Här är vinnaren på utsläppshandeln i Kiruna

Det blev dyrare att släppa ut koldioxid förra året. LKAB Kiruna tillhör vinnarna i Norrbotten när utsläppsrättshandeln summeras för 2025. Anläggningen använde bara drygt hälften av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring 31 miljoner kronor.

Priset för att släppa ut koldioxid ökade 2025 jämfört med 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 74 euro – att jämföra med 66 euro året innan. Det är dock fortfarande något lägre än åren 2022-2023. Under 2025 har priserna varierat mellan omkring 60 och drygt 80 euro.

Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.

Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för dem som har utsläppsrätter över: 2020 hade anläggningar i Norrbotten utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 10,9 miljoner euro – 2025 var motsvarande siffra 38,8 miljoner euro.

LKAB Kiruna vinnare

I Kiruna tillhör LKAB Kiruna vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för omkring 462 000 ton växthusgaser 2025, men släppte bara ut omkring 424 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 74 euro motsvarar det ett värde på omkring 2,8 miljoner euro – omkring 31 miljoner kronor. Allra störst överskott i Norrbotten hade Smurfit Westrock Piteå i Piteå.

I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Norrbotten. I Norrbotten släppte till exempel Smurfit Westrock Piteå, SCA Packaging Munksund AB och Billerud Sweden AB Karlsborgs bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2025 medgav.

Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.

LKAB Svappavaara bland förlorarna

Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2025 – utöver de fritt tilldelade. I Norrbotten står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.

I Kiruna är det LKAB Svappavaara – som precis som LKAB Kiruna drivs av Luossavaara Kirunavaara AB – som står för de största underskotten. Där fattades knappt 13 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 940 000 euro
(omkring 10 miljoner kronor). Allra störst underskott i Norrbotten hade SSAB EMEA Luleå i Luleå.

Industrins utsläpp minskar

Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 16 miljoner ton 2025, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2024.

– Det är tydligt att systemet är ett framgångsrikt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Naturvårdsverket bedömer att prisökningen beror på att utsläppsrätterna blir färre. Och i år är den fria tilldelningen betydligt lägre än 2025.

– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl, i pressmeddelandet.

De samlade svenska utsläppen har under de flesta år hållit sig inom den tilldelade kvoten av fria utsläppsrätter på nationell nivå.