiktok och Youtube. Beslutet innebär att Frankrike kan bli först i Europa med ett nationellt förbud – i linje med utvecklingen globalt. I december 2025 införde Australien ett liknande förbud för barn upp till 16 år, och så sent som i helgen följde Indonesien efter med egna restriktioner. Bakgrunden är en växande oro kring psykisk ohälsa, beroendeproblematik och påverkan från skadligt innehåll. Flera studier pekar på kopplingar mellan intensiv användning av sociala medier och ökad stress, sömnproblem och sämre självkänsla bland unga. Även i Sverige växer debatten. Allt fler röster – inte minst från unga själva – efterfrågar tydligare regler och skydd. Kritiken handlar både om algoritmernas påverkan och om bristen på effektiv ålderskontroll. Om Frankrike går vidare med lagstiftningen kan det sätta press på fler europeiska länder att följa efter – och bli startskottet för en ny, mer restriktiv syn på sociala medier i Europa. EMFA Artikel 25 – viktig lagstiftning gällande offentlig annonsering Samtidigt har EU skärpt lagstiftningen kring offentlig annonsering. Syftet är att säkerställa transparens och kontroll över hur skattemedel används – inte minst för att begränsa att stora summor går till globala techjättar i USA och Kina. Detta stärker också de lokala och nationella mediernas roll i informationssamhället. Källa: Dagens Media Föregående artikelMediemyndigheten öppnar e-tjänst för redovisning av offentlig annonsering Länk till originalinlägget

Dennis Oscarsson Krook, projektledare i Gratistidningarnas förening är positiv till EMFA Artikel 25. Reglerna ska stärka transparensen kring offentliga annonspengar och ge lokala medier bättre möjligheter i konkurrensen med globala techplattformar. Kommuner runt om i landet använder regelbundet annonsering för att nå ut till invånarna. Det kan handla om allt från krisinformation och förändringar i kommunal service till kungörelser, rekryteringar, samråd, evenemang och olika informationskampanjer. Men nu förändras spelreglerna. Genom EU:s nya mediefrihetsförordning, European Media Freedom Act, EMFA, ställs tydligare krav på hur kommuner använder skattemedel när de köper annonser och vissa medienära tjänster. Särskilt viktig är artikel 25, som i huvudsak började gälla den 8 augusti 2025. Kommunerna har kvar sitt informationsansvar De nya reglerna innebär inte att kommunerna måste informera mer än tidigare. Däremot blir kraven större på hur kommunen väljer var informationen ska publiceras. Tidigare har det ofta varit en rutinfråga. Kommunen har kanske använt sin egen webbplats, sociala medier eller återkommande annonserat i samma lokala tidning. Med EMFA blir sådana val svårare att motivera om kommunen inte kan visa att besluten bygger på sakliga, tydliga och i förväg publicerade kriterier. Ska minska risken för favorisering Bakgrunden till reglerna är bland annat att motverka korruption, vänskapskorruption och politisk styrning av offentliga annonspengar. För kommunerna betyder det att beslut om annonsering behöver bli mer dokumenterade och möjliga att följa i efterhand. När kommunen väljer annonskanal behöver den kunna visa varför just den kanalen används. Det kan till exempel handla om vilken målgrupp man vill nå, hur stark den lokala räckvidden är, vilken effekt annonseringen har, vad den kostar och om kanalen är lämplig för myndighetsinformation. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att använda flera kanaler samtidigt för att nå olika grupper av invånare. Invånarna ska kunna se vart pengarna går En viktig del av de nya reglerna är ökad öppenhet. Kommuner ska varje år publicera lättillgänglig information om sina annonsutgifter. Där ska det framgå vilka leverantörer som fått betalt och hur mycket pengar som betalats ut, både totalt och per leverantör. Det gör det enklare för invånare, lokala medier och andra aktörer att granska hur kommunens annonspengar används. Om stora delar av pengarna år efter år går till samma kanal, utan tydlig förklaring, kan det väcka frågor. Samtidigt innebär det ökade krav på kommunernas interna rutiner. Kostnader måste konteras rätt och sammanställningar behöver vara tillräckligt tydliga för att tåla granskning. Ersätter inte upphandlingsreglerna EMFA ersätter inte lagen om offentlig upphandling, LOU, eller reglerna om statsstöd. Däremot innebär förordningen ett tydligt tryck mot mer öppna och strukturerade arbetssätt. Även vid enklare inköp och direktupphandlingar, där det inte alltid finns krav på annonsering enligt upphandlingsreglerna, behöver processen vara transparent, proportionerlig och bygga på publicerade kriterier. Större krav på en genomtänkt mediemix Artikel 25 lyfter också fram vikten av att offentliga annonsmedel fördelas brett, med hänsyn till både nationella och lokala mediemarknader. Det betyder inte att kommunen måste dela lika mellan alla medier. Men en strategi där nästan alla pengar hamnar i en enda kanal kan bli svårare att försvara, särskilt om den innebär att lokala eller granskande medier missgynnas eller att kommunen inte når alla grupper av invånare. Kan stärka den lokala demokratin I grunden handlar de nya reglerna om att skattemedel ska användas öppet, sakligt och rättvist. För invånarna kan det innebära bättre möjligheter att ta del av viktig information om vad som händer i den egna kommunen. När fler får tillgång till relevant och aktuell information ökar också möjligheten att engagera sig i lokalsamhället. På så sätt kan EMFA inte bara förändra kommunernas annonsering, utan också bidra till en mer öppen och levande lokal demokrati. Källa: Gratistidningarnas förening Länk till originalinlägget

EU:s nya regelverk ska stärka lokala medier och balansera konkurrensen mot stora globala techplattformar och sociala medier. Regeringen har klargjort att Mediamyndigheten får det övergripande ansvaret för att säkerställa transparensen kopplad till EU:s nya regelverk i EMFA (European Media Freedom Act), särskilt artikel 25 som rör offentlig annonsering. Myndigheten har öppnat upp en e-tjänst för rapportering från – statliga myndigheter, regioner, kommuner och offentligt ägda bolag – dels från mediabolagen själva.  Det innebär att myndigheten får en nyckelroll i att granska och följa upp hur statliga aktörer, regioner och kommuner placerar sina annonsinvesteringar. Framöver måste dessa beslut kunna motiveras utifrån öppna, objektiva och icke-diskriminerande kriterier – samtidigt som de ska redovisas årligen. Det här är mer än en administrativ förändring – det är en strukturell omställning. Transparenskraven skärps kraftigt och sätter press på hela systemet kring offentlig annonsering. För första gången skapas en tydlig nationell kontrollfunktion som samlar in, analyserar och synliggör hur offentliga medel används i medielandskapet. För medier och annonsköpare innebär det nya spelregler. Dokumenterad räckvidd, lokal närvaro och faktisk effekt blir centrala parametrar i både upphandling och uppföljning. Slentrianmässiga val eller ensidiga kanalstrategier blir svårare att motivera. Kontrollerna sker årsvis och första perioden från 8 augusti till 31 december 2025 ska redovisas under 2026. Fakta: Vad reglerar Artikel 25? Den europeiska mediefrihetslagen (EMFA) är en EU-förordning som utformats för att skydda mediemångfald och oberoende i hela Europeiska unionen. Speciellt Artikel 25 i EMFA handlar om hur offentliga aktörer använder skattemedel för annonsering i medier. Bestämmelsen har tagits fram för att säkerställa att offentlig annonsering sker på ett rättvist, öppet och demokratiskt sätt – utan politisk styrning eller osakliga hänsyn. Kortfattat innebär artikel 25 att: Offentlig annonsering ska fördelas enligt objektiva och sakliga kriterier Urvalet av medier ska vara möjligt att redovisa och motivera Val av kanal får inte påverkas av politiska åsikter, relationer eller redaktionell bevakning Användningen av annonspengar ska vara spårbar och möjlig att följa upp Källa: EU, Mediemyndigheten Föregående artikelGratistidningens stora turistsatsningar – norrmännen hälsas återigen välkomna och även Hemestrande norrbottningar Länk till originalinlägget